Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Ljungblommor

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Ljungblommor
  • Sången
  • Kantele
  • Grafven i Karttula
  • Vid den sofvande flickans bild
  • Hafvets Flicka
  • På kullen om våren
  • En liten tid
  • Vid Elfmynningen
  • Lärkröster i Maj
  • På Hoppets Dag
  • Ynglingens val
  • Jag älskar ej verlden
  • Dröm lifvet bort
  • Julpsalm
  • Aminas sång till Maria
  • Vintervisa
  • Fotspåret i klippan
  • Tiden och dess Moder
  • Blomman om Julaftonen
  • Baldomero Espartero
  • De tvenne fåglarna i dalen
  • Farkosten på vågen
  • Fågelens visa
  • Hvem är din lefnads ljus?
  • Tvenne blommor
  • Hans Handske
  • Den flydda
  • Den första snön
  • Eden
  • Sjömannen vid rodret
  • Ut till hafs!
  • Till Emma
  • Hvarför gret du?
  • Löjen och tårar
  • Kärlekens Dualism
  • I natten
  • Irrskenet på heden
  • Du är min ro
  • Låt opp!
  • Krigsropet 1840
  • Thronen utan like
  • Napoleons återkomst i December 1840
  • Ottomaniska Porten
  • Helsingfors
  • Stockholm
  • Friedrich Rückert
  • Emanuel Svedenborg
  • Lönnrot, Castrén
  • Kärlekens Parabol
  • Seglaren på verldshafvet
  • Vågen
  • Tårarnas makt
  • Menniskoanden
  • Necken
  • Ynglingen
  • Flickan
  • Engelen och skyn
  • Octoberstjernan
  • Qvinnans starkhet
  • Århundradets Natt
  • Dröm och Verklighet
  • Vetandets törst
  • Det oförgängliga
  • Själens frid
  • Stjernhvalfvet
  • Vålnaden på egen graf
  • En sommarnatt i skogen
  • Höst-taflor
  • Höjden och djupet
  • Vid Tjugu år
  • Vid pianot
  • Hon går förbi
  • Waldemars hemlighet
  • Då vill jag ej mera sörja
  • Anderöster på hafvets strand
  • En verld i spillror
  • Den sextonårigas tankar
  • Sällheten
  • De tjugufyra åren
  • Den resande studenten
  • Åskvädret
  • Maskraden
  • Orions bälte
  • Asparnas kärlek
  • Skridskoåkaren
  • Ödemarkens jul
  • Respolska
  • Metaren
  • Augustiqvällen
  • På balen och på bergen
  • Den fordna flickan
  • Selmas tankar i våren
  • Försakelsen
  • Två englar
  • Åbo domkyrka
  • Napoleons graf
  • Landet törstar
  • Morgonstormen i våren
  • Den blåa randen på hafvet
  • Lofsång i hungeråret 1847
  • Våren 1848
  • Finlands Namn
  • Första Maj
  • 1 Januari 1850
  • Stoftets förtviflan
  • Skuggan
  • Villande vägar
  • Led mig!
  • I lif och död
  • Dämonen
  • Sörj icke för morgondagen
  • Lotta Lennings Vaggvisa
  • Nattvardsbarnen
  • Guds öga vakar
  • Folkmelodier
  • Blommor i vågens brus
  • Folkvisan i konsertsalen
  • Blommorna på torget
  • Den ringa gåfvan
  • Romantiskt äfventyr
  • Fingerräkningen
  • Selmas sparbössa
  • Den eviga sommaren
  • Första Maj
  • I Esplanaderna
  • Kung Carls jagt
  • Naturens skönhet
  • Miranda
  • Odödliga kyssar
  • Andesyn
  • Månkartan
  • 1. Sylvia presenterar sig sjelf och bjuder sorgerna rymma
  • 2. En liten flickas klagan för Sylvia i skogen
  • 3. Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt
  • 4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet
  • 5. Sommarvindarna sjunga för blommorna på fordna slagfält
  • 6. Sunnanvinden berättar om dödens skördar i södra Finland
  • 7. Skördefolket dansar om qvällen på ängen
  • 8. Fiskaren sjunger i sin båt om qvällen på hafvet
  • 9. Sylvias helsning från Sicilien
  • 10. Våren och Sylvia komma tillbaka
  • 11. Under häggarnas doft
  • 12. Fridsböner i aftonens lugn
  • Sanct Henrik
  • Simson och Salomo
  • Nyåret 1854
  • Studentvisa
  • Vår enda arfvelott
  • Höstens vanmakt
  • Johan Jacob Nervander
  • Mathias Alexander Castrén
  • Georg August Wallin
  • Gustaf III
  • Prins Gustaf
  • Vintergatan
  • En liten pilt
  • Jordens längtan
  • Det rätta hemmet
  • Det eviga ljuset
  • Johan Jacob Tengström
  • Adolf Iwar Arwidsson
  • Jacob Gabriel Leistenius
  • Finlands öde
  • Islossningen i Uleå elf
  • Kometen 1858
  • Snöflingorna
  • 2. Under Rönn och Syrén
  • 9. Fågelperspektiv
  • Beethovens Längtans-Vals
  • Ny Sjömansvisa
  • Biografi öfver en ros
  • Ynglingens drömmar
  • Den 14 Mars 1851
  • Två konungar
  • Bengt Erland Fogelberg
  • Stockholm
  • Saima kanal
  • Helsning till den finska nödens välgörare utom Finland
  • Veteranerne
Kärlekens Dualism

I natten

Irrskenet på heden

I natten

Lästext

[83]

I natten.

Villad fågel, af nordan drifven hit,

Leo säg, hvem söker din blick i natten?

Dig jag söker, min mörka himmel du!

Dina spår jag förföljer i djupa natten.

5Mina spår, o Leo, i ljuset gå;

Hvarför söker du mig i djupa natten?

Du min svarta sky! o jag söker dig,

Ty jag skyr att se mina spår i natten.

Dig jag söker – dig bör jag evigt fly;

10Vore jag blind och såg ej min väg i natten!

Hvarför ville mig Leo evigt fly,

Evigt dölja sin väg till mig i natten?

Derför’ vill jag fly att jag älskar dig;

Älska dig är ett brott mer svart än natten;

15Älska dig är en dödlig midnattssynd,

Är en lemma startvådeld,kommentar som allt förstör om natten.

Vådeld, Leo? Ett brott så svart? O säg!

Du sköna mörker! Blixtrande sky i natten!

I dina armar, der ingen jordisk blick

20Och ingen himmelsk ser mig i djupa natten,

Invid ditt hjertas klappande hemlighet,

|84|

Vid dina läppars brännande glöd i natten,

Med rysande kärlek säger jag ordet ut:

Den ed var falsk, som jag svurit dig i natten:

25Jag är en annans! – När jag det ordet sagt,

Då hatar du mig – allt svartare mörknar natten.

1841.

|50|

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett odaterat manuskript till dikten är känt [1841]. Dikten ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    Dikten är skriven som en dialog mellan Leo och den åtrådda, som tillhör en annan. Av dateringen att döma ansluter sig dikten till Topelius sista besök på Kahra gästgivargård då han fick veta att Greta Mattsdotter hade gift sig. Manuskriptet har istället för Leo namnet Zona, d.v.s. Topelius alter ego.

    Dikten är en ghasel (se komm. till »Hvarför gret du?»). Versen är trokeisk-daktylisk och femtaktig. Huvudordet, natten, upprepas som ett omkväde i varje jämn vers. Ghaselen är ett persiskt, stikiskt versmått med identiska rim (repeterrim). Versformen är ovanlig i svensk lyrik, men tidiga exempel finns hos Lars Stenbäck (Dikter 1840). Topelius ghaseler följer ungefär samma mönster som de tre ghaseler av Friedrich Rückert som han översatte och publicerade i HT 1842 (9/3, 24/9 och 14/12). I Ljungblommor ingår ytterligare fem ghaseler: »Hvarför gret du?» (1843), »Löjen och tårar» (1844), »Låt opp!» (1841–42), »Led mig!» (1843), och »Guds öga vakar» (1846) (se komm. till »Friedrich Rückert»).

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    16 vådeld, brand orsakad av oförsiktighet (våda).

    Bibliografi

    Granér, Zachris Topelius’ kärlekslyrik 1946, s. 100; Söderhjelm, »Topelius’ tidigaste lyriska diktning» 1931, s. 44

    Faksimil

    Ny kolumn