Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Ljungblommor

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Ljungblommor
  • Sången
  • Kantele
  • Grafven i Karttula
  • Vid den sofvande flickans bild
  • Hafvets Flicka
  • På kullen om våren
  • En liten tid
  • Vid Elfmynningen
  • Lärkröster i Maj
  • På Hoppets Dag
  • Ynglingens val
  • Jag älskar ej verlden
  • Dröm lifvet bort
  • Julpsalm
  • Aminas sång till Maria
  • Vintervisa
  • Fotspåret i klippan
  • Tiden och dess Moder
  • Blomman om Julaftonen
  • Baldomero Espartero
  • De tvenne fåglarna i dalen
  • Farkosten på vågen
  • Fågelens visa
  • Hvem är din lefnads ljus?
  • Tvenne blommor
  • Hans Handske
  • Den flydda
  • Den första snön
  • Eden
  • Sjömannen vid rodret
  • Ut till hafs!
  • Till Emma
  • Hvarför gret du?
  • Löjen och tårar
  • Kärlekens Dualism
  • I natten
  • Irrskenet på heden
  • Du är min ro
  • Låt opp!
  • Krigsropet 1840
  • Thronen utan like
  • Napoleons återkomst i December 1840
  • Ottomaniska Porten
  • Helsingfors
  • Stockholm
  • Friedrich Rückert
  • Emanuel Svedenborg
  • Lönnrot, Castrén
  • Kärlekens Parabol
  • Seglaren på verldshafvet
  • Vågen
  • Tårarnas makt
  • Menniskoanden
  • Necken
  • Ynglingen
  • Flickan
  • Engelen och skyn
  • Octoberstjernan
  • Qvinnans starkhet
  • Århundradets Natt
  • Dröm och Verklighet
  • Vetandets törst
  • Det oförgängliga
  • Själens frid
  • Stjernhvalfvet
  • Vålnaden på egen graf
  • En sommarnatt i skogen
  • Höst-taflor
  • Höjden och djupet
  • Vid Tjugu år
  • Vid pianot
  • Hon går förbi
  • Waldemars hemlighet
  • Då vill jag ej mera sörja
  • Anderöster på hafvets strand
  • En verld i spillror
  • Den sextonårigas tankar
  • Sällheten
  • De tjugufyra åren
  • Den resande studenten
  • Åskvädret
  • Maskraden
  • Orions bälte
  • Asparnas kärlek
  • Skridskoåkaren
  • Ödemarkens jul
  • Respolska
  • Metaren
  • Augustiqvällen
  • På balen och på bergen
  • Den fordna flickan
  • Selmas tankar i våren
  • Försakelsen
  • Två englar
  • Åbo domkyrka
  • Napoleons graf
  • Landet törstar
  • Morgonstormen i våren
  • Den blåa randen på hafvet
  • Lofsång i hungeråret 1847
  • Våren 1848
  • Finlands Namn
  • Första Maj
  • 1 Januari 1850
  • Stoftets förtviflan
  • Skuggan
  • Villande vägar
  • Led mig!
  • I lif och död
  • Dämonen
  • Sörj icke för morgondagen
  • Lotta Lennings Vaggvisa
  • Nattvardsbarnen
  • Guds öga vakar
  • Folkmelodier
  • Blommor i vågens brus
  • Folkvisan i konsertsalen
  • Blommorna på torget
  • Den ringa gåfvan
  • Romantiskt äfventyr
  • Fingerräkningen
  • Selmas sparbössa
  • Den eviga sommaren
  • Första Maj
  • I Esplanaderna
  • Kung Carls jagt
  • Naturens skönhet
  • Miranda
  • Odödliga kyssar
  • Andesyn
  • Månkartan
  • 1. Sylvia presenterar sig sjelf och bjuder sorgerna rymma
  • 2. En liten flickas klagan för Sylvia i skogen
  • 3. Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt
  • 4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet
  • 5. Sommarvindarna sjunga för blommorna på fordna slagfält
  • 6. Sunnanvinden berättar om dödens skördar i södra Finland
  • 7. Skördefolket dansar om qvällen på ängen
  • 8. Fiskaren sjunger i sin båt om qvällen på hafvet
  • 9. Sylvias helsning från Sicilien
  • 10. Våren och Sylvia komma tillbaka
  • 11. Under häggarnas doft
  • 12. Fridsböner i aftonens lugn
  • Sanct Henrik
  • Simson och Salomo
  • Nyåret 1854
  • Studentvisa
  • Vår enda arfvelott
  • Höstens vanmakt
  • Johan Jacob Nervander
  • Mathias Alexander Castrén
  • Georg August Wallin
  • Gustaf III
  • Prins Gustaf
  • Vintergatan
  • En liten pilt
  • Jordens längtan
  • Det rätta hemmet
  • Det eviga ljuset
  • Johan Jacob Tengström
  • Adolf Iwar Arwidsson
  • Jacob Gabriel Leistenius
  • Finlands öde
  • Islossningen i Uleå elf
  • Kometen 1858
  • Snöflingorna
  • 2. Under Rönn och Syrén
  • 9. Fågelperspektiv
  • Beethovens Längtans-Vals
  • Ny Sjömansvisa
  • Biografi öfver en ros
  • Ynglingens drömmar
  • Den 14 Mars 1851
  • Två konungar
  • Bengt Erland Fogelberg
  • Stockholm
  • Saima kanal
  • Helsning till den finska nödens välgörare utom Finland
  • Veteranerne
Stockholm

Friedrich Rückert

Emanuel Svedenborg

Friedrich Rückert

Lästext

[117]

Friedrich Rückert.

Solstrålen lik, som genom brustna skyar

I spridda färger skimrar öfver trakten

Och, hvar han faller än, på fält och byar,

På floden, insjöns vik och lemma startkatarakten,kommentar

5På slätt, på dal – föryngrar och förnyar,

Förljufvar allt med himlaburna makten;

Så, sångarkonung! hvart ditt öga svärmar,

Bland dalens blommor och bland menskoringen,

Du allt i glada färger lyckligt härmar;

|70|

10Du fattar andens fina doft i tingen

Och dem till källan, lemma startdänkommentar de kommit, närmar;

Men närmare till den än du är ingen.

Väl rundt omkring så många lyror klinga

I sorg, i fröjd, i mången tonart stämda,

15Och många strängar stämmas högt och springa

Och många tystna, utaf larmet skrämda;

Men såsom dina strängar stämmas inga,

Så sprittande af lif och dock så dämda.

|118|

Som bäcken, yrande, med vågor unga,

20Emellan klyftor nya vägar banar,

Så smidigt lekande uppå din tunga

Och mäktigt dock ditt Tyska språk sig danar.

Så rikt du känner måste du ock sjunga;

I hvarje ord man Rückerts ande anar.

1842.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Ett manuskript är känt, daterat Nov. 25 [1841]. Dikten trycktes i HT 17 december 1842 och ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    Friedrich Rückert (1788–1866), tysk skald och professor, översatte en stor mängd dikter från bl.a. arabiska och persiska. Många av hans dikter har blivit tonsatta. Topelius översatte i sin tur ett antal av hans dikter, som han publicerade i HT 1842–1843. Några av dem är skrivna på det persiska versmåttet ghasel (se komm. till »Hvarför gret du?»).

    I Familjekrönikan (s. 17) nämner Topelius 1848 några skalder som han läste och tog intryck av under skoltiden i Uleåborg: »Klopstock med sitt storartade svärmeri, Stagnelius med sin passionerade mysticism, Franzén med sin ljufliga idyll och slutligen Rückert med sin österländska yppighet och sin lindansarekonst, intogo mig den ena efter den andra» (s. 17).

    Werner Söderhjelm påpekar att dikten är anmärkningsvärd såtillvida att det är enda gången Topelius hyllar en skald som inte diktade på svenska (1931, s. 44).

    Versen är jambisk pentameter med korsrim ABABAB.

     

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    4 katarakten,vattenfallet, jfr »Krigsropet 1840» v. 51.

    11 dändädan; därifrån.

    Faksimil

    Ny kolumn