Kommentar

Tre manuskript är kända: ms 1 är ett odaterat utkast, ms 2 ett arbetsmanuskript daterat 1837, nov. och ms 3 en renskrift daterad d. 1 Nov. 1838. Härutöver är några verser nedtecknade i dagboken: de tio första verserna 31 augusti 1837, och v. 11–31 som motto för september 1837 (ms 4). Dikten ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen.

I den första delen av dikten målar Topelius en romantisk naturtavla, i den andra en familjeidyll, bägge utmejslade med realistisk skärpa. De två delarna har delvis parallella motiv och formdrag, med ett horisontellt och ett vertikalt perspektiv. Kvällens stillhet återspeglas i den fromma familjens hem. Bonden begrundar årstidernas välsignade växlingar. I motsats till detta oavslutade kretslopp avslutas människans jordevandring, varefter hon uppväcks till evigt liv.

»Tavlor» av detta slag som skisserar bilder ur livet hade under 1840-talet etablerats som skönlitterär genre. Den måleriska metoden använder Topelius i flera dikter i Ljungblommor.

Versen är daktylisk-trokeisk och tretaktig med korsrim, spegelrim och avslutande balk (parrim). Rimorden i v. 1–4 upprepas i v. 32–35, varvid parallelliteten mellan diktens två delar understryks. I ms 1 och 2 är delarna omsvängda.

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

48 med bark ej mängdtsom inte uppblandats med bark.

Bibliografi

Söderhjelm, »Topelius’ tidigaste lyriska diktning» 1931, s. 15; Topelius, 120 dikter 1970, s. 14 f.