Blommorna på torget
Kommentar
Kommentar
Inget manuskript är känt. Dikten trycktes första gången i HT 23 april 1853 och ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.
Diktens jag liknar blommorna vid sina egna oansenliga dikter (v. 17–20), i ojämn konkurrens med andra varor (v. 21 f.); liknelsen och anspråkslöshetsretoriken är desamma som i dikten »Ljungblommor». Flertalet av de dikter som följer i denna avdelning kan betraktas som de mest opretentiösa som Topelius tagit med i någon diktsamling. Att flera av dem ingår också i de senare upplagorna visar att Topelius såg den lekfulla bagatellen, genrebilden och pastischen som representativa genrer i en habil lyrikers repertoar.
Vasenius förknippar dikten med den glädje Topelius uttrycker i ett Leopoldinerbrev (HT 3 juni 1853) över att blomsterhandeln ökat: »ty umgänget med det oskyldigt sköna förädlar hjertat och mildrar sederna. […] dess oskuld inverkar på lynnet välgörande som umgänget med ett godt barn.» (Se Vasenius V, s. 119.)
Versen är jambisk, fyrtaktig och parrimmad, aabb.
Bibliografi
Vasenius V, s. 119
Blommorna på torget.
På torget stod den blyga rad
Af blommor och af gröna blad,
Och bredvid dem stod’ fläsk och hö
Och talg och smör i vårens tö.
|180|5Och menskohvimlet kom och gick
Och gaf ej blommorna en blick,
Men prutade på smör och talg
Och slogs om fläsket i batalj.
|7|Det gjorde mig så ondt om dem,
10De arma barn förutan hem,
De blyga barn af vår och ljus,
Förvillade i lifvets brus.
Då kom en liten flicka glad
Och köpte – kan du gissa hvad?
15Hon tog hvad alla nyss försmått;
Hon köpte vårens blommor blott.
Nog tänkte jag på eder då,
J sångens blomsterdöttrar små,
J barn af hjertats fröjd och sorg,
20Dem jag strött ut på lifvets torg.
Visst kämpen J med fläsk och smör
Om rangen der – hvem rår derför? –
Men glädjens, om en enda blott
Har älskat er och er förstått!
1853.