De många boningarna
Kommentaari
Kommentar
Se kommentar till diktsviten »Motiv», s. 555 f.
Dikten utgår från Johannesevangeliets fjortonde kapitel där Jesu avskedstal till lärjungarna återges.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
Rubrik Joh. 14: 2 »I min Faders hus äro många boningar; om så icke wore, skulle jag hafwa sagt eder det; jag går bort för att bereda eder rum.» Återges i vers 12–14.
15 remnad förlåt förhänget som dolde det allra heligaste i templet sägs ha rämnat när Jesus gav upp andan (Mark. 15:38).
Bibliografi
Enckell i Topelius, 120 dikter 1970, s. 325
Motiv.
De många boningarna.
(Joh. 14: 2.)
Natt. Österlandets stjernor tindra klara.
Oliveträden stänka svarta skuggor
På bergets sluttning. Fram ur dunklet träder
En liten skara mantelhöljde män.
5Man kan ej skilja deras anletsdrag,
Men deras skepnader afteckna sig
Tillräckligt tydliga mot stjernehimlen.
En man går främst. Han pekar med sin hand
Mot dessa fästets myriader verldar
10Och säger tröstande till allt, som lider,
Förvissnar, sörjer, längtar, hoppas, dör
På denna jord: »Uti min Faders hus,
Der äro många boningar. Jag går
Att reda eder rum.»
Vid dessa ord
15Fly jordens skuggor som en remnad förlåt,
Och tiden droppar som ett sandkorn bort
I det oändliga …
1884.
|290|