Kommentar

Inget manuskript är känt.

I maj 1868 firade Lunds universitet 200-årsjubileum och professorerna L. L. Lindelöf och Topelius representerade tillsammans med några studenter universitetet i Helsingfors. Emilie Topelius följde också med på resan. Festen varade i tre dagar med middagar, baler, musikprogram och fyrverkeri. Topelius summerar sina intryck till modern Sofia: »Alltsammans var lyckadt och gynnades af herrligaste sommarväder, ty vi äro här som i södern, minst en månad före den öfriga norden: när vi kommo hit, stod rågen i ax den 26 Maj, syrener, hagtorn, rosor m.m. stodo i full blomma, och luften är som i Juli. […] I går afton voro vi att promenera i månskenet på Lunds vallar – der är utmärkt vackert – och näktergalen sjöng för oss och den stora skånska slätten låg halfdunkel framför oss» (31/6 1868).

Klinge framhåller att dikten ska läsas mot bakgrund av de händelser som hade präglat Finland det senaste året. Våren och hösten 1867 var ovanligt kalla och skörden förstördes (jfr »Septembernatten 1867», s. 33–41). Stora svältande skaror drev runt, epidemier spreds och dödligheten var stor. Mot denna »ödemark» kontrasterar det rika, lummiga skånska landskapet (v. 17–20, 41–42; 2004, s. 327 f.).

Versen är jambisk med taktschemat 4–3–4–3–4–4–3–3 och rimflätningen ababccdd.

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

23 sundets Öresunds.

31 Dômen Lunds domkyrka från 1100-talet.

32 fordna jättedar syftar på legenden om jätten Finn som byggde upp Lunds domkyrka och som i vredesmod tog en pelare med sig när munken kom på hans namn; Topelius återger den i föreläsningarna (25/10 1862).

36 diktens kung Tegnér statyn över Esaias Tegnér restes 1853 på Tegnérsplatsen invid Lundagård.

40 Lundagård park mellan domkyrkan och gamla botaniska trädgården; stadens historiska centrum.

Bibliografi

Klinge, Idyll och hot 2004 s. 324–327; Topelius, Föreläsningar i historia och geografi ZTS XV, 25/10 1862; Vasenius IV, s. 330–336, 524