Naturens skönhet
Kommentar
Kommentar
Ett odaterat manuskript är känt. Dikten trycktes första gången i kalendern Aina 1850 och ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.
I diktens senare del skildrar diktjaget en kvinnlig gestalt som ett intensifierat uttryck för naturens skönhet, som han ägnar diktens första del. Jfr »Augustiqvällen».
Versschemat är nystev med rimflätningen XXXaXXXa. Nystev består av en fyr- eller femstavig jambisk fras med två eller tre prominenta (betonade) stavelser varav den fjärde dominant. Effekten är en gungande, dansant rytm som imiterar polskan. Stagnelius introducerade nystev i svensk lyrik, ex. »Hvad suckar häcken?» från 1819 (SS II 1914, s. 87; Lilja 2006, s. 410 f.; Sylwan 1934, s. 115 f.). I Ljungblommor använder Topelius versschemat i 14 dikter (»Fotspåret i klippan», »Eden», »Stockholm», »Hon går förbi», »Den resande studenten», »Försakelsen», »Landet törstar», »Den blåa randen på hafvet», »Stoftets förtviflan», »Dämonen», »Naturens skönhet», »Snöflingorna», »Två konungar» och »Stockholm»).
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
Datering 1851.Dikten publicerades i Aina. Poetisk kalender 1851 som trycktes 1850.
Naturens skönhet.
Jag stod vid klippan
I björkens skugga,
Der vågen sakta
Mot stranden slog.
5Ett stilla skimmer
Flög öfver fjärden,
Och ljum en vindfläkt
I löfven drog.
|31|Det djupt mig rörde;
10Jag såg på skimret,
Jag såg på fjärden
Och vågens dans;
Med lutad panna
Jag böjde knä för
15Naturens skönhet
I qvällens glans.
Då kom en vindfläkt
Mer ljum än andra,
Då kom en stråle,
20Långt mera ljus:
Det var den dyra,
Jag henne kände
På ögats skimmer
Och andens sus.
|194|25Från fjärdars vågor,
Från glans och lågor
Jag säll såg upp till
Den ljufva famn;
|32|Med lutad panna
30Jag böjde knä för
Naturens skönhet
I qvinnohamn.