Prins Gustaf
Kommentaari
Kommentar
Ett odaterat manuskript är känt. Dikten trycktes i HT 6 oktober 1852 och den ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.
Prins Frans Gustaf Oskar, född 1827, son till Oscar I och drottning Josefina, dog i nervfeber den 27 september 1852. Han blev känd som »Sångarprinsen» och efterlämnade ett sextiotal tonsättningar; mest populära blev »Sjungom studentens lyckliga dag» och »Glad såsom fogeln», bägge dikter av Herman Sätherberg (1812–1897). I Uppsala, Gustafs studiestad, uppstod en kult kring prinsen efter hans tidiga död. Liksom i föregående dikt framhåller Topelius här konstens värde framom krigiska bedrifter (jfr komm. till »Bengt Erland Fogelberg»).
Versen är trokeisk, åttataktig och parrimmad aabb.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
1 Norges kungaborg,Prins Gustaf dog i Kristiania, Norge.
5 fallne segrare af WaterlooArthur Wellesley Wellington som ledde den allierade armén vid slaget vid Waterloo hade dött den 14 september 1852.
17 I den stormupprörda tiden, der blott stridens demon rår,Prinsens levnadsår sammanföll med den oroliga tiden kring 1848.
Datering 1852.I originalupplagan uppges felaktigt 1853: dikten trycktes 1852 i HT.
Fotnot »de rosors doft» Dikt av Herman Sätherberg (se komm).
Prins Gustaf.
Fjerran öfver haf och fjällar, långt från
Norges kungaborg,
Flyger öfver nordens länder budet om den djupa sorg:
Perlan i en kungakrona, blomman af ett furstehus
Slocknat som en älsklig stjerna slocknar i sin höjd af ljus.
|234|5Gråter England vid sin
fallne segrare af Waterloo
,
O, så skall ock Sverge gråta, prins, i Dig sin flydda ro.
Hjelten utaf jern, i ära grånad under vapnens dån,
Går ej mera saknad bort än Sverges milde kungason.
Dina verk? Hvad har du lemnat efter dig i minnets bok?
10Inga blodigt skurna lagrar,original: lagar, ingen plan beräknadt klok,
Ack, blott hjertats ungdomsdrömmar, klädda uti toners drägt,
Och din kärlek för allt skönt som lifvet och naturen väckt.
|105|Men hvar finns en graf så tidig, bäddad uti nordens höst,
Mera värd att strös med blommor, helgas utaf saknans röst?
15Och hvar finns en vissnad ynglings bild, så huld, så mild som din,
Uti tusen, tusen hjertan ristad outplånligt in?
Gick du, som en ton af skönhet genom många missljud går.
Kungaborgens goda engel, tvenne rikens hopp så kort,
20Gick du, älskande och älskad, ifrån mycken kärlek bort.
När i denna stund, du milde fursteyngling, vid din grift
Faller mången tår och ristas mången sorgsen minneskrift,
Äfven ifrån Finlands stränder, dem ditt öga aldrig såg,
Låt en enkel minnesblomma sändas öfver hafvets våg.
25Främlingar, af hafvet skilda, äro vi för Sverge nu;
Höra icke till de Dina, bo på annan strand än du;
Men det ädlas och det skönas rike alla lyda vi,
Liksom Du, vi det tillhöra, ha, som Du, en del deri.
|106|Och så ha vi rätt att fälla, också vi, den varma tår
30På din unga graf, o furste, på din tidigt redda bår;
Och så ha vi rätt att älska, också vi, »de rosors doft»,*)
»I rosens doft» är en af dessa oskuldsfulla melodier af Prins Gustaf, hvilka sjungas och älskas äfven i Finland
.
Som ej vissna skall, när handen, som åt oss dem gaf, är stoft.