Päävalikko

  • Sisältö
  • Tietoja
  • Hae
    • Svenska (sv)
Zacharias Topelius Skrifter

Nya blad och Ljung

  • Kansikuva
  • Nimiölehti
  • Esipuhe
  • Johdanto
  • Nya blad
  • Finlands höjning
  • I mörka tider
  • För Finlands konstitution
  • Wasaminne
  • Wasa Marsch
  • Åbo Marsch
  • Arbetaresång
  • Marsch för Helsingfors Frivilliga Brandkorps
  • Finlands flagga
  • Lejonet på Parola malm
  • Svarta gardet
  • I Finlands vinter
  • För de nödlidande i Estland
  • Fåglalåt
  • Septembernatten 1867
  • Till de folk, som lida
  • Min Moder
  • Gömd och glömd
  • Tidigt bruten
  • Fredrika Bremers minne
  • Carl Wilhelm Fontell
  • Werner Holmberg
  • Marie Linder
  • Daniel August Sælan
  • Öfverste Fabviers Adjutant
  • Till Gustaf Adolf Montgomery
  • Till friherre J. R. Munck
  • Veteranen från Aura
  • Till G. H. Mellin
  • Till Fredr. Pacius
  • Till Magn. v. Wright
  • Till Bernh. Reinhold
  • Vid Konstnärsgillets årsfest
  • Konstnärsgillets Prolog 1869
  • Marstrand
  • Lund
  • Åbo
  • Gåfvor af höjden
  • Shakespeare
  • Votum för den dramatiska konsten i Finland
  • Kristian II i Sönderborg
  • Karin Månsdotters vaggvisa för Erik XIV
  • Voltaires hjerta
  • Giuseppe Garibaldi
  • Pio Nono
  • v. Dreyses graf
  • On m’a trompé
  • Herr Meyer
  • Gamla året till det nya
  • Nebulosan
  • Verldarnas daning
  • Aftonstjernan
  • Barnatro
  • Fotspåret i klippan
  • Ynglingatankar
  • 1. Midvinternatt
  • 2. Norrskenet
  • 3. Snöstormen
  • 4. Saga på kämpens hög
  • 5. Vårluft
  • 6. Wäinämöinens solsång
  • 7. Imatra
  • 8. Ödemark
  • 9. Ljusterflamman på sjön
  • 10. Julnatten
  • 11. Saga vid spiseln
  • 12. Furornas sus
  • 1. Ensamhet
  • 2. Bittida i skog
  • 3. På Roines strand
  • 4. Midsommarnatt
  • 5. Vattenspegeln
  • 6. På nattlig is
  • 7. Vågskimmer
  • 8. På sveden
  • 9. Spinnvisa
  • Sylvias visa 13
  • Sylvias visa 14
  • Regnbågen
  • Fågel i rosengård
  • Idyll i Valerii stil
  • Mitt hjertas kung
  • Aprilnarri
  • Rose-Marie
  • En glad visa
  • Det vet ingen
  • Romans
  • Drömmen om sällhet
  • Gossen vid tjärdalen
  • En moders dröm
  • Vaggvisa
  • Julvisa
  • Novembervisa
  • Gåtor
  • Choral af Seb. Bach
  • Ny krigssång
  • Samma öde (Nya blad 1880)
  • Ljung
  • Alexander II
  • Nikolai Alexandrovitsch
  • Studenthuset i Helsingfors
  • Ekenäs seminarium för folkskolans lärarinnor
  • Nykarleby seminarium för folkskolans lärare
  • Fruntimmersskolan i Helsingfors
  • Olofsborg
  • Neva
  • Kymmene bär sin moder till grafven
  • Skogssköflingen
  • Originala skuldsedeln
  • Draktänder
  • Till Finlands Mödrar
  • Pehr Brahe
  • Henrik Gabriel Porthan
  • Mathias Calonius
  • Frans Michael Franzén
  • Selma och Fanny
  • Johan Ludvig Runeberg
  • J. L. Runeberg inför sitt rykte
  • Johan Jakob Nordström
  • Fredrik Cygnæus
  • Elias Lönnrot
  • Fridhem
  • Skaldebref till C. A. Wetterbergh
  • Leonard Falander
  • Carolina Borgström
  • Frans Sedmigradsky
  • Till Emma Irene Åström
  • Helsning till Upsala
  • Gudarnes amen
  • Vegas spår
  • Strandbrinken
  • Ett Lützen-minne
  • Finska rytteriets marsch i trettioåra kriget
  • Ludvig van Beethovens minne
  • Bertel Thorvaldsen
  • I Konstnärsgillets Album
  • Konstnärsgillet i Helsingfors
  • Robert Wilhelm Ekman
  • Konstnärens maka
  • Magnus von Wright
  • Karl Collan
  • Karl Emanuel Jansson
  • Jenny Lind
  • Till en skådespelerska
  • Flickan från Miletos
  • Cendrillon
  • Till Fredrik Pacius
  • Var lugn för vår tid!
  • Vinterqväll
  • Midsommarnatt
  • Utsäde
  • Kommunismens vagga
  • Katolicismens enka i Finland
  • Töcknen vid Lützen
  • Dothan
  • De många boningarna
  • Novemberqväll
  • Vårmorgon
  • Sextionde födelsedagen
  • Julgranen i Konstnärsgillet
  • Qvinnans rätt
  • Noli me tangere
  • De gamlas kadrill på de ungas bröllopp
  • Rigi Kulm
  • Den första fonografen
  • Nystads skräddare
  • Ballad ur operan Kung Karls Jagt
  • Hellas’ barn
  • Vaggsång för hafvet
  • Aftonsång
  • Morgonsång
  • Glömd
  • Menuett af Mozart
  • Julvisa
  • De två vid elfven
  • En trogen tjenarinna
  • Qvarnen och smedjan
  • En vindskammare
  • Mina aspar
  • Speglande vatten
  • Förr och nu
  • Trosbekännelse
  • Archimedes’ fasta punkt
  • Kraft och ära
  • Maria
  • De heligas kronor
  • O, stjerna du!
  • Advent
  • Konungen kommer!
  • Julefrid
  • Det stora löftet
Veteranen från Aura

Till G. H. Mellin

Till Fredr. Pacius

Till G. H. Mellin

Lukuteksti

|86|

Till G. H. Mellin.

(Bref från Marstrand.)

Flyg, Marstrands hvita mås, med helsning från de stränder,

Der krämpan söker bot och helsan återvänder;

Förtälj hur sommarregn mot öde klippan slå

Och väcka ej till lif dess hårda barm ändå;

5Bär budskap från två haf, som mana ut hvarandra,

En stormig ocean, der berg af vågor vandra,

Och en förstelnad fjärd med böljor af granit,

Som smultna kokat upp ur jordens hjerta hit;

lemma startOch flyg till Skånes dal, der ingen storm dig villar,

10Der slätten böljar grön, af rika skördar närd,

Der kullen bäddas mjuk, som Skaparns hufvudgärd,

Der storken bygger bo, der näktergalen drillarkommentar

Och der naturens frid fördolda smärtor stillar!

I landtlig hydda vid bok och ek,

15Der lemma startbyggerkommentar en grå Titan;

Mångpröfvad är han i striders lek

Bland kämpar på ljusets ban.

Han skiftat svärdshugg, hans arm har blödt

Mot smygande mörkrets band;

20I fyrti år har han kring sig strött

Ett solsken från diktens land.

Nu tjenar han i den Mästarns hus,

Från hvilken all gåfva kom;

|87|

Han återspeglar den klarhets ljus,

25Som aldrig skall skifta om.

|70|

Han verldens äflan och verldens lön

Lagt ned för sin Herres thron,

Och orgeln blandar en himmelsk bön

I jordiska lyrans ton.

30I aftonlugnet vid blommig äng

Förnimmes en samklang då:

Wrams siare leker med harposträng,

Och Sverge lyssnar derpå.

Två ord beteckna hans diktarstam

35(Han är dock en hjertetjuf):

Fram, fram! det rimmar på gröna Wram

Och ljuf på det täcka Bjuf.

Flyg, Marstrands hvita mås, flyg sedan bort mot norden,

Der Bottenhafvets våg mot glömda stränder slår,

40Och doppa vingen lätt i purpurröda fjorden,

Der Sverges morgonsol ur Finlands böljor går!

Flyg derpå än engång till Skånes gröna vår,

Förtälj för honom der, den alltför tidigt flydde,

En saga om den björk, der förr hans moder satt;

45Bär väppling från den ås, der han tog fjärlar fatt;

Tag strimmor af den sol, som der i midnatt grydde,

Och låna sen en ton af forsens höga brus,

Af ödemarkens trast, af mörka furans sus,

Och fråga, om han mins de stämmor i naturen,

50Med hvilka diktens ton till honom först blef buren,

Och fråga, om han glömt för lemma startSvithiodskommentar ädla land,

Hans andra fostermor, sin barndoms gömda strand!

Säg honom, att den våg, som böljat kring hans vagga,

Är samma våg ännu, fastän med annan flagga!

|88|

55Säg honom, att det land, det folk, som varit hans,

Är dock detsamma än, som knöt hans första krans,

Och fast den nya tid på nya gåtor stafvar,

Vet minnet än sitt arf, sitt ankar hoppet bär.

Der rasslar ingen ked, som icke brottets är,

60Der trampar ingen slaf på frie fäders grafvar;

|71|

Med upprätt panna går hvar redlig man, som förr,

Och Sverges gamla lag beskyddar kojans dörr.

Sist lös, du hvita mås, en fjäder ur din vinge,

Och skrif i Skånes bok en tacksam helsning än

65Från land till land, från folk till folk, från vän till vän!

O, att vi alle så vår vinge lyfta finge!

Då funnes ingen gräns, då häfdes intet haf,

Som skiljer hjertan åt och sliter banden af ...

Flyg, hvita mås! Farväl! Din rymd, der solen glänser,

70Är ljusets fria verld, ett rike utan gränser.

9 Juni 1868.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Två manuskript är bevarade, ms1 är daterat Marstrand 9 Juni 1868.

    Prästen och författaren Gustaf Henrik Mellin (1803–1876) var prästson, född i Siikajoki, Uleåborg, men under kriget 1808 flydde familjen till Sverige (se ZTS XII, s. 273). Mellin är framför allt känd för sina verk med historiska motiv; Sverige framstäldt i teckningar var i flera avseenden en förebild för Topelius bildverk Finland framställdt i teckningar (1845). Från 1852 tjänstgjorde Mellin som kyrkoherde i Norra Wrams och Bjuvs pastorat utanför Lund. Makarna Topelius gästade Mellin på prästgården i Wram efter att de deltagit i Lunds universitets 200-årsjubileum i maj 1868. Utflykter gjordes runt om i trakten. När Mellin förevisade prästgården pekade han ut Tegnérs fönster och därefter ett annat som skulle bli Topelius, i gengäld önskade han ett skaldebrev (1922, s. 244). Den 4 juni reste de vidare till kurorten Marstrand där Topelius skrev sin dikt.

    Vasenius läser några verser som »en poetisk gensaga mot svenskarnes vanföreställningar om Finland», men utan indignation eller tillstymmelse till polemik: fosterlandet talar till sin son och vädjar till hans barndomsminnen av hem och natur (vers 55–62; IV, s. 524 f.). Angående besöket i Wram konstaterar Topelius i brev till dottern Aina att Mellins »skrifter äro uppfyllda af utrop öfver det ryska slafveriet» (jfr vers 59–61); Mellins Sveriges sista strid (1840) är en ryskfientlig samtidsskildring.

    Verserna 1–13 och 38–70 är skrivna på alexandrin, verserna 14–37 är jambisk-anapestiska med taktschemat 4–3–4–3–4–3–4–3 och rimflätningen ababcdcd.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    9–12 Och flyg till Skånes dal, [...] der näktergalen drillar Jfr naturskildringen i »Lund», s. 87 f.

    15 bygger bor och är verksam.

    51 Svithiods fornnordisk benämning på sveafolket och svearnas land.

    Bibliografi

    Topelius, Finland framställdt i teckningar ZTS XII 2011, s. 273 och Självbiografiska anteckningar 1922, s. 242–245; Vasenius IV, s. 336, 524 f.; Vest, Zachris Topelius 1905, s. 317

    Faksimile

    Lisää sarake