Johan Jacob Tengström
Kommentaari
Kommentar
Ett manuskript är känt, daterat Den 15 April 1858. Minnesdikten utgår från de strofer som Topelius tillägnade Tengström på 60-årsdagen 1847 (tryckt i Joukahainen III 1848, se nedan).
Johan Jakob Tengström (f. 1787), professor i filosofi 1827–1848, introducerade den hegelianska filosofin i Finland. Han var därmed en viktig idéförmedlare för studenterna, däribland Topelius; den hegelska uppfattningen om staten blev central för det finska nationsbygget. Tengström hade en central ställning i det s.k. Lördagssällskapet med bl.a. Runeberg, Snellman, och tidvis även Lönnrot och Cygnæus. Hans artikel »Om några Hinder för Finlands litteratur och cultur» (Aura 1–2, 1817–1818) har ansetts betydelsefull för den kulturella utvecklingen (se Vasenius I, s. 215–225; III, s. 167 f.; Söderhjelm 1915, s. 154; Luukkanen 2009). Av Tengströms andra publikationer är biografierna om biskoparna Gezelius i Åbo de mest uppmärksammade (1825, 1833).
I dikten framstår Tengström som en representant både för den äldre epoken med centrum i Åbo, och för den nyare, kring Helsingfors universitet.
Se även komm. till följande dikt, »Adolf Iwar Arwidsson».
Versen är jambisk, fyrtaktig och korsrimmad AbAbCdCd.
Topelius dikt till Tengströms 60-årsdag 1847 (ms NB 244.150, Zonas Bok, s. 128, daterat 22 okt. 47), trycktes i Joukahainen III (1848):
Till Professor J. J. Tengström.
(Afsjungen på hans 60:de födelsedag den 22 Oct. 1847).
Än »öfver tidens mörka vågor»
Gå minnets genier sin gång;
De träda fram ur Auras lågor,
De tala i studentens sång.
Hvar ädel bragd i den är hemma;
Den ekar djupt i hvarje bröst;
För snillets värf, för sannings stämma,
Den höjer än i dag sin röst.
Välan, så tale sångens ande
Med flydda tiders röst i dag,
Och sextiåra minnen blande
Sin frid i dagens glada lag!
För all hans kärlek mot oss unga,
För visa lärors ljus – välan!
Vår Ledare och Far vi sjunga:
Hans läror lefve! Lefve Han!
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
1 »Än öfver tidens mörka vågor»Citatet härrör från dikten »National-marsch», skriven ca 1820 av Gustaf Idestam (f. Idman). De inledande verserna lyder: »Ännu på tidens mörka vågor / Det nya seklets ande går. / Dess röst är storm, dess blick är lågor». Av titeln att döma var dikten avsedd att bli en folksång (se Castrén 1954, s. 156 f.). – En variant av versen inleder också Topelius dikt »Tillegnad Lifgardets Finska Skarpskyttebataljon» den 16 mars 1854: »Re’n uppå tidens mörka vågor / Den nya stormens ande går» (Morgonbladet 20 mars 1854).
2 Auras Får ofta metonymiskt ersätta stadsnamnet Åbo. Från Aura å som rinner genom staden.
3 Dess tempel grusades i lågor,Akademien i Åbo ödelades i branden 1827, liksom domkyrkan.
4 Dess gamle kämpar hädan gå.J. J. Tengström var en av de sista representanterna för de s.k. »Åboromantikerna», d.v.s. den generation som föregick Topelius.
11 redobogetberedvilligt.
14 begråtne söners namnHär avses den begåvade sonen Robert som dog 1847, samt svärsönerna M. A. Castrén, död 1852, och H. Kellgren 1856.
15 O fader,Jfr v. i 60-årsdikten: »Vår Ledare och Far vi sjunga: / Hans läror lefve! Lefve Han!»
Bibliografi
Castrén, »Vårt land» 1954, s. [154]–169; Klinge, "J.J. Tengström - hegelianen" 1989, s. 125–130; Luukkanen, » Tengström, Johan Jakob» BLF 2, 2009; Mickwitz, »Åboromantiken och A. I. Arwidsson» 1999, s. 216–219; Mörne, »Studier i Finlands press 1854–1856» 1912, s. 147 f.; Söderhjelm, Åboromantiken 1915, s. 154–159; Tigerstedt, »Topelius-studier» 1943, s. 53–[107]; Vasenius I, s. 215–225, III, s. 167 f., 310 f.
Johan Jacob Tengström.
†
(Studentsång vid grafven den 15 April 1858.)
Som klippor
Auras
minnen stå.
5Den gamla tiden är förgången,
Dess sista höstlöf falla af;
Men våren, kärleken och sången
Strö friska blommor på dess graf.
Välsignad vare du, som troget
10Arbetat för ditt fosterland
Och helgat ädelt,
redoboget
Åt ljusets verk din varma hand;
Välsignad ock för hvad du mistat!
Med djupt
begråtne söners namn
15
O fader,
du ditt minne ristat
I fosterlandets trogna famn.