Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Ljungblommor

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Ljungblommor
  • Sången
  • Kantele
  • Grafven i Karttula
  • Vid den sofvande flickans bild
  • Hafvets Flicka
  • På kullen om våren
  • En liten tid
  • Vid Elfmynningen
  • Lärkröster i Maj
  • På Hoppets Dag
  • Ynglingens val
  • Jag älskar ej verlden
  • Dröm lifvet bort
  • Julpsalm
  • Aminas sång till Maria
  • Vintervisa
  • Fotspåret i klippan
  • Tiden och dess Moder
  • Blomman om Julaftonen
  • Baldomero Espartero
  • De tvenne fåglarna i dalen
  • Farkosten på vågen
  • Fågelens visa
  • Hvem är din lefnads ljus?
  • Tvenne blommor
  • Hans Handske
  • Den flydda
  • Den första snön
  • Eden
  • Sjömannen vid rodret
  • Ut till hafs!
  • Till Emma
  • Hvarför gret du?
  • Löjen och tårar
  • Kärlekens Dualism
  • I natten
  • Irrskenet på heden
  • Du är min ro
  • Låt opp!
  • Krigsropet 1840
  • Thronen utan like
  • Napoleons återkomst i December 1840
  • Ottomaniska Porten
  • Helsingfors
  • Stockholm
  • Friedrich Rückert
  • Emanuel Svedenborg
  • Lönnrot, Castrén
  • Kärlekens Parabol
  • Seglaren på verldshafvet
  • Vågen
  • Tårarnas makt
  • Menniskoanden
  • Necken
  • Ynglingen
  • Flickan
  • Engelen och skyn
  • Octoberstjernan
  • Qvinnans starkhet
  • Århundradets Natt
  • Dröm och Verklighet
  • Vetandets törst
  • Det oförgängliga
  • Själens frid
  • Stjernhvalfvet
  • Vålnaden på egen graf
  • En sommarnatt i skogen
  • Höst-taflor
  • Höjden och djupet
  • Vid Tjugu år
  • Vid pianot
  • Hon går förbi
  • Waldemars hemlighet
  • Då vill jag ej mera sörja
  • Anderöster på hafvets strand
  • En verld i spillror
  • Den sextonårigas tankar
  • Sällheten
  • De tjugufyra åren
  • Den resande studenten
  • Åskvädret
  • Maskraden
  • Orions bälte
  • Asparnas kärlek
  • Skridskoåkaren
  • Ödemarkens jul
  • Respolska
  • Metaren
  • Augustiqvällen
  • På balen och på bergen
  • Den fordna flickan
  • Selmas tankar i våren
  • Försakelsen
  • Två englar
  • Åbo domkyrka
  • Napoleons graf
  • Landet törstar
  • Morgonstormen i våren
  • Den blåa randen på hafvet
  • Lofsång i hungeråret 1847
  • Våren 1848
  • Finlands Namn
  • Första Maj
  • 1 Januari 1850
  • Stoftets förtviflan
  • Skuggan
  • Villande vägar
  • Led mig!
  • I lif och död
  • Dämonen
  • Sörj icke för morgondagen
  • Lotta Lennings Vaggvisa
  • Nattvardsbarnen
  • Guds öga vakar
  • Folkmelodier
  • Blommor i vågens brus
  • Folkvisan i konsertsalen
  • Blommorna på torget
  • Den ringa gåfvan
  • Romantiskt äfventyr
  • Fingerräkningen
  • Selmas sparbössa
  • Den eviga sommaren
  • Första Maj
  • I Esplanaderna
  • Kung Carls jagt
  • Naturens skönhet
  • Miranda
  • Odödliga kyssar
  • Andesyn
  • Månkartan
  • 1. Sylvia presenterar sig sjelf och bjuder sorgerna rymma
  • 2. En liten flickas klagan för Sylvia i skogen
  • 3. Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt
  • 4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet
  • 5. Sommarvindarna sjunga för blommorna på fordna slagfält
  • 6. Sunnanvinden berättar om dödens skördar i södra Finland
  • 7. Skördefolket dansar om qvällen på ängen
  • 8. Fiskaren sjunger i sin båt om qvällen på hafvet
  • 9. Sylvias helsning från Sicilien
  • 10. Våren och Sylvia komma tillbaka
  • 11. Under häggarnas doft
  • 12. Fridsböner i aftonens lugn
  • Sanct Henrik
  • Simson och Salomo
  • Nyåret 1854
  • Studentvisa
  • Vår enda arfvelott
  • Höstens vanmakt
  • Johan Jacob Nervander
  • Mathias Alexander Castrén
  • Georg August Wallin
  • Gustaf III
  • Prins Gustaf
  • Vintergatan
  • En liten pilt
  • Jordens längtan
  • Det rätta hemmet
  • Det eviga ljuset
  • Johan Jacob Tengström
  • Adolf Iwar Arwidsson
  • Jacob Gabriel Leistenius
  • Finlands öde
  • Islossningen i Uleå elf
  • Kometen 1858
  • Snöflingorna
  • 2. Under Rönn och Syrén
  • 9. Fågelperspektiv
  • Beethovens Längtans-Vals
  • Ny Sjömansvisa
  • Biografi öfver en ros
  • Ynglingens drömmar
  • Den 14 Mars 1851
  • Två konungar
  • Bengt Erland Fogelberg
  • Stockholm
  • Saima kanal
  • Helsning till den finska nödens välgörare utom Finland
  • Veteranerne
Den 14 Mars 1851

Två konungar

Bengt Erland Fogelberg

Två konungar

Lästext

|234| |274|

Två konungar.

†

Den svarta natten

Neapel höljer,

Dåft mullrar hafvet

Mot lemma startIschiaskommentar strand.

5lemma startVesuviuskommentar flammar,

Och jorden bäfvar,

lemma startTiberiikommentar skugga

Kring Capri sväfvar,

lemma startSanct Elmoskommentar tinnar

10Stå högt i brand.

De tusen klockor

I natten ringa.

En messa ljuder

Ur templets hvalf.

15En skara munkar

Med facklor tågar.

Ur fängselhålan

En stämma frågar

Hvi klockan ringde,

20Hvi jorden skalf.

|235|

Men processionen

Sitt lemma startavekommentar mumlar

Och skrider framåt

Med lemma starthelgonskattkommentar.

25Blott lemma startlazaronenkommentar

Vid kyrkomuren

Ur sömnen spritter

Och gäspar vresig:

Vår lemma startkung Fernandokommentar

30Har dött i natt.

Då ljusnar fängslet

För fångens öga,

Och lätt blir kedjan,

|275|

Som honom tryckt.

35Men dyster sitter

Historiens ande

Vid sarkofagen

Och ristar tankfull

Tyranners öde

40Och ändalykt.

|236|

†

Det var en sommar skön och klar,

När sjelfva natten underbar,

Förbländad uti strålar såg

Sin himmel uti Mälarns våg.

45Och när den evigt unga sol

Rann upp på fjällens kungastol,

Red döden in i Oscars borg,

Och lemma startSkandienkommentar hade sorg.

Liksom Hans lif var ljus och frid,

50Så gick Han hän en morgon blid,

När allt omkring Hans thron var skönt

Och ljust och klart och sommargrönt.

Och innan än ett ögonpar

Sin kungssorg uti perlor bar,

55Gret morgondaggen ren sin tår

Vid konung Oscars bår.

Han var ett ädelt sommarregn;

lemma startTvå rikenkommentar blomstrat i hans hägn.

Hans spira var ett ax, och tungt

60Af kärna från Hans hand det lemma startsjunktkommentar.

Han dignat under kronan; men

Det lemma startlåderkommentar ingen fläck vid den,

Och intet brutet kungaord

Har blekt dess glans i nord.

|237|

65Nu duggar hösten på Hans graf;

Kung Oscars blommor fallit af,

|276|

Han lagt sitt milda tidehvarf

Till lemma startRiddarholmenskommentar hjeltearf.

O främling, fjerran eller när,

70Har du en ädel furste kär,

Och har en tår i ögat än,

Så skänk Kung Oscar den!

1859.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Två odaterade manuskript är kända [1859]. Dikten trycktes i HT 14 september 1859.

    Dikten upptar ett återkommande tema hos Topelius: våldet kontrasteras mot freden, här personifierade i två samtida kungar. 1859 riktades Europas blickar mot Italien, där konungen av Bägge Sicilierna i Neapel, Ferdinand II, regerade enväldigt. Masshäktningar utan motstycke hade 1848 godtyckligt drabbat oskyldiga, och rapporter om de överfyllda fängelserna spreds över Europa.

    Kung Ferdinand II dog den 22 maj 1859, och Oscar I, kung av Sverige och Norge från 1844, den 8 juli samma år. Oscar I gjorde sig känd som en liberal regent. Han framlade förslag om allmän folkskola, påtalade de förnedrande förhållandena i landets fängelser, tog ställning för kvinnans likaberättigande och införde näringsfrihet. I HT 20 juli 1859 refereras de uppskattande ord om kungen som uttrycktes i svensk press.

    Versen i diktens första del är nystev med rimflätningen xxxaxbxbxa, och diktens andra del är jambisk, fyrtaktig och parrimmad aabbccdd. Med denna formella åtskillnad markerar Topelius, på ett för honom karaktäristiskt sätt, en innehållslig kontrast.

    Nystev består av en fyr- eller femstavig jambisk fras med två eller tre prominenta (betonade) stavelser varav den fjärde dominant. Effekten är en gungande, dansant rytm som imiterar polskan. Stagnelius introducerade nystev i svensk lyrik, ex. »Hvad suckar häcken?» från 1819 (SS II 1914, s. 87; Lilja 2006, s. 410 f.; Sylwan 1934, s. 115 f.). I Ljungblommor använder Topelius versschemat i 14 dikter (»Fotspåret i klippan», »Eden», »Stockholm», »Hon går förbi», »Den resande studenten», »Försakelsen», »Landet törstar», »Den blåa randen på hafvet», »Stoftets förtviflan», »Dämonen», »Naturens skönhet», »Snöflingorna», »Två konungar» och »Stockholm»).

    HT 20 juli 1859: »I Sverige uttalas från alla håll den uppriktigaste saknad öfver den ädle och milde konung Oskars död. Utan fruktan för att en gång jäfvas, yttrar en svensk tidning, torde man kunna påstå, att en bättre vilja, än den, som med konung Oskar nedsteg i grafven, aldrig intagit en thron. Lägges dertill en ovanlig bildning i nästan alla vetandets grenar, i förening med en humanitet, som hade en vänlig blick, ett vänligt ord för alla, utan afseende på lycka eller börd, så har man för sitt minne den sällsynta uppenbarelsen af en regent, som icke behöfde diademets glans för att lysa från thronen, eller spirans makt för att draga allas hjertan dit.»

     

    Kung Oscar, som också komponerade, hade fått partituret till Kung Carls jagt med en versifierad tillägnan. Vid en audiens hos kungen fick Fredrik Pacius en hälsning till Topelius, som återges av Vasenius (V, s. 425 f.): »Hälsa Topelius, säg honom att jag tycker mycket om hans verser och att jag ofta läser dem om igen. Många utaf våra största poeter kunde skatta sig lyckliga öfver att ha skrifvit sådana vackra verser.»

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    4 Ischiasvulkanisk ö utanför Neapel.

    5 Vesuviusvulkaniskt berg söder om Neapel.

    7 TiberiiTiberius Claudius Nero, romersk kejsare (14 f.Kr.–37 e.Kr.), liksom Ferdinand II beryktad som en despotisk regent.

    9 Sanct ElmosSant’ Elmo var Neapels största borg, och fängelse för politiska fångar.

    22 aveSyftar på bönen »Ave Maria».

    24 helgonskatthelgonskatt reliker.

    25 lazaronentiggaren; ursprungligen om de fattigaste i Neapel.

    29 kung FernandoEn metriskt motiverad omskrivning av kungen i Neapel, Ferdinand II, (ital.) Ferdinando.

    48 SkandienSverige och Norge.

    58 Två rikenunionsländerna Sverige och Norge.

    60 sjunktäldre form av sjunkit.

    62 låderhäftar.

    68 RiddarholmensRiddarholmens kyrka i Stockholm har varit kunglig gravkyrka från 1634 när Gustaf II Adolf begravdes.

    Bibliografi

    Alhoniemi, Isänmaan korkeat veisut 1969, s. 212; Vasenius V, s. 425 f.

    Faksimil

    Ny kolumn