Låt opp!

Lukuteksti

[89]

Låt opp!

(Nyårsnattstycke.)

Hvem klappar så sent på verldens port?

Låt opp! Låt opp!

Var snar, ty stunderna ila fort;

Låt opp! Låt opp!

5Der står en jätte med tusen armar

Och slår på porten med makt och larmar:

Låt opp! Låt opp!

lemma startDen unga Tidkommentar, det är jättens namn;

Han kom ur den dunkla nattens famn;

10Låt opp! Låt opp!

Han kom som en storm öfver öde heden,

Han vet ej stigen, han frågar ej leden;

Låt opp! Låt opp!

Men hvar han brottande framåt går,

15Der bleknar ljungen uti hans spår;

Låt opp! Låt opp!

|90|

Och lemma startirrblosskommentar flämta och skyar tjockna,

Och tusenåriga stjernor slockna.

Låt opp! Låt opp!

20Kring pannan bär han en sliten krans –

lemma startMedborgarkronankommentar – den blef dock hans.

Låt opp! Låt opp!

Fredspalmen hvilar i ro på armen,

Men en vulkan är fördold i barmen.

25Låt opp! Låt opp!

Trons heliga ros bär han i hand,

Han ryckt den opp, han förödt dess brand;

Låt opp! Låt opp!

Men rosen stinger uti hans händer,

30Han har ingen ro hvart han sig vänder;

Låt opp! Låt opp!

|53|

Han vet icke sjelf hvart kosan bär.

En brännande törst hans själ förtär;

Låt opp! Låt opp!

35Den kan ej släckas af nöjets drufva,

All jordens dagg kan ej den förljufva;

Låt opp! Låt opp!

Han grumlade källan af lifvets flod;

Han ville för den ge sitt hjerteblod;

40Låt opp! Låt opp!

Men grumlad ger den åt honom döden;

Ju mer han dricker, dess större glöden.

Låt opp! Låt opp!

|91|

Tills källan klarnar igen som förr,

45Han klappar fåfängt på fridens dörr.

Låt opp! Låt opp!

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Ett oavslutat odaterat manuskript är känt. Dikten trycktes i HT 5 januari 1842. Den ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen.

    Nyårsdikten var den första dikt av Topelius som ingick i HT efter att han hade tillträtt som redaktör den 20 december 1841. I diktsamlingen inleder den delen med samtidsdikter, och pekar framåt mot t.ex. »Krigsropet 1840» (s. 54). Hos Topelius bildar nyårsdikterna en subgenre (s. 160, 223) vid sidan av första maj-dikterna (s. 21, 158, 187).

    Versen är en fyrtaktig ghasel med tvåtaktiga omkväden i var tredje vers (fr. v. 2), däremellan är verserna manligt parrimmade från v. 5. Ghaselen är ett persiskt, stikiskt versmått med identiska rim (repeterrim, se även inledn.). Versformen är ovanlig i svensk lyrik, men tidiga exempel finns hos Lars Stenbäck (Dikter 1840). Topelius ghaseler följer ungefär samma mönster som de tre ghaseler av Friedrich Rückert som han översatte och publicerade i HT 1842 (9/3, 24/9 och 14/12). I Ljungblommor ingår ytterligare fem ghaseler: »Hvarför gret du?» (1843), »Löjen och tårar» (1844), »I natten» (1841), »Led mig!» (1843), och »Guds öga vakar» (1846) (se komm. till »Friedrich Rückert»).

    Punktkommentarer

    vers – textställe – kommentar

    8 Den unga TidSyftar eventuellt på de aktuella rörelserna, framför allt i Tyskland, med bestämningen »Junge». Das Junge Deutschland (1830–1848) var en liberalt sinnad litterär gruppering som bl.a. kämpade mot sociala och litterära konventioner. Ung-rörelser bildades också i Sverige.

    17 irrblossförvillande sken.

    21 MedborgarkronanUtmärkelsetecken som hos grekerna utdelades till välförtjänta medborgare.

    Faksimile