Selmas sparbössa
Kommentaari
Kommentar
Inget manuskript är känt. Dikten ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen. Den publicerades samma år (1854) i barntidningen Eos.
Dikten formar sig till en sedelärande berättelse om vikten av att bevara barndomstron som en skatt och inte låta sig bländas av pengar eller smicker. Versen är trokeisk med taktschemat 4–3–4–4–3 och rimflätningen aBaaB.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
6 gumorgudmor.
15 bäska dropparhär: medicin.
18 guffargudfar.
39 Qvar en ring Avser avtrycket av löjtnantens svärtade mustasch.
49 myrtenkransunder antiken helgad åt kärleksgudinnan, som symbol för kärleken.
56 dukatmynt med hög guldhalt, benämningen förekom i flera länder. I Sverige präglades dukater fram till 1868. Svenskt mynt användes i Finland parallellt med ryskt till 1840.
Selmas sparbössa.
Liten Selma kom så glad:
Onkel, se så rara,
Se så blanka pengars rad!
Vet du, lilla onkel, hvad?
5Dem så skall jag spara!
Först gaf
gumor
mig en slant;
Sen gaf kusin Lotta;
Sen så gaf min guvernant,
Och så fick jag en af tant,
10När jag fyllde åtta.
|16|När jag ej drack kaffe sen
(Säkert hundra koppar),
Fick jag den. – Så fick jag den,
När jag hade messlingen
15Och tog
bäska droppar
.
|185|Se på den, i kanten böjd;
Gissa, onkel! – Jo, ack
Den gaf
guffar
helt förnöjd,
När jag till hans stora fröjd
20Spelte gubben Noach.
Den, med kungens bild uppå,
Gaf mig gamla faster,
Kysste mig och sade så:
Gud bevare barnen små
25För all verldens laster!
När jag gaf åt tiggarn der
Enda smörgåsbiten,
Sade pappa: tag den här!
Onkel, se, af guld han är,
30Fast han synes sliten.
|17|Den så fick jag af en Ryss;
Den gaf kronofogden;
Den, så fick jag för en kyss –
Onkel, ja, det var helt nyss,
35Och löjtnanten tog den …
Jo, det såg jag strax på stund,
Att du kysst löjtnanten.
Der är ju kring lilla mund
40Sotad än i kanten.
Liten Selma, kom, sitt här
På mitt knä, min docka.
När du långa flickan är,
Mins hvad gamla onkel lär:
45Låt dig aldrig locka.
|186|En skall bjuda guld och glans,
En juveler bjerta;
En med rang och en med dans
Knyta vill en
myrtenkrans
50Kring ditt unga hjerta.
|18|Bättre är den skatt du nyss
Gömt med lås och knäppen;
Hellre än på smickret, lyss
På din gamla fasters kyss
55Med en bön på läppen.
Din
dukat
för tiggaren,
Gömd sen du var liten;
Det är mera halt i den,
Det är äkta guld, fastän
60Han kan synas sliten.
Göm i dina skatters bo
Hvad dig bäst blef gifvet:
Göm din glada barndomstro,
Selma, göm ditt hjertas ro
65För det långa lifvet.
1854.