Tjugusjette Föreläsningen. 6/4 66

Lukuteksti

||

Wårtermin 1866.

III.

||

Repetition 4/11 70.

1 Tryckfriheten: 1 period: 15482–1720. – I reger:s händer. 1720–1766: i rådets, ständernas, partiernas. (1655: censuren – 1662: biskoparnes – 1684 konungens) 2 Dec. 1766: skrif- och tryckfrih.förordning. Endast inför domstol. A. F:s sista år. – Oredan. Statskuppen – med Hattarne – 12 Dec. 1768. Interregnum 5 dag. – Riksd. i Norrköpg April 1769. Troddes slut med Mössorna. – Ovilja: grannen lära folket dansa. – 10 riksråd afsatta – Manövrering – När efter några mån. riksd. flyttades till Sthm, afslogo ständ. kon.maktenskonungamaktens återställande till som 1720.

2 Frihetstiden. Friheten. – – Ständerna ingrepo i lagskipn. Tryck: pris på böcker – hemlighet, finans, styrelse, smädeskrifter. Upplysn. århundradesvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarandeHandeln: Reglementer: ständerna landtbrukssällskap – torkria. – [-]oläsligt p.g.a. överlimning eller tejptrodde sig, när de betalt sina utlagor, få fritt sköta åker, äng, skog, fiskevatten, handtverk, handel – men »mot all sund politie.» – böter för lumpor Taxa – mantalsskrifn. – skrån, lemma startbönhasarkommentar för lemma startborstbindarekommentar: alla svin lemma startförbrutnakommentar, på hkahvilka ej ryggborsten blifvit utryckta före Juli månad. – Privatekonomin borde vara hvart rikes första och sista ändamål. – Häraf Sv. vskapsakademienSvenska vetenskapsakademien. – »Förnuftiga fastor», för fisket och boskapsafveln. – Konstlad industri, försummadt jordbruk – Lån – lemma startvinglerikommentarmutor Adelsmäns plats i bouppteckning –

|183|

Tjugusjette Föreläsningen. 6/4 66.

3 Förslaget att återställa regeringsformens lemma start»simplicitet»kommentar sammanfattades i en s. k. säkerhetsakt och gick ut på att minska ständernas makt till förmån för kon:s, under det att rådets makt lemnades oförminskad. Detta var Hattarnes idé, – men var föga ärligt menad och fann intet gehör. Presterne voro de ende, som biföllo säkerhetsakten, alla andra voterade mot. Pechlin, 200 lemma startplåtarkommentar. Riksdagen slöts, hos några med öfvertygelsen om regeringssättets ohjelplighet», hos andra med föresats att låta denna partiernas anarki finna en gräns i dess egen ytterlighet. lemma start»Det var, säger G., förtviflans hopp.»kommentarKronprinsen var den ende, som –

4 Courtoisie. Kronprinsen plats i rådet. Afslogs. – Anslag för prinsarnes resor. – Prins Gustaf beslöt att resa till Paris, för att der med fr. reg.franska regeringen uppgöra planen till en ny statshvälfning. Resan anträddes den 8 Nov. 1770. Kraftansträngningen 1768 och svikandet af de dermed fore var det sista tillfälle, der kon. uppträdde för att återtaga en del af maktens tyglar. Den god Han hade öfverträffat sig sjelf och lefde icke länge derefter. Den 12 Febr. 1771 hade kon.konungen till middag ätit lemma starthetväggkommentar, surkål och ostron. Om aftonen svimmade han vid spelbordet, bars ut i ett yttre rum och afled strax derpå, 60 år gammal.

5 Den gode konung Adolf Fredrik sörjdes uppriktigt i hela sitt rike. Äfven de hkahvilka i lifstiden så djupt förödmjukat honom som konung, kunde icke neka sin högaktning åt hans personliga dygder. Hans uppriktiga välmening, hans rättsinnade karakter, hans vänlighet emot hög och låg och icke minst den sedernas renhet, som utmärkte hans husliga lif på en tid, när sedeförderfvet efter mönstret af Ludvig XVIsvårläst p.g.a. överskrivningV:s hof nästan ansågs som oundvikligt hos regerande personer, hade förvärfvat honom allas tillgifvenhet, allas saknad. I viljans energi var han icke sitt kall och sin tid vuxen, hvarföre också hans maktegande undersåter rådgifvare tillåäto sig mot honom ett trots, som ingen sv.svensk konung erfarit sedan Sigismunds tid.

|184|

6 Men han hade icke, som Fredrik I, sjelf förvållat sin ställning och dagtingat om sin krona, och med tvenne undantag, motstod han ståndaktigt alla uppmaningar att omstörta den bestående ordningen, så bristfällig den var. – På honom faller ingen skuld för all den oreda, alla de söndringar, som under hans regering gjorde hans rikes olycka. Han bortgick, ej för att öka raden af Sveriges store konungar, men väl förtjent af den äran att tillhöra dess dygdigaste.

7 Med sin gemål, prinsessan Lovisa Ulrika af P., hade kon. A. Fr. 4 barn, som öfverlefde honom. Den äldste var kronprinsen Gustaf, född den 234 Jan. 1746. Dernäst följde prinsarne Carl, Fredrik Adolf och prinsessan Sofia Albertina. Vid hans död var kronprinsen 26 år, prins Carl 24, prinsessan 22 och prins Fredrik 20 år gammal.

8 Det var således kronprinsen, som nu uppsteg på Sv:s och Fds thron under namnet Gustaf III – ett namn, som skulle blifva så beundradt, så afskydt, så älskadt, så hatadt, så smickradt och så förtaladt, alltefter det ljus eller den skugga, som återkastades deruppå från dtidenshvarfvets mångskiftande reflexionsspeglar. – Adolf Fredriks regering bildar härtills i Sv:s och Fds historia en lucka, hkenhvilken icke blifvit den enda period af den nyare tiden, som icke blifvit utförligare och i detalj behandlad af någon häfdatecknare, med undantag af lemma startGeijers sakrika afhandling om frihetstidenkommentar. Desto rikare och brokigare faller belysningen på Gustaf III:s dagar – men så grumlad, så vanställd af partihat och smicker, att lemma startdet är först i våra dagar en af den sv.svenska literaturens veteraner – v. Beskov – lyckats i någon mån bortrensakommentar

9 RepetitionRepetition. Tryckfrihet 1766. Inre förhållanden. Oredan. Statskupper. Afsägelsen 1768. 10 riksråd. Prinsarnes resa. A. F. † 12 Febr. 71. Hans minne. Anekdot. Gustaf III. frihetstiden CrusenstolpeBergman Schinkel.

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    2 bönhasar personer som utövade ett hantverk utan att tillhöra skrået.

    2 borstbindare personer som har till yrke att tillverka (binda) borstar.

    2 förbrutna förverkade.

    2 vingleri fiffleri.

    3 »simplicitet» ursprungliga renhet.

    3 plåtar plåtmynt värt två daler silver, eller 16 skilling.

    3 »Det var, säger G., förtviflans hopp.» E. G. Geijer, Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta handlande personerna under tiden från konung Carl XII:s död till konung Gustaf III:s anträde af regeringen (1 uppl. 1838), s. 351.

    4 hetvägg fettisdags- eller fastlagsbulle, vetebulle med varm mjölk.

    8 Geijers sakrika afhandling om frihetstiden E. G. Geijer, Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta handlande personerna under tiden från konung Carl XII:s död till konung Gustaf III:s anträde af regeringen (1838).

    8 det är först i våra [...] bortrensa B. von Beskow, Om Gustaf den tredje såsom Konung och Menniska (1860–1869).

    Faksimile