Werner Holmberg
Kommentaari
Kommentar
Inget manuskript är känt. Dikten publicerades i skriften Werner Holmbergs minne 1861 och avtrycktes i Hufvudstadsbladet, Helsingfors Dagblad och Åbo Underrättelser.
Gustaf Werner Holmberg (1830–1860) var den första finländska bildkonstnären som blev internationellt erkänd. Efter konststudier i Helsingfors uppmuntrades han av sin historielärare Topelius att resa till Düsseldorf där han blev Hans Gudes privatelev 1855; Düsseldorfskolans realistiska stil var under denna tid normbildande för landskapsmåleriet. Sommaren 1857 gjorde Holmberg landskapsstudier i Birkaland. Han hyllades som en av Tysklands främste målare och utnämndes till titulär konstnär vid Konstakademin i S:t Petersburg. Holmberg dog i tuberkulos den 24 september 1860 i Düsseldorf. Topelius nekrolog publicerades i Helsingfors Tidningar (9/10 1860).
Den 3 september följande år förde Fredrik Cygnæus i en insändare i HT fram ett förslag om att man skulle samla och förevisa den bortgågnes konstskatt och påminde om att sådan var seden i nationer där konsten hade en väl etablerad ställning. Uppropet hörsammades och på årsdagen av Holmbergs död hölls en minnesfest i societetshuset i Helsingfors där ett trettiotal av hans tavlor presenterades. Topelius gav »en varm skildring» av Holmbergs liv och verksamhet. Därefter uppträdde studentsångföreningen ackompanjerad av orkester med Julius Rietz kantat »Altdeutscher Schlachtgesang» med ord av Topelius (HT 26/9 1861).
Versen i de två första stroferna är jambisk med taktschemat 4–3–4–3–4–3–4–3 och rimflätningen aBaBcDcD, i den följande strofen tvåtaktig och jambisk med rimflätningen aabbcdcdEEc.
En av Holmbergs vyer från Birkaland publicerades i En resa i Finland (1872). Topelius skildrar i kapitlet om Birkaland Holmbergs vistelse i trakten och prisar hans kvaliteter som konstnär: »Den friska, naturtrogna framställningen, den mjuka och dock så kraftiga koloriten, den artistiska fulländningen af perspektiv, dagrar och skuggor, men framförallt den egendomligt sköna uppfattningen af det finska landskapets högnordiska karakter, allt detta vann mer och mer erkännande, slutligen en odelad beundran» (2012, s. 34 f.).
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
Rubrik Rietz den tyske dirigenten och tonsättaren Julius Rietz (1812–1877).
11 Hans konst var lång, hans lif var kort, Alluderar på Hippokrates sentens »Vita brevis, ars longa», citerad i Topelius minnesteckning i HT.
Bibliografi
Aspelin, Werner Holmberg. Hans lefnad och verk 1890; Helsingfors Tidningar 3/9 och 26/9 1861; Knapas, »Inledning», ZTS XIII, s. 34 f.; [Topelius], »Werner Holmberg», HT 9/10 1860, Werner Holmbergs minne den 24 September 1861 1861, En resa i Finland, ZTS XIII, s. 34 f.; Vasenius IV, s. 204 f.
På grafvarna.
Werner Holmberg.
† 1860.
(Ord till cantat af
Rietz
.)
O, ljufva sorg! O, dyra tår!
O, sköna lott, att falla
I grönskan af sin lefnads vår,
Begråten högt af alla!
5Som aftondagg på blommig strand
Af höjden ned sig sänker,
Så frisk din tår, o fosterland,
En älskad graf bestänker.
Här somnade en konstnär bort
10Från ädla ungdomsdrömmar.
Och drömmar gå som strömmar.
Hur herrligt dock, att dal och berg
I morgonlysning teckna
15Och sluta, innan sol och färg
I qvällens skuggor blekna!
Han föll så varm
Vid hoppets barm;
Han är ej dömd
20Att slockna glömd,
Ty kärlek slöt
Hans unga graf,
När stormen bröt
Hans krona af,
25Och minnet ristar
Hvad hjertat mistar
I häfdernas sköt.