Tredje föreläsningen 3/10 70. – Femte Föreläsningen 7/10 70
Kommentaari
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
1 superintend.stiftsöverhuvud i de svenska Östersjöprovinserna.
1 Gezeliska perioden. syftar på Johannes Gezelius d.ä. och d.y. Se Fyrtioåttonde Föreläsningen. 12/5 65.
Tredje föreläsningen 3/10 70. – Fjerde 6/10 70. – Femte Föreläsningen 7/10 70.
1 På Åbo biskopsstol hade vid krigets utbrott suttit en värdig son af en kraftfull fader – Joh. Gezelius d. y., son till sin företrädare af samma namn. – f.född i Dorpat 1647. – Redan 1675 e. o. theol. prof. vid Åbo akademi – superintend. i Narva. – 16688 fadrens biträde – 1690 hans efterträdare. – Han mottog en strängt ordnad kyrka, der den luth. orthodoxin herrskade i all sin maktfullkomlighet och skoningslöst undertryckte hvarje friare tankeyttrg.tankeyttring – Men i Tyskd begynteutanför pappret (radslut) vid den tiden en reaktion – pietismen – gynnare – vän till Spener – theologin främst – prokansler – andliga rörelser – Ulstadius reaktion – – Bisk. Gez. fick ej sluta sin 28:åriga biskopl. verksamhet så lugnt som han börjat. – Red. 1702 vapenöfningar. – 1713 flydde – till sin död 1718. – Lybeckers anklagare. – Hans minne f. psbokenfinska psalmboken efter 1695 års – C. XII:s bibel 1728. – Gezeliska perioden. Herm. Witte 1721–1728. – f.född i Dünamunde. Återupprättade univ. – Stängd 1713–1722 i April, då akad. åter högtidl. invigdes. – Åbo akad. afspeglade då, som alltid, sitt land. Samma allvar – ihärdighet, fosterlandskärlek. – Flyktingarne återvände – Tidehv.Tidehvarfvet till 18727. Ej lysand. början – theologie – naturvskapennaturvetenskapen|153| Vältaligh. Hassel – Scarin – historie Scarin fysik: Thorvöste – Medicin Elfving, Spöring – juridik Sam. Schultén. – theol. D. Juslenius
2 Efter Witte. Lars Tammelin 1728–33 – Joh. Fahlenius 1735–45. – Ingendera framstående, båda gamla – Tammelin, troget aftr.aftryck af den Gezel.Gezeliska perioden.
3 Det nya tidehvarfvet: ekonomiska – Begynte med en ofantelig skuld och 27 mill. mynttecken – Våldsama medel – pgarpenningar = rikedom. – Industri hufvudsak. – (sid. 72)