Kommentar

Inget manuskript är känt. Dikten trycktes i HT 26 juli 1843. I de senare upplagorna är den ersatt av en annan dikt med samma titel. Metern i 1845 är densamma som i ms till den dikt som publicerades 1860 (jfr ms).

Den 12 juni 1843 påbörjade Topelius sin första utlandsresa som han gjorde med kandidat Axel Liljenstrand. Syftet med resan var att delta i det första skandinaviska studentmötet i Uppsala. Studenterna från Finland hotades emellertid av relegering om de deltog i mötet, och de två »försenade» sig därför och anlände till Uppsala först några dagar senare. Efter besöket uppehöll sig Topelius och Liljenstrand fyra veckor i Stockholm och 19 juli återvände Topelius med ångbåt via Umeå och Vasa till Nykarleby (Topelius 1922, s. 88–97).

Topelius skrev fem resebrev med titeln »Svenska Vuer» som publicerades i HT, där dikten om Stockholm utgör det andra i ordningen. De övriga breven berättar (i prosaform) om Mosebacke och Djurgården, och det sista brevet har rubriken »Ögonkast på konstens område». Breven är riktade till Mademoiselle Marie [möjligen Maria Prytz]. I det första brevet (HT 19 juli 1843) skildrar Topelius färden med ångbåt och sina omedelbara intryck av Sverige:

[…] stränderna få ett eget Svenskt behag, al och ek befolka skogarna, bondstugorna blifva smått förnäma af sig, herrgårdar och villor framtitta allt tätare med höga, ljufva fönster mellan löfven, båtar och jakter hvimla på fjärdarna, små ångfartyg plaska som änder öfver vikarna, det blir ett gladt, ett rörligt och behagfullt lif öfverallt. Och detta är Svenskt. Vi känna på oss, att vi komma från vårt tröga, alfvarsamma, slutna folk midt in i det Svenska lifvets verksamma, öppna och glädtiga kretsar […] Så täck som den älskeliga grönska, hvilken omgifver hans hufvudstad och blandar sina dofter midt i torgenas qualm och gatornas parfymer, är äfven hans lynne i det glada, lätt, lekande, fullt af lif och behag.

Topelius rapporterar både i resebreven till tidningen och till sin fästmö i uppskattande ord om den svenska artigheten, generositeten och glättigheten. Däremot uttalar han sig i ett brev till Emilie 27 juni 1843 mer kritiskt om svenskarnas förhållande till sin historia, som de visserligen besjunger och skriver om, men inte förvaltar med vederbörlig respekt:

Det är det intagande och intressanta i Stockholm och dess omgifningar att vackra eller blodiga minnen och sagor äro fästade vid hvarje punkt – sådant ha vi ej mycket begrepp om hos oss i Finland. Men så är det också synd att säga att svenskarna rätt innerligt anslås av sin forntid och sin historia. Nog skrifva och sjunga de mycket om »fädernelandets stora minnen», men det är mest skryt. Själfva äro de, här åtminstone, ett mycket artigt, glatt och älskvärt folk, men av det gamla nordiska ha de ej mycket qvar, man kan säga att de fånga fjärilar på sina fäders ättehögar och om de ur högarna framdra ett gammalt kämpesvärd, så smida de pennknivar deraf för att skära sina pennor till tidningskäbbleri.

När Topelius 40 år senare dikterade sina intryck från resan i Självbiografiska anteckningar (1922, s. 97) avslutar han med följande reflexion: »Jag återvände med svikna illusioner, icke om Sverige, men om svenskarne; de motsvarade icke min föreställning om ett folk med så stora anor, och om detta sköna Stockholm berättade sedan Ljungblommorna, att det »dansade med sidensko öfver kämpens graf». Dittills hade jag varit icke så lite svekoman; från denna tid begynte jag ändra färg […].»

Sin första dikt om Sverige skrev Topelius den 2 juni 1835, »Sverige på afstånd», en lovsång till landet som han då ännu inte besökt.

Versen är nystev med rimflätningen aBacBc. Nystev består av en fyr- eller femstavig jambisk fras med två eller tre prominenta (betonade) stavelser varav den fjärde dominant. Effekten är en gungande, dansant rytm som imiterar polskan. Stagnelius introducerade nystev i svensk lyrik, ex. »Hvad suckar häcken?» från 1819 (SS II 1914, s. 87; Lilja 2006, s. 410 f.; Sylwan 1934, s. 115 f.). I Ljungblommor använder Topelius versschemat i 14 dikter (»Fotspåret i klippan», »Eden», »Stockholm», »Hon går förbi», »Den resande studenten», »Försakelsen», »Landet törstar», »Den blåa randen på hafvet», »Stoftets förtviflan», »Dämonen», »Naturens skönhet», »Snöflingorna», »Två konungar» och »Stockholm»).

Punktkommentarer

vers – textställe – kommentar

39 härnadstrid, krigståg.

40 BjörköBirka i Mälaren, vikingatida handelsplats.

41 svarta drakendrakskeppet; typ av större vikingaskepp.

42 ledungståg.(ledungatåg el. ledingståg) krigståg till sjöss.

49–50 O Mälarstrand / Hur du skiftat ödeSamma verser återkommer i dikten »Stockholm» som ingår i Sånger I, v. 21.

Bibliografi

Castrén, »Sverige i finlandssvensk lyrik» 1958, s. 221 f.; Ilmoni, Synnöve, »Den blide skalden», Nya Argus nr 2 1937, s. 17 f.; Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 129–155; Söderhjelm, »Topelius’ tidigaste lyriska diktning» 1931, s. 7; Topelius, 120 dikter 1970, s. 198–201; Vasenius III, s. 154–159; Vest, Zachris Topelius 1905, s. 85 ff.