Kommentar

Ett manuskript är känt, daterat 24/1 88.

Topelius skrev dikten till minne av det första skandinaviska studentmötet i Uppsala den 5–7 juni 1843. Studentmötena initierades av skandinavister som ville att unionen Sverige-Norge skulle förenas med Danmark, samt att Finland skulle införlivas i denna union. – De finska studenterna var inbjudna till Uppsala, men ett deltagande kunde innebära relegering från universitetet. Topelius och hans ressällskap hade därför anslutit sig först efter det egentliga mötet.

Dikten är tillägnad en av de ledande skandinavisterna, den danske politikern och författaren Carl Ploug (1813–1894) som förde de danska studenternas talan vid de nordiska studentsammankomsterna 1843–1862. Vid mötet i Uppsala 1856 höll han ett uppmärksammat tal för ett enat Norden och fick oväntat stöd av Oscar I. Ploug var redaktör för den nationalliberala tidningen Fædrelandet 1841–1881, medlem av Landstinget 1859–1890 och engagerade sig starkt för den slesvigska frågan.

Dikten tillkom som ett svar på Plougs »poetiska helsning» till Topelius 70-årsdag (14/1 1888). I tackbrevet skriver Topelius: »Jag har redan 45 år – eller 25 år – rufvat öfver en tanke, som först nu fått kropp. De gissar den utan möda. Ibsen har hunnit före mig: ’vår broder, hvor blev du av?’ [»En broder i nød», 1863] – Med minnet af 1843, kunde jag gråta tårar af harm 1863 och 1864. Deras helsning återkallade minnet af talaren vid Upsala högar, och se der hvarför jag dröjt med min tack för att sända Dem detta minne i möjligast klarnad form.» Han tillägger: »skalden och talaren gå ofta skilda vägar. Men när de båda förenade gripa åhöraren, blir intrycket outplånligt.» (20/3 1888). I dikten frammanar Topelius bilden av den inspirerande talaren vid studentmötet 1843 (vers 11–25) och ger uttryck för den entusiasm och enighet som då rådde bland deltagarna kring skandinavismens sak (vers 26–35). Drygt tjugo år senare, under det dansk-tyska kriget 1864, fick Danmark emellertid inte det stöd från Sverige-Norge som något årtionde tidigare hade utlovats, och hertigdömena Slesvig, Holstein och Lauenburg förlorades (jfr vers 36–45).

Versen är jambisk-anapestisk med taktschemat 4–3-4–4-3 och rimflätningen aBaaB. De fornnordiska markörerna i dikten – »Fyris strand», »Odins hög», »allshärjarting» – förekom frekvent i de många poem som framfördes under studentmötet 1843 (publicerade i Beretning om Studentertoget til Upsala i Juni Maaned 1843).

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

1 »Et yndigt land» »Der er et yndigt land», den danska nationalsången, med text av A. G. Oehlenschläger. Topelius uppger att de finländska studenterna vid besöket i Uppsala 1843 hälsades med denna sång, med ord av Ploug, enkom skrivna för tillfället (1922, s. 88).

5 Sundets Öresunds.

6 Odins hög Uppsala högar.

6 allshärjarting (efter isl. ’hela härens ting’) allmän folkförsamling; historiskt om den uppsvenska folkförsamlingen.

13 Vala-spådom vala: trollkvinna i fornnordisk mytologi.

13 Mimers-skatt skatt ur Mimers brunn, visdomens källa.

16–25 »Om vi, tre grenar af samma rot, [...] herrar i landet.» Ploug hade begärt det sista ordet vid studentmötet. Här framlade han sin vision om ett enat Norden, och höjde en skål för ett gemensamt mål, en gemensam strävan och en gemensam framtid (ibid., s. 80 f.).

39 Bältens (da. Bælterne) sunden mellan Kattegatt och Östersjön.

Bibliografi

Beretning om Studentertoget til Upsala i Juni Maaned 1843 afgiven af den danske Bestyrelse. Kjøbenhavn, 1844 (112 s.); Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 87 f., Topelius–Carl Ploug 29/3 1888