Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
    • Suomi (fi)
Zacharias Topelius Skrifter

Ljungblommor

  • Omslag
  • Titelblad
  • Förord
  • Inledning
  • Ljungblommor
  • Sången
  • Kantele
  • Grafven i Karttula
  • Vid den sofvande flickans bild
  • Hafvets Flicka
  • På kullen om våren
  • En liten tid
  • Vid Elfmynningen
  • Lärkröster i Maj
  • På Hoppets Dag
  • Ynglingens val
  • Jag älskar ej verlden
  • Dröm lifvet bort
  • Julpsalm
  • Aminas sång till Maria
  • Vintervisa
  • Fotspåret i klippan
  • Tiden och dess Moder
  • Blomman om Julaftonen
  • Baldomero Espartero
  • De tvenne fåglarna i dalen
  • Farkosten på vågen
  • Fågelens visa
  • Hvem är din lefnads ljus?
  • Tvenne blommor
  • Hans Handske
  • Den flydda
  • Den första snön
  • Eden
  • Sjömannen vid rodret
  • Ut till hafs!
  • Till Emma
  • Hvarför gret du?
  • Löjen och tårar
  • Kärlekens Dualism
  • I natten
  • Irrskenet på heden
  • Du är min ro
  • Låt opp!
  • Krigsropet 1840
  • Thronen utan like
  • Napoleons återkomst i December 1840
  • Ottomaniska Porten
  • Helsingfors
  • Stockholm
  • Friedrich Rückert
  • Emanuel Svedenborg
  • Lönnrot, Castrén
  • Kärlekens Parabol
  • Seglaren på verldshafvet
  • Vågen
  • Tårarnas makt
  • Menniskoanden
  • Necken
  • Ynglingen
  • Flickan
  • Engelen och skyn
  • Octoberstjernan
  • Qvinnans starkhet
  • Århundradets Natt
  • Dröm och Verklighet
  • Vetandets törst
  • Det oförgängliga
  • Själens frid
  • Stjernhvalfvet
  • Vålnaden på egen graf
  • En sommarnatt i skogen
  • Höst-taflor
  • Höjden och djupet
  • Vid Tjugu år
  • Vid pianot
  • Hon går förbi
  • Waldemars hemlighet
  • Då vill jag ej mera sörja
  • Anderöster på hafvets strand
  • En verld i spillror
  • Den sextonårigas tankar
  • Sällheten
  • De tjugufyra åren
  • Den resande studenten
  • Åskvädret
  • Maskraden
  • Orions bälte
  • Asparnas kärlek
  • Skridskoåkaren
  • Ödemarkens jul
  • Respolska
  • Metaren
  • Augustiqvällen
  • På balen och på bergen
  • Den fordna flickan
  • Selmas tankar i våren
  • Försakelsen
  • Två englar
  • Åbo domkyrka
  • Napoleons graf
  • Landet törstar
  • Morgonstormen i våren
  • Den blåa randen på hafvet
  • Lofsång i hungeråret 1847
  • Våren 1848
  • Finlands Namn
  • Första Maj
  • 1 Januari 1850
  • Stoftets förtviflan
  • Skuggan
  • Villande vägar
  • Led mig!
  • I lif och död
  • Dämonen
  • Sörj icke för morgondagen
  • Lotta Lennings Vaggvisa
  • Nattvardsbarnen
  • Guds öga vakar
  • Folkmelodier
  • Blommor i vågens brus
  • Folkvisan i konsertsalen
  • Blommorna på torget
  • Den ringa gåfvan
  • Romantiskt äfventyr
  • Fingerräkningen
  • Selmas sparbössa
  • Den eviga sommaren
  • Första Maj
  • I Esplanaderna
  • Kung Carls jagt
  • Naturens skönhet
  • Miranda
  • Odödliga kyssar
  • Andesyn
  • Månkartan
  • 1. Sylvia presenterar sig sjelf och bjuder sorgerna rymma
  • 2. En liten flickas klagan för Sylvia i skogen
  • 3. Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt
  • 4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet
  • 5. Sommarvindarna sjunga för blommorna på fordna slagfält
  • 6. Sunnanvinden berättar om dödens skördar i södra Finland
  • 7. Skördefolket dansar om qvällen på ängen
  • 8. Fiskaren sjunger i sin båt om qvällen på hafvet
  • 9. Sylvias helsning från Sicilien
  • 10. Våren och Sylvia komma tillbaka
  • 11. Under häggarnas doft
  • 12. Fridsböner i aftonens lugn
  • Sanct Henrik
  • Simson och Salomo
  • Nyåret 1854
  • Studentvisa
  • Vår enda arfvelott
  • Höstens vanmakt
  • Johan Jacob Nervander
  • Mathias Alexander Castrén
  • Georg August Wallin
  • Gustaf III
  • Prins Gustaf
  • Vintergatan
  • En liten pilt
  • Jordens längtan
  • Det rätta hemmet
  • Det eviga ljuset
  • Johan Jacob Tengström
  • Adolf Iwar Arwidsson
  • Jacob Gabriel Leistenius
  • Finlands öde
  • Islossningen i Uleå elf
  • Kometen 1858
  • Snöflingorna
  • 2. Under Rönn och Syrén
  • 9. Fågelperspektiv
  • Beethovens Längtans-Vals
  • Ny Sjömansvisa
  • Biografi öfver en ros
  • Ynglingens drömmar
  • Den 14 Mars 1851
  • Två konungar
  • Bengt Erland Fogelberg
  • Stockholm
  • Saima kanal
  • Helsning till den finska nödens välgörare utom Finland
  • Veteranerne
3. Sylvia har sett Sicilien och Egypten och finner dock Finland så skönt

4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet

5. Sommarvindarna sjunga för blommorna på fordna slagfält

4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet

Lästext

4. Björken berättar hvad som kan hända i månskenet.

Vid den klara rand

Af en blommig strand

Sjöng en björk ibland

Sina gröna visor,

5Och jag hörde då

I hans gren derpå,

Och så sjöng han en gång så:

|206|

Ack jag vet, jag vet

Mången hemlighet;

|54|

10Mången flicka gret

Under mina grenar;

Mången gosse såg

Här så varm i håg

På den blåa vikens våg.

15Klara månen sken

På min gröna gren,

Och så var det en,

Som skar namn i barken,

Och det var blott ett,

20Och han kysste det;

Det har ingen, ingen sett.

Nästa qväll så kom

Der en flicka, som

Såg sig ofta om

25Och skref namn i barken;

Och det var blott ett,

Och hon kysste det;

Det har ingen, ingen sett.

|55|

Nästa afton sken

30Månen på min gren,

Och så kom allen

En och så den andra,

Tysta som en lemma starthamnkommentar,

Sökte vännens namn

35I min trogna hvita famn.

Och min hvita stam

Stod helt allvarsam,

Och så smög det fram

Hvad de båda skrifvit;

40Och de märkte nog

|207|

Hvad som stod i skog,

lemma startOch jag såg derpå och log.kommentar

Sedan hände så,

Att de båda två

45Togo miste då

Och ej kysste – trädet;

Lilla vän, hur lätt

|56|

Händer icke det?

Det har ingen, ingen sett.

50Men det for ett sken

Öfver löf och gren,

Och ett sus der hven

Öfver blad och toppar,

Och en stjernas tår

55Föll i vindens spår

Ned på jordens korta vår.

lemma start Ruovesi, 21 Juni 1853.kommentar

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    Se kommentar till diktsviten »Sylvias visor».

     

    Ett manuskript är känt, daterat 17 Juli [1853]. Dikten trycktes i HT 27 juli 1853 och ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    Här introducerar Sylvia björken, och återger dennas berättelse. Vetterlund påpekar att dikten är romantisk, liksom Atterboms och Stagnelius vårdikter – men att det är fråga om en specifik »finsk och topeliansk romantik» (1918, s. 25). Jfr »Asparnas kärlek»; se Pettersson 1952, s. 49).

    Versen är trokeisk med taktschemat 3–3–3–3–3–3–4 och rimflätningen aaaXbbb. Rimbandet i v. 1–3 är detsamma som i föregående dikts sista verser.

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    33 hamnandeskepnad.

    42 Och jag såg derpå och log.Skapelsen rörs av den jordiska kärleken, jfr »Grafven i Karttula», »Orions bälte» och »Vintergatan».Jfr v. 50–56.

    Datering Ruovesi, 21 Juni 1853.När familjen reste från Kangasala (se komm. till Sylvia-visa nr 3) till Nykarleby passerade de Ruovesi socken den 21 juni. Topelius antecknade gästgiverierna som de passerade, och resrutten kan därför rekonstrueras (se Topelius almanacka NB 244.157). Jfr manuskriptets datering, 17 Juli [1853].

    Bibliografi

    Pettersson, »Bildliga naturmotiv i Topelius’ lyrik» 1952, s. 49, 90, 103, 105; Topelius, 120 dikter 1970, s. 139–141; Vetterlund, »Finlands romantiker» 1918, s. 24

    Faksimil

    Ny kolumn