Flickan från Miletos

Lukuteksti

|172|

Flickan från lemma startMiletoskommentar.

Jag såg antiken i höga salar,

De mejseldikter, der marmorn myser,

De döda läppar, der stenen talar,

De släckta ögon, der snillet lyser.

5Hur fint, hur ädelt, hur lugnt var allt,

Hur underskönt och ändå – hur kallt!

Trött af beundran, jag ville hasta

Ur salen bort, då en liten flicka

Jag såg i marmorn en lemma startknotakommentar kasta

10Och fri och lycklig emot mig blicka.

Det var ett lekande barns gestalt,

Men se, hon värmde, hon lyste allt!

Nu lefde stenen! När menskohanden

Gaf form åt klippornas innanmäte,

15Frigjordes den i dem bundna anden,

Steg fram i mästarens lemma startgudsbelätekommentar

Och vardt odödlig, som han, – men sten!

Odödlig blott i hans återsken.

|173|

Du täcka barn från lemma startHomeros’ kullekommentar,

20Ej trodde du i din korta lycka,

Att, gräfd ur gruset, du åter skulle

|279|

Med dina lekar en framtid smycka

Och, efter tusen och tusen år,

Le lika glad, som du log i går!

25Se, lemma startZeus Olympiernkommentar är förgången,

Och lemma startAfroditekommentar är sönderbruten,

Men du, du lefver, i marmorn fången,

Och band årtusenden lemma starti minutenkommentar!

Du var ett barn i din oskuld, du,

30Och derför, derför du ler ännu.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Tre manuskript är kända: ms1 daterat 15 Febr. 78, ms2 5/11 78, och ms3 6/11 78. Dikten trycktes första gången i Fria blad utgifna af Konstnärsgillet (1878).

    Undertiteln i ms2 (se nedan) ger vid handen att inspirationen till dikten härrör från Topelius besök i Dresden i juli 1875 (Nyberg 1949, s. 443). Han vistades i staden en vecka och kan då ha besökt Das Antiken-Kabinett.

    Dikten uttrycker den av Topelius omhuldade romantiska idealiseringen av naturen och barnet i kontrast till det konstlade, men också föreställningen om konstens förmåga att avbilda det eviga. Versen är fyrtaktig, jambisk-anapestisk med rimflätningen ABABcc.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    Titel Miletos forntida stad i Mindre Asien.

    9 knota benbit.

    16 gudsbeläte avbild av det gudomliga.

    19 Homeros’ kulle Homeros anses härstamma från det joniska Mindre Asien.

    25 Zeus Olympiern högste guden i grekisk mytologi.

    26 Afrodite kärlekens och skönhetens gudinna i grekisk mytologi.

    28 i minuten i ett ögonblick.

    Bibliografi

    Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 443

    Faksimile