Ottomaniska Porten
Kommentaari
Kommentar
Ett odaterat manuskript är känt [1843]. Dikten trycktes i HT 4 oktober 1843. Den ingår inte i de senare upplagorna av diktsamlingen.
Det vidsträckta Osmanska riket var under 1840-talet nära sin upplösning. Dels blossade stridigheter upp på olika håll mellan kristna och muslimska fraktioner, dels stödde stormakterna alla krafter som verkade för rikets försvagning och förminskning. Under rubriken »Tiden och dess tecken», HT 14 januari 1843, uttalar sig Topelius om »Muhamedanismen»:
dess blodröda fanor hafva svajat ut sin tid öfver verlden. Vissnad – ty den kan ej mera föryngras – tandlös – ty den kan ej mera bitas – liknar den en mot grafven staplande gubbe, i hvilkens bål hela hans ätt en dag skall med veklagan störta sig, att der förgås, medan Christendomen, evigt ung och evigt stark, skall i alla tider blomstra öfver förgångna menskliga institutioners sorgliga grift.
Topelius negativa syn på islam hör samman med hans förfäktande av kristendomens överhöghet, påpekar Forsgård. Föreställningen om islam som en fatalistisk religion med en inbyggd motvilja mot framsteg var allmänt utbredd i Europa under stora delar av 1800-talet (1998, s. 143 f.). Samtidigt fanns ett utbrett intresse för det exotiska Orienten, i Finland aktualiserat bl.a. av G. A. Wallins resor (se komm.). Om Krimkriget, se inledn.
Versen är anapestisk, tretaktig och korsrimmad abab.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
Titel Ottomaniska Porten.Höga Porten, benämning på den turkiska regeringen och dess säte i Konstantinopel.
5 Dervischmedlem av religiös orden inom islam.
7 StambulsIstanbuls.
7 kioskerturkiska lusthus med tälttak.
13 »Bajazeth, du Guds ljungande eld,Beyazit el. Bajesid, turkisk sultan på 1300-talet, även kallad »blixten» för sin effektivitet i krigföringen. Under hans tid utvidgades det Osmanska riket.
16 Soliman, Süleyman I, turkisk sultan från 1520. Under hans ledning kulminerade det Osmanska rikets expansion.
20 örnarnastormakterna Frankrike och Ryssland.
21 bräckt,bruten, knäckt.
23 halfmånenUrsprungligen symbol för Osmanska riket, sedermera för hela den muslimska världen.
26 HourisHouri, himmelsk jungfru inom islam.
28 de otrognede kristna.
32 Sophias moské!»Hagia Sophia i Konstantinopel, den östliga kristenhetens huvudtempel förvandlat till moské.
37 Moslemsmuslimerna.
38 Gjaurernesgiaourer: hos turkarna en förolämpande benämning på icke-muslimer (jfr Byrons dikt »The Giaour»).
40 Romulus Augustulusdet västromerska rikets siste kejsare (400-talet).
Datering 1842.Enligt intilliggande manuskriptdateringar i dikthäftet har dikten tillkommit 1843, samma år ingick den i HT. Möjligt är att tidigare ms förkommit.
Bibliografi
Forsgård, »Topelius, Orienten och islam» 1998, s. [143]–156; Vasenius III, s. 428
Ifrån öster förnam jag en röst,
Från Bosphorens förtjusande kust,
Och jag gömde dess ord i mitt bröst,
Och jag hörde dess verop med lust.
5En
Dervisch
med försilfrade hår,
Med ett anlet af solen förbrändt,
Uti
Stambuls
kiosker
står
Och hans öga åt Mekka är vändt.
Och han ropar med darrande röst
10Öfver Moslems nationer sitt ve!
Och af skräck är förstelnadt hvart bröst,
När den åldrige siarn de se.
Stig ur grönskande griften igen!
|108|15Svinga högt, tills vår ovän är fälld,
Segersabeln, o
Soliman,
än!»
|65|»Ty profeten i vrede sin hand
Från de trogne i nöden bortvändt,
Öfver Islams förlofvade land
20Sina klor hafva
örnarna
spännt.»
"Ve original: Ve att Solimans sabel är
bräckt,
Ve, original: "Ve, din blixt, Bajazeth, är ej mer!
Och af sorg sjunker
halfmånen
släckt
I de blodiga skyarna ner.»
25»Ty J sofven i paradis
På de himmelska
Houris
arm,
Edert rike är gifvet till pris
Åt
de otrogne
hundarnes harm.»
»O att aldrig den dag må gå opp,
30O att ej jag den hemska må se,
Då korstecknet med segrande hopp
Står i glans på
Sophias moské!»
»Men Osmanernes välde är slut,
Det har ödet oryggeligt sagt,
35Ur Europa drifs Asien ut,
Gud är stor! Han har krossat vår makt.»
|109|»Jag ser
Moslems
skymfeligt fly,
Jag ser
Gjaurernes
nalkande här,
Ack och Solimans spira en ny
40
Romulus Augustulus
bär!»