Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Ljungblommor

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Ljungblommor
  • Sången
  • Kantele
  • Grafven i Karttula
  • Vid den sofvande flickans bild
  • Hafvets Flicka
  • På kullen om våren
  • En liten tid
  • Vid Elfmynningen
  • Lärkröster i Maj
  • På Hoppets Dag
  • Ynglingens val
  • Jag älskar ej verlden
  • Dröm lifvet bort
  • Julpsalm
  • Aminas sång till Maria
  • Vintervisa
  • Fotspåret i klippan
  • Tiden och dess Moder
  • Blomman om Julaftonen
  • Baldomero Espartero
  • De tvenne fåglarna i dalen
  • Farkosten på vågen
  • Fågelens visa
  • Hvem är din lefnads ljus?
  • Tvenne blommor
  • Hans Handske
  • Den flydda
  • Den första snön
  • Eden
  • Sjömannen vid rodret
  • Ut till hafs!
  • Till Emma
  • Hvarför gret du?
  • Löjen och tårar
  • Kärlekens Dualism
  • I natten
  • Irrskenet på heden
  • Du är min ro
  • Låt opp!
  • Krigsropet 1840
  • Thronen utan like
  • Napoleons återkomst i December 1840
  • Ottomaniska Porten
  • Helsingfors
  • Stockholm
  • Friedrich Rückert
  • Emanuel Svedenborg
  • Lönnrot, Castrén
  • Kärlekens Parabol
  • Seglaren på verldshafvet
  • Vågen
  • Tårarnas makt
  • Menniskoanden
  • Necken
  • Ynglingen
  • Flickan
  • Engelen och skyn
  • Octoberstjernan
  • Qvinnans starkhet
  • Århundradets Natt
  • Dröm och Verklighet
  • Vetandets törst
  • Det oförgängliga
  • Själens frid
  • Stjernhvalfvet
  • Vålnaden på egen graf
  • En sommarnatt i skogen
  • Höst-taflor
  • Höjden och djupet
  • Vid Tjugu år
  • Vid pianot
  • Hon går förbi
  • Waldemars hemlighet
  • Då vill jag ej mera sörja
  • Anderöster på hafvets strand
  • En verld i spillror
  • Den sextonårigas tankar
  • Sällheten
  • De tjugufyra åren
  • Den resande studenten
  • Åskvädret
  • Maskraden
  • Orions bälte
  • Asparnas kärlek
  • Skridskoåkaren
  • Ödemarkens jul
  • Respolska
  • Metaren
  • Augustiqvällen
  • På balen och på bergen
  • Den fordna flickan
  • Selmas tankar i våren
  • Försakelsen
  • Två englar
  • Åbo domkyrka
  • Napoleons graf
  • Landet törstar
  • Morgonstormen i våren
  • Den blåa randen på hafvet
  • Lofsång i hungeråret 1847
  • Våren 1848
  • Finlands Namn
  • Första Maj
  • 1 Januari 1850
  • Stoftets förtviflan
  • Skuggan
  • Villande vägar
  • Led mig!
  • I lif och död
  • Dämonen
  • Sörj icke för morgondagen
  • Lotta Lennings Vaggvisa
  • Nattvardsbarnen
  • Guds öga vakar
  • Folkmelodier
  • Blommor i vågens brus
  • Folkvisan i konsertsalen
  • Blommorna på torget
  • Den ringa gåfvan
  • Romantiskt äfventyr
  • Fingerräkningen
  • Selmas sparbössa
  • Den eviga sommaren
  • Första Maj
  • I Esplanaderna
  • Kung Carls jagt
  • Naturens skönhet
  • Miranda
  • Odödliga kyssar
  • Andesyn
  • Månkartan
  • 1. Sylvia presenterar sig sjelf och bjuder sorgerna rymma
  • 2. En liten flickas klagan för Sylvia i skogen
  • 3. Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt
  • 4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet
  • 5. Sommarvindarna sjunga för blommorna på fordna slagfält
  • 6. Sunnanvinden berättar om dödens skördar i södra Finland
  • 7. Skördefolket dansar om qvällen på ängen
  • 8. Fiskaren sjunger i sin båt om qvällen på hafvet
  • 9. Sylvias helsning från Sicilien
  • 10. Våren och Sylvia komma tillbaka
  • 11. Under häggarnas doft
  • 12. Fridsböner i aftonens lugn
  • Sanct Henrik
  • Simson och Salomo
  • Nyåret 1854
  • Studentvisa
  • Vår enda arfvelott
  • Höstens vanmakt
  • Johan Jacob Nervander
  • Mathias Alexander Castrén
  • Georg August Wallin
  • Gustaf III
  • Prins Gustaf
  • Vintergatan
  • En liten pilt
  • Jordens längtan
  • Det rätta hemmet
  • Det eviga ljuset
  • Johan Jacob Tengström
  • Adolf Iwar Arwidsson
  • Jacob Gabriel Leistenius
  • Finlands öde
  • Islossningen i Uleå elf
  • Kometen 1858
  • Snöflingorna
  • 2. Under Rönn och Syrén
  • 9. Fågelperspektiv
  • Beethovens Längtans-Vals
  • Ny Sjömansvisa
  • Biografi öfver en ros
  • Ynglingens drömmar
  • Den 14 Mars 1851
  • Två konungar
  • Bengt Erland Fogelberg
  • Stockholm
  • Saima kanal
  • Helsning till den finska nödens välgörare utom Finland
  • Veteranerne
Vålnaden på egen graf

En sommarnatt i skogen

Höst-taflor

En sommarnatt i skogen

Lästext

|17|

En sommarnatt i skogen.

I skogen är det stilla,

Och ingen lemma startvakakommentar slår,

Och ingen uggla störer

Den tystnad som der rår.

5Till sömns är ulfven vaggad

Och björnen gått till ro,

Den starka örnen sofver

På klippan i sitt bo.

Der susar ingen källa,

10Ej bäckens bölja ler,

|101|

Och ingen vind der drager

Sin friska ande mer.

|18|

Och solens gyllne öga

Och månens panna skär

15Och aftonstjernans stråle

Ej blicka mera der.

Och sjelf är jag som skogen

Så dyster och så skum,

Så tyst och öfvergifven,

20Så enslig och så stum.

De vilddjur i mitt sinne,

De rytande begär,

De lidelser så starka,

De slumra alla der.

25Men ock det goda sofver

I nattens djupa hamn;

Min tro, mitt hopp, min kärlek

Förgåtts i dvalans famn.

Jag kan ej mera lida

30Den dåfva, döda frid;

|19|

Jag vill ha lif och svalka,

Jag vill ha storm och strid.

Upp själens dolda makter,

Till lif jag kallar er!

35Om onda eller goda,

Det frågar jag ej mer.

1837.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Tre manuskript är kända: ms 1 är skrivet i dagboken 5 augusti 1837, ms 2 är ett utkast daterat D. 6 aug [1837] och ms 3 är daterat 1837. Ms 2 har strykningar och ändringar och förefaller vara ett utkast till dagbokens version, dateringen till trots. Dikten ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    Pertti Lassila noterar att den sentimentala passiviteten i Topelius allra tidigaste dikter under slutet av 1830-talet alltmer träder tillbaka för ett aktivare diktjag. I »En sommarnatt i skogen» framträder ett uppvaknande jag som likt den slumrande naturen förebådar liv och förändring. Lassila ser dikten som en reaktion på den kulturella stagnation som präglade landet fram till tiden för Snellmans rabulism på 1840-talet (2000, s. 64 f.).

    Dikten får sin slutliga utformning i ms 2. Från att i de tidiga ms-versionerna ha varit en naturbetraktelse, förtydligas dess symboliska innebörd genom de tillagda v. 17–36, där skogen avspeglar diktjagets inre upprorslust.

    Som dagbokstiteln antyder, kan diktens tillkomst härledas till naturupplevelserna en juninatt. I juni 1837 reste Topelius från Helsingfors till Nykarleby, och när han kommit fram en tidig gryning skriver han: »Bland de angenämaste ögonblick, bland stunder fulla af hopp, af mod, af jublande glädje räknar jag visserligen alltid, en Juniinatt och en gryende morgon i vår sköna Nord, när den friska naturen med svalkande flägtar meddelar åt vårt hjerta sitt eget fulla lif, sin egen genomströmmande känsla af ungdom och fröjd» (21 juni 1837). Topelius återupptar diktens motiv i årskrönikan för 1837.

    Versen är en tretaktig ballad, XaXa.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    2 vakataltrast.

    Bibliografi

    Granér, Zachris Topelius’ kärlekslyrik 1946, s. 68; Ilmoni, Synnöve, »Den blide skalden», Nya Argus nr 2 1937, s. 17; Lassila, Runoilija ja rumpali 2000, s. 64 f.; Vasenius V, s. 60 ff., 65; VI, s. 388; Vest, Zachris Topelius 1905, s. 36 f.

    Faksimil

    Ny kolumn