Stockholm
Kommentaari
Kommentar
Ett odaterat manuskript är känt.
Om Topelius resa till Sverige 1843, se kommentar till dikten »Stockholm» i Ljungblommor I. Denna andra dikt med samma titel och årtal tillkom sannolikt snart efter hemkomsten. Topelius datering i trycket (1843) stöds av intilliggande dateringar i ms (Nyberg förmodar senare datering, 1949, s. 150).
Intrycken som förmedlas i resebreven i HT 1843 är översvallande, men till fästmön Emilie Lindqvist uttalar han sig också kritiskt om svenskarnas förhållande till sin historia: »Onsdag besågo vi Riddarholmskyrkan – jag blef alvarsam der ibland hjelteminnena – jag såg ju den tolfte Carls och Gustaf Adolfs sista jordiska boning – om Svensken ej med sådana minnen kan lära sig att tänka och handla stort, så förtjenar han ej att äga dem» (ZT–EL, 27 juni 1843).
Jfr Tegnérs »Svea» (SS I, s. 367) och Geijers »Manhem» (SS II, s. 21 ff.).
Versen är nystev, med stavelseschemat 10–9–10–9 och balladrim XaXa. Nystev består av en fyr- eller femstavig jambisk fras med två eller tre prominenta (betonade) stavelser varav den fjärde dominant. Effekten är en gungande, dansant rytm som imiterar polskan. Stagnelius introducerade nystev i svensk lyrik, ex. »Hvad suckar häcken?» från 1819 (SS II 1914, s. 87; Lilja 2006, s. 410 f.; Sylwan 1934, s. 115 f.). I Ljungblommor använder Topelius versschemat i 14 dikter (»Fotspåret i klippan», »Eden», »Stockholm», »Hon går förbi», »Den resande studenten», »Försakelsen», »Landet törstar», »Den blåa randen på hafvet», »Stoftets förtviflan», »Dämonen», »Naturens skönhet», »Snöflingorna», »Två konungar» och »Stockholm»).
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
1 Hur ljus du hägrat för piltens öga!I ett förväntansfullt brev inför resan skriver Topelius till fästmön: »När jag var barn, höll jag mycket af svenskarna för deras historiska ära och för våra gemensamma minnens skull» (ZT–EL 8–9 juni 1843).
6 Birger JarlSveriges styresman 1248–1266.
7 ädle KnutsonTorgils (äv. Tyrgils, Torkel) Knutsson (död 1306), riksråd och marsk, Sveriges styresman under Birger Magnussons omyndighet. Grundlade Viborg.
7 StureSten Sture d. y., Sveriges riksföreståndare 1512–1520.
8 bäste GustafGustav II Adolf, regerade 1611–1632.
8 störste CarlKarl XII, kung 1697–1718.
9–10 Din stora forntid, / Han låg begrafven i marmorgrift,Jfr liknande formulering om Finlands forntid i »Åbo domkyrka» (v. 15–17).
17–24 Jag sökte kraften [...] öfver kämpens graf.Jfr Lars Stenbäcks dikt »Stockholm» (tryckt 1840), som också uttrycker besvikelse över att svenskarna inte lever upp till sin historia. Dikten avslutas:
Jag sökte äran, som bott här på fjällen,
Jag sökte storhet uti lif och ord;
Så såg jag i en verld af ädla minnen
Ett folk i små bestyr med spridda sinnen
Men annat såg jag ej. (Lars Stenbäck, Dikter och prosa 1974, s. 73)
18 brynjorpansarskjortor av metall.
23 löjenleenden.
Bibliografi
Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 150; Topelius, 120 dikter 1970, s. 198–201
Stockholm.
Hur stor du fyllde historiens blad!
I dig såg minnet sin hjeltevagga,
I dig såg häfden sin hufvudstad.
5Jag kom med längtan till dina hjeltar,
Jag sökte häpen din
Birger Jarl
,
Din
ädle Knutson
, din tappre 
Sture
,
Din
bäste Gustaf
, din 
störste Carl
.
De voro döde.
Din stora forntid,
10Han låg begrafven i marmorgrift,
Han stod på torgen i kopparrustning,
Han återglänste ur häfdens skrift.
|278|Jag vände sorgsen från dina grafvar
Och sökte storhet i lifvet då.
15Mitt hopp blef icke alldeles sviket
Och ej alldeles uppfylldt ändå.
Jag sökte
brynjor
, och ax jag såg.
|[243]|Jag sökte höga verldsstormartanken:
20I diktens blommor som dröm han låg.
O Mälarstad, hur du skiftat öde!
Ditt åskmoln tynar i vårregn af,
Och dagens flyktiga
löjen
dansa
Med sidensko öfver kämpens graf.
1843.