Johan Jacob Nervander
Kommentar
Kommentar
Ett oavslutat utkast är känt, daterat d. 19 Mars 1848. En avskrift finns i Österbottniska avdelningens arkiv Ba 3. Dikten ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.
Johan Jakob Nervander (1805–1848) var som ung en lovande poet; 1832 utsågs han att författa promotionsdikten vid den första promotionen i Helsingfors, och sin andra promotionsdikt skrev han 1836. Hans diktcykel Jephtas bok. En Minnes-Sång i Israël belönades av Svenska Akademien (1832, tryckt 1840). Nervander var kurator för Österbottniska avdelningen 1829–1837, men under dessa år vistades han mestadels utomlands (Steinby 1991, s. 170–178; Vasenius II, s. 77–82). År 1838 utnämndes han till professor i fysik, och engagerades därefter i projektet för Saima kanal. Han ingick också i kretsen kring Lördagssällskapet.
Topelius diktmanuskript tillkom med anledning av Nervanders död den 15 mars 1848, en kort minnesteckning ingick i HT tre dagar senare (18 mars). Steinby uppger att tryckta exemplar av dikten utdelades vid Nervanders grav (1991, s. 337; se Grot II, s. 281 f.).
Dikten består tre sapfiska strofer, i denna variant med rimflätning, AAAX. – Liknande rytm använde Topelius i minnesdikterna till J. L. Runeberg, Magnus von Wright och Johan Jakob Nordström.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
Titel Johan Jacob Nervander.ms: Melodi: integer vitae – Melodin till Horatius ode I, 22, »Integer vitae scelerisque purus» (’ren i sin vandel och utan skuld’), tonsatt av F. F. Fleming (d. 1813), ett ode som ofta sjöngs på begravningar.
1–4 Vike de dystra sorger ur vårt minne. [...] Andens förklaring.Jfr de fyra inledande verserna i E. G. Geijers »Ord till Karl XII:s marsch vid Narva» (1818):
Viken, tidens flyktiga minnen!
Stundens fröjder, bleknen, försvinnen!
Natten nedsteg på våra sinnen,
och för skuggorna är vår sång. (SS II 1924, s. 136 f.)
2 Dignadmaktlöst nedsjunken.
6 ”Han, som oss flytt, oss lärde ljusets lagar.I promotionsdikten 1832 talar Nervander om plikten att värna om ljuset (1850, s. 70–76). Uttrycket »oss lärde ljusets lagar» anspelar också på fysikprofessorn Nervander.
Bibliografi
[Grot], Utdrag ur J. Grots brevväxling med P. Pletnjov angående finska förhållanden vid medlet av 1800-talet II 1915, s. 281 f.; Hultin, Arvid, »Johan Jakob Nervander. Till hundraårsminnet af hans födelse» 1905, s. [91]–186; Skrifter af Johan Jakob Nervander 1850, s. [65]–76; Steinby, Johan Jakob Nervander 1991, s. 170–178, 337; Topelius, 120 dikter 1970, s. 303 f.; Vasenius II, s. 77–82; Wrede, »Den nationella romantikens tid 1827–1856» 1999, s. 235
Johan Jacob Nervander.
(Studentsång vid grafven d. 20 Mars 1848.)
Vike de dystra sorger ur vårt minne.
Dignad vid grafven lifvets strid försvinne.
Helig, ovansklig träde för vårt sinne
Andens förklaring.
5Ljus af ditt ljus, o Gud, i ljusets dagar
Han, som oss flytt, oss lärde ljusets lagar.
Eviga ljus, som ej dödens natt försvagar,
Dig vi förbide.
O hvi så tidigt skulle vi dig mista,
10Snillets och sångens sköna gudagnista!
Lär oss, o Gud, när våra hjertan brista,
Stilla tillbedja!