Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Ljungblommor

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Ljungblommor
  • Sången
  • Kantele
  • Grafven i Karttula
  • Vid den sofvande flickans bild
  • Hafvets Flicka
  • På kullen om våren
  • En liten tid
  • Vid Elfmynningen
  • Lärkröster i Maj
  • På Hoppets Dag
  • Ynglingens val
  • Jag älskar ej verlden
  • Dröm lifvet bort
  • Julpsalm
  • Aminas sång till Maria
  • Vintervisa
  • Fotspåret i klippan
  • Tiden och dess Moder
  • Blomman om Julaftonen
  • Baldomero Espartero
  • De tvenne fåglarna i dalen
  • Farkosten på vågen
  • Fågelens visa
  • Hvem är din lefnads ljus?
  • Tvenne blommor
  • Hans Handske
  • Den flydda
  • Den första snön
  • Eden
  • Sjömannen vid rodret
  • Ut till hafs!
  • Till Emma
  • Hvarför gret du?
  • Löjen och tårar
  • Kärlekens Dualism
  • I natten
  • Irrskenet på heden
  • Du är min ro
  • Låt opp!
  • Krigsropet 1840
  • Thronen utan like
  • Napoleons återkomst i December 1840
  • Ottomaniska Porten
  • Helsingfors
  • Stockholm
  • Friedrich Rückert
  • Emanuel Svedenborg
  • Lönnrot, Castrén
  • Kärlekens Parabol
  • Seglaren på verldshafvet
  • Vågen
  • Tårarnas makt
  • Menniskoanden
  • Necken
  • Ynglingen
  • Flickan
  • Engelen och skyn
  • Octoberstjernan
  • Qvinnans starkhet
  • Århundradets Natt
  • Dröm och Verklighet
  • Vetandets törst
  • Det oförgängliga
  • Själens frid
  • Stjernhvalfvet
  • Vålnaden på egen graf
  • En sommarnatt i skogen
  • Höst-taflor
  • Höjden och djupet
  • Vid Tjugu år
  • Vid pianot
  • Hon går förbi
  • Waldemars hemlighet
  • Då vill jag ej mera sörja
  • Anderöster på hafvets strand
  • En verld i spillror
  • Den sextonårigas tankar
  • Sällheten
  • De tjugufyra åren
  • Den resande studenten
  • Åskvädret
  • Maskraden
  • Orions bälte
  • Asparnas kärlek
  • Skridskoåkaren
  • Ödemarkens jul
  • Respolska
  • Metaren
  • Augustiqvällen
  • På balen och på bergen
  • Den fordna flickan
  • Selmas tankar i våren
  • Försakelsen
  • Två englar
  • Åbo domkyrka
  • Napoleons graf
  • Landet törstar
  • Morgonstormen i våren
  • Den blåa randen på hafvet
  • Lofsång i hungeråret 1847
  • Våren 1848
  • Finlands Namn
  • Första Maj
  • 1 Januari 1850
  • Stoftets förtviflan
  • Skuggan
  • Villande vägar
  • Led mig!
  • I lif och död
  • Dämonen
  • Sörj icke för morgondagen
  • Lotta Lennings Vaggvisa
  • Nattvardsbarnen
  • Guds öga vakar
  • Folkmelodier
  • Blommor i vågens brus
  • Folkvisan i konsertsalen
  • Blommorna på torget
  • Den ringa gåfvan
  • Romantiskt äfventyr
  • Fingerräkningen
  • Selmas sparbössa
  • Den eviga sommaren
  • Första Maj
  • I Esplanaderna
  • Kung Carls jagt
  • Naturens skönhet
  • Miranda
  • Odödliga kyssar
  • Andesyn
  • Månkartan
  • 1. Sylvia presenterar sig sjelf och bjuder sorgerna rymma
  • 2. En liten flickas klagan för Sylvia i skogen
  • 3. Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt
  • 4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet
  • 5. Sommarvindarna sjunga för blommorna på fordna slagfält
  • 6. Sunnanvinden berättar om dödens skördar i södra Finland
  • 7. Skördefolket dansar om qvällen på ängen
  • 8. Fiskaren sjunger i sin båt om qvällen på hafvet
  • 9. Sylvias helsning från Sicilien
  • 10. Våren och Sylvia komma tillbaka
  • 11. Under häggarnas doft
  • 12. Fridsböner i aftonens lugn
  • Sanct Henrik
  • Simson och Salomo
  • Nyåret 1854
  • Studentvisa
  • Vår enda arfvelott
  • Höstens vanmakt
  • Johan Jacob Nervander
  • Mathias Alexander Castrén
  • Georg August Wallin
  • Gustaf III
  • Prins Gustaf
  • Vintergatan
  • En liten pilt
  • Jordens längtan
  • Det rätta hemmet
  • Det eviga ljuset
  • Johan Jacob Tengström
  • Adolf Iwar Arwidsson
  • Jacob Gabriel Leistenius
  • Finlands öde
  • Islossningen i Uleå elf
  • Kometen 1858
  • Snöflingorna
  • 2. Under Rönn och Syrén
  • 9. Fågelperspektiv
  • Beethovens Längtans-Vals
  • Ny Sjömansvisa
  • Biografi öfver en ros
  • Ynglingens drömmar
  • Den 14 Mars 1851
  • Två konungar
  • Bengt Erland Fogelberg
  • Stockholm
  • Saima kanal
  • Helsning till den finska nödens välgörare utom Finland
  • Veteranerne
Napoleons graf

Landet törstar

Morgonstormen i våren

Landet törstar

Lästext

|115|

Landet törstar.

Se landet törstar och grönskan tvinar,

Af matthet dignar den späda brodd;

Ut armas floden, hans källa sinar;

Af egen moder är han förrådd.

5Se landet törstar! Hvi molnen alla,

Som dårens tankar, i rymden fly?

Hvi låter skyn ej sin svalka falla

På landets sveda, som bränner ny?

Se landet törstar! se fältet dignar!

10Dess kärna smäktar i jorden än;

|116|

Hvar är den sky, som dess skörd välsignar,

Den dryck som läskar och lifvar den?

Kom ofvanefter, du klara källa!

Kom morgonsky med din friska flod!

15Låt tröst och svalka för folket lemma startqvällakommentar!

Låt landet bära sin törst med mod!

1845.

|148|

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Inget manuskript är känt. Dikten trycktes i HT 7 juni 1845. Den ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    Topelius antyder här en andlig torka i landet, liksom i parabeln »Verlds-Torkan» (HT 20 januari 1844), där han i samma tongångar som E. G. Geijer angriper den hegelianska rationalismen (se Ekelund 1969, s. 178). Följande parabel i HT, »Det Landet Victoria» (17 februari 1844), upptar samma tema. En gammal man vid Urdarfloden förklarar: »Torkan, som nu betager verlden, är kommen liknelsevis. Dermed betecknas huruledes andens makt öfver verlden nu vuxit så stark, att det gamla, historiskt vilkorliga börjar dofta bort och försvinna, såsom af stor hetta och brist på lefvande vatten.»

    Också i Promotionsdikten från 1844, riktad till de »älsklige Väinö-söner», använder Topelius liknelsen:

    Likt värma bådande morgonskyar, gån I
    att arlaregn öfver andens skördar dugga.
    Se landet törstar! Icke däröfver vandren
    de skyar lika, hvilka ej vatten ge!

    Och tiden törstar. [osv.]

     

    Versschemat är nystev med korsrim AbAb. Nystev består av en fyr- eller femstavig jambisk fras med två eller tre prominenta (betonade) stavelser varav den fjärde dominant. Effekten är en gungande, dansant rytm som imiterar polskan. Stagnelius introducerade nystev i svensk lyrik, ex. »Hvad suckar häcken?» från 1819 (SS II 1914, s. 87; Lilja 2006, s. 410 f.; Sylwan 1934, s. 115 f.). I Ljungblommor använder Topelius versschemat i 14 dikter (»Fotspåret i klippan», »Eden», »Stockholm», »Hon går förbi», »Den resande studenten», »Försakelsen», »Landet törstar», »Den blåa randen på hafvet», »Stoftets förtviflan», »Dämonen», »Naturens skönhet», »Snöflingorna», »Två konungar» och »Stockholm»).

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    15 qvällaflöda.

    Bibliografi

    Ekelund, »Topelius och hans samtid» 1969, s. 177 ff.; Topelius, Sång tillegnad de med allernådigste tillstädjelse Den 21 Junii 1844 vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland promoverade sextioen philosophiæ magistrar 1844 [separattryck]

    Faksimil

    Ny kolumn