Idyll i Valerii stil
Kommentaari
Kommentar
Tre manuskript är kända. Ms2 är daterat 6 Mars 1856.
Dikten skrevs till bröllopet mellan Hjalmar von Bonsdorff och Ulla Wasenius den 6 mars 1865; i manuskriptversionerna höjs skålen (vers 45) till »Hjalmars hjärtevän». I trycket har dikten undertiteln »Krigstid»; Krimkriget hade avslutats i februari 1856, fredsfördraget undertecknades den 30 mars. Diktens epikureiska drag anknyter till visor av Johan David Valerius (1776–1852). Överskriften i ms1, Att i en källarkunds gestalt, är en vers i Valerius dryckesvisa »Det bästa», med samma strofform som Topelius dikt (1855, s. 89 ff.).
Liksom traditionella bröllopsvisor från 1600- och 1700-talen anspelar Topelius visa på brudgummens verksamhet; von Bonsdorff var godsägare, därav bildspråket.
Mörne noterar att andra strofen är besläktad med fjärde strofen i Sylviavisan »Under häggarnas doft», också där beskrivs naturen med krigiska attribut (ZTS I, s. 216, vers 22–28). – Versen är fyrtaktig, jambisk med rimflätningen aBaBcDcD. – »Ny sjömansvisa» i Sånger I (den reviderade upplagan av Ljungblommor 1860) inleds med en vers av Valerius (ZTS I, s. 265).
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
1–8 Må andra frukta krigets dån [...] mer än kungariken. Jfr Valerius populära »Visa»:
Hvad bryr jag mig om politiken?
Jag håller med kyparn konselj,
Tar handen ifrån republiken
Och lägger den vid min butelj.
En statsform af sjelfvaste Plato,
Hvad rör den min ringa person?
Nog af att jag äger, tills dato,
Den sundaste konstitution. (1855, s. 17)
2 cichoria (cikoria) kaffesurrogat; SAOB anför textstället som exempel.
4 Victoria drottning Victoria (1819–1901) av Storbritannien.
5 blokad anspelar på att Frankrike och England blockerade handelsvägarna för Ryssland under Krimkriget.
24 löjet skämtet.
29 ängsmask parasit som kunde förstöra odlingarna.
33 lyddes jag lyssnade jag till.
36 mutter skämtsamt om hustru och mor.
Bibliografi
Mörne, »Studier i Finlands press 1854–56» FoU 26, 1913, s. 157; Valerius, Samlade vitterhets-arbeten 2 1855, s. 17; Vasenius V, s. 103
Idyll i Valerii stil.
(Krigstid.)
Och magra vid en kopp
cichoria
;
Jag fruktar ej Napoleon
Och småler endast åt
Victoria
.
5Jag sjunger ej om en
blokad
Och käbblar ej i politiken:
Jag sjunger om att vara glad,
Och det är meroriginal: mer, än kungariken.
Mitt rike är den gröna dal
10Med gula skördars bataljoner,
Och skogen är min kungasal
Och axen mina millioner.
Sjelfherrskare uti min borg,
Af gran och myrten sammanknuten,
15Jag ler åt lifvets korta sorg
Och lefver sekler i minuten.
Mitt hof, det är en brokig rad,
Stor sak, om uppå två, på fyra,
Blott helsan smyckar vår parad
20Och skämtet knäpper på vår lyra.
Om beteshagens konferens
Ej alltid så harmoniskt klingar,
|198|Blott hjertat klappar vid en väns,
Får
löjet
flygt och tiden vingar.
25Hvi skulle den, som larmet glömt,
Af verldens missljud alarmeras?
Min bål är fylld, mitt glas är tömdt,
Och sångens stormakt proklameras.
|153|Bort,
ängsmask
, frost och missvextår,
30Potatessjuka, trädgårdstjufvar!
De fly; – sekundens fröjd är vår,
Och drufvans must vår suck förljufvar.
Dock ej förgäfves
lyddes jag
På turturdufvans ömma kutter.
35Hvad är vår fröjd, om dess behag
Ej delas med en liten
mutter
?
Hvad båtar det, att vara kung
Och herrska öfver fält och gärden,
Om ej en drottning, täck och ung,
40Försötmar spiran öfver verlden?
Och derför, vänner, nu en skål
För denna hulda herrskarinna,
Som låter oss bland dill och kål
De allraskönsta rosor finna!
45En skål för denna hjertevän,
Som kom, der skördarna de gunga,
Att, fri och glad som fågelen,
I kapp med skogens lärkor sjunga!
En skål för bygdens stilla frid,
50För vänskapen, som den förskönar,
För kärleken, som småler blid,
För glädjen, som vår möda lönar!
|199|Må verlden storma i dess kif;
Hvad bry oss dess förgätna rykten?
55En tår af längtan är vårt lif;
Så låt oss fånga den i flygten!
1856.