Tjuguandra Föreläsningen. 1/4 64

Lukuteksti

|145|

Tjuguandra Föreläsningen. 1/4 64.

1 Joh:s förklar. Johans dom. 5/6 63. Hans tal i Åbo. Hog. Bjelkes ger att välja. Åbo slotts belägr. Intogs 12 Aug. 63. Johans fångenskap. 100 steglade. Krigen. Finnarne. Hornarne.

2 Konung Erik hade af sin fader emottagit ett blomstrande rike, en fylld skattkammare, fred med utländska makter och inom landet folkets tillgifvenhet. Inom få år var allt detta förspilldt. Redan 1561 vaoro silfvertackorna i Eskils gemak så glesnade genom slöseriet vid hans kröning och hans frierier, att han måste låna af sin broder Johan. Folkets kärlek hade redan 1563 mycket svalnat, en allmän bestörtning rådde öfver brytningen med hertig Johan, och snart befann sig Erik invecklad i krig med Danmark, Lybeck och Polen. »Gammalt hat och unga konungar» voro egentl. orsaken till danska kriget: den synliga anldeningen var trätan om Liffland och om de tre kronorna i Dmks vapen. 1563 afsändes Jakob Bagge med en flotta, som det hette för att afhämta kon. Eriks brud Christina af Hessen, – men mötte och slog under vägen danska flottan vid Bornholm. För denna seger belönades Bagge med ett triumftåg i Sthm – de danska fångarne framleddes bundna med rakade hufvuden, och framför dem gick kon:skonungens hofnarr Herkules och spelade fiol. Vid samma tid utbröt fejd med Lybeckarne, emedan kon.konungen förbjudit deras handel på Narva. Danskarne togo Elfsborg, Bagge och Horn vuanno lysande sjösegrar, men blef fången. Kriget fördes med skiftande lycka och föga ära. Det bestod mest uti grymma härjningar af gränsprovinserna, och under en sådan härjning af Halland flydde kon. Erik sjelf på ett mindre hjeltemodigt sätt undan den annalkande danska hufvudstyrkan. Han saknade en härförares förnämsta egenskaper: klokhet och mod. Deremot har hans vidlyftiga reglementerande för krigshöfdingarne blifvit ryktbart. Han befallar bl. a. höfdingarne att anskaffa personer, som kunde umgås med lemma startförgiftkommentar mot fienden. Och vidare finner läser man i hans instruktioner en föreskrift, att då kgl. majestäts krigsfolk något nederlag vederfares, skall ryktet derom fördämpas och nedertryckas, men seger mot fienderna skall genast förkunnas, så ock eljest hvad man gerna önskade ske skulle, »dock så att det är något när likt.» – Jmför nutidens bulletiner.

|146|

3 RepetitionRepetition 11/10 67. Johans giftermål. 4 Okt. Vilkor. – Hemkomstöl. Tvist. – Hästesko. – Dom. Åbo slott. – Fångenskap. Eriks krig. Bagge.

4 På norska sidan hade kon. Erik i början framgång. Jemtland, Härjedalen och slutligen Trondhjem intogos, en stor del af Norige förhärjades. Kon. Erik hoppades vid denna tid kunna lägga Norige som provins under Sveriges rike. Men denna lycka, illa begagnad, var af kort varaktighet. Danskarna fördrefvo och eller fångade hans svenska hären i Norige. Å båda sidor föröfvades de afskyvärdaste grymheter. Dansk:s härjningar i Småland och Vgöthlad besvardes af med sv.svenska härjningar i Skåne och Blekinge. Öfverallt uppgingo städer och byar i rök, folket nedhöggs utan åtskillnad på ålder och kön, och dessa blodsdomar visa oss Erik lika trolös som grym. Han befallte t. ex. att samla allt qvarlefvande folk i Blekinge, under föregifvande att låta dem svära trohetsed, men när man hade dem samlade, män, qvinnor och barn, skulle man skicka dem allesammans till Sthm, och derest de vägrade komma, skulle allt lefvande ihjälslås i hela Blekinge, lemma start»ty det är bättre att hafva ett öde land, än ett fiendeland»kommentar. – Vid ett af dessa blodiga uppträden se vi äfven Finnar omtalade på ett sätt, som vittnar huru äfven dessa krigare fläckades af den allmänna vildheten. En sv.svensk här dro under kon:skonungens eget anförande belägrade Rottneby i Blekinge. Besättningen och borgare försvarade sig tappert, men slutligen intogs staden med storm. »Då, säger kr.krönikan, blef ett väldigt mord, så att vattnet i elfven var rödt som blod.» Ingen skonades. Man nedhögg allt som kom i vägen, till mer än 2000 man, förutom en hop qvinnor och barn, hkahvilka Ff.Finnarne som kommo sist in, slogo ihjäl». lemma startGeijer 194.kommentar – Efter sådana bragder höll Erik ett triumftåg vid återkomsten till Sthm. Småland härjas. Pesten. En stor del af hans eget land var emellertid så utblottadt, att pastorn i Söderkg måste bäras af qvinnor till grafven, och ett försök gjordes i Södermld att utskrifva qvinnor till krigstjenst, emedan der funnos inga män.

|147|

5 Om Fds sjelfständighet var numera så litet fråga, att vi Vvid denna tid se vi Ff.Finnar öfverallt i kon. Eriks krigshärar, kämpande på sv.svenskt botten och sv.svenskt haf. Till lands voro de berömde som tappre ryttare,original: ryttare utmärkte bågskyttar, till sjös som förträfflige sjömän, stundom båda delarna på en gång. 1564. Sabelfanas f.finska ryttare vid Leckö. En stor del af kon. Eriks mäktiga flotta om 50, slutl. ända till 68 skepp, var byggd i Fd och utrustad med f.finska sjöman. I sjöslaget vid Buchov 1565 voro 70 f.finska bågskyttar ombord på ett litet fartyg i sv.svenska flottan, benämndt Troilus, under befäl af den tappre Nils Schenk. Danska Amiralskeppet Jägmästaren seglade på, så att Troilus låg under honom som en and under en hafsörn, fick kajutan krossad och tog in vatten på sidan. Danske amiralen Herlöf Trolle kastade då sina ankaren ombord på Troilus och försökte äntra, men mottogos af Ff.Finnarne med deras långa lemma startstålbågarkommentar, så att enl. en gammal berättelse, pilar ruko som hagel, och striden slutades så, att det stora d.danska skeppet måste afhugga ankartågen och återvända till de sina. – Mer än med sina soldater och sjömän deltog dock Fd i kon. Eriks strider med sina berömda härförare, Henrik Klasson Horn till Kankas och hans brorson Klas Kristerson Horn till Åminne. Båda hade redan i kon. Gustafs tid utmärkt sig genom sin tapperhet och sin trohet i ryska kriget. Båda förblefvo äfven kon. Erik orubbligt trogna. Det var Henrik Horn, som för kon.konungen yppade hertig Johans förrädiska stämplingar, hkethvilket denne sedan som konung aldrig kunde förlåta. H. Horn, utmärkt genom krigsbragder i Estland och Liffld, var både statsman och fältherre, Klas Horn deremot en rättfram krigare, som vågade säga kon. Erik sanningen, när alla andra ryggade tillbaka. 1561 förde han med stor lycka befälet i Liffland. 1563–66 fick han ett befäl mot Dd.Danskarne – 1564 och 1565 utförde han som amiral för sv.svenska flottan de mest lysande bragder till sjös. Hans bedrifter öfvergingo vida sjelfva Jakob Bagges och blefvo nära nog de enda ärorika bladen i dessa tiders sv.svenska krigshistoria.|148| Bland hans många djerfva äfventyr, må endast nämnas att han i nära tre år beständigt slog de förenade danska och lybska flottorna, uppbar midtunder deras ögon tullen i Öresund och hotade sjelfva Kphmn, så att kon. Fredrik gret af ångest och harm. Aldrig har Sv. varit mäktigare till sjös, än under denne finske sjöhjelte. D. 4 Juni 1565 stod det på sin tid ryktbara slaget vid utanför Buchov på kusten af Mbg. De fientliga flottorna ledo stor förlust och blefvo sedan, d. 7 Juli, totalt slagne mellan Bornholm och Rügen. Efter denna seger belönades Klas H., likasom förut Jakob B., med ett triumftåg i Sthm, dervid bl. a. danske amiralen Otto Rud framleddes fången, och framför honom gick en sv.svensk bonde, som blåste säckpipa. Förklar. När alla Eriks fältherrar hade blifvit slagne eller fångne till lands, skickade återkallades som sista utvägen Klas Horn från flottan, der han nyss åter besegrat fienden vid Öland, att i spetsen för en här inbryta i Halld, men på vägen dit sjuknade Horn i pesten 1566 och afled d. 9 Sepptå hösten 1566 på Åby prestgård i Ögöthld med det vitsord, att aldrig ännu hade en finsk ädling tapprare tjenat sin konung och Sveriges rike. Om honom är sagdt, att hans lemma startherrligakommentar karakter utgjorde en sällsynt förening af det f.finska folkets ädlaste nationaldrag. Han var kon. Eriks goda genius och den tidens främsta hjelte. Äran af sv.svenska väldets grundläggning i Estld och Liffld tillkommer i främsta rummet K. K. H. HanKlas Horn begi fick och den hedern att begrafvas vid Gustaf Wasas sida i koret af Ups. Domk.

6 Den trejde finske härföraren under kon. Eriks tid var Jakob Hindrikson Hästesko till Sjundby, hkenhvilken 1561 var höfding i Wiborg, blef s.samma år gubernator i Fd och förde sedan kon. Eriks härar med skiftande lycka mot Danskarne, Slag. vid Svarterå i Hd mot Rantzov. tilldess han 1566 blef fången.

7 Den fjerde: Nils Boye till Gennäs, 1553 ståth.ståthållare i Fd – 1568 dito – Det var han, som vid eröfr. af Wardberg tog den sedan så ryktbare Pontus Dela G. tillfånga. Sedan Bohus mina.

8 5, 6) Äfven tvenne FlemingarKlas – gubernator öfver Estldlemma startÖfvertygmästarekommentar vid Bohus 1564 – öfverste amiral s.samma år – uppbringade 18 lybska handelsfartyg – Onåd – Åter gunst – Herman Fleming, ståth.ståthållare i Reval 1564. – Detta var Finlands lemma startgärdkommentar till Sverige.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    2 förgift gift.

    4 »ty det är bättre att hafva ett öde land, än ett fiendeland» citatet finns åtminstone i Geijer, Svenska folkets historia. Andra delen, fjärde kapitlet (1834), s. 192.

    4 Geijer 194. Geijer, Svenska folkets historia. Andra delen, fjärde kapitlet (1834), s. 192.

    5 stålbågar armborst.

    5 herrliga upphöjda.

    8 Öfvertygmästare handhade artilleriet och dess materiel.

    8 gärd här: tribut.

    Faksimile