Kommentar

Se kommentar till diktsviten »Nordiska taflor», s. 440 f.

Inget manuskript är känt.

Liksom i övriga dikter av Topelius där vattendrag är ledmotiv symboliserar forsen här frihet och inneboende styrka. Jfr »Islossningen i Uleå elf», »Saima kanal» (ZTS I, s. 253–256 resp. 278–285), »Neva» och »Kymmene bär sin moder till grafven» (d. a., s. 197 ff. resp. 199 ff.).

Topelius tecknar det storslagna Imatra, som han besökte 1851, i En resa i Finland (1872) och avslutar: »Europa har intet, som kan jemföras dermed. Det är en permanent naturrevolution, – urtidens omstörtande krafter, inkastade i ett halft förfruset land, bland det lugnaste folk, för att väcka båda ur dvalan. Dessa vatten, som sprängt sig en port genom bergen, ha också ofta förliknats vid underkufvade nationer, som bana sig väg till friheten ...» (ZTS XIII, s. 32; se J. J. Nervanders patriotiska dikt »Imatra», SS I 1850, s. 175). Sven Hirn konstaterar att Topelius i dikten knyter an till både det förgångna och framtiden, liksom Gabriel Lagus i dikten »Vid Imatra» (1860). Väinämöinen och Ilmarinen framställs som forsens vägröjare och natursceneriet tjänar som förebild för det finska folkets strävanden. Hirn anser emellertid att symbolerna följer alltför tätt inpå varandra och att sambandet med Imatra är »av ett ganska artificiellt slag» (1958, s. 217). Forsen skildras också i Finland framställdt i teckningar 1852 (ZTS XII, s. 200) och Boken om Vårt Land 1875 (ZTS XVII, s. 200 f.) och Finland i 19de seklet 1893 (ZTS XIV, s. 39 f.).

I artikeln »Nordiska Taflor» (se s. 441) beskrivs motivet »Imatra i månsken» på följande sätt: »Det måste vara en storartad tafla; man bör uppå den likasom höra fallets dån.» (HT 6/10 1858). Samma effekt har Topelius uppenbarligen försökt uppnå i diktform genom stenstilens visuellt imposanta form och i de korta, allitterationsrika verserna med tryckstarka stavelser. Versen är fyrstavig.

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

Titel Imatra. fors i Vuoksen älv, Ruokolax, Karelen.

1 SAIMAS Saimen, Finlands största sjö, där Vuoksen har sitt utlopp. Imatra fors beskrivs också i dikten »Saima kanal», ZTS I, s. 280, v. 49–60.

9 ILMARINENS prisad smed i Kalevala, Väinämöinens bror.

Bibliografi

Hirn, Imatra som natursevärdhet till och med 1870 1958, s. 134 ff., 183, 216 f.; Nervander, Samlade skrifter I 1850, s. 175; Topelius, »Bref om Saima Kanal och dess omgifningar», HT 10/9 1851