Metaren
Kommentaari
Kommentar
Ett odaterat, ofullständigt manuskript är känt. Dikten trycktes i HT 16 juni 1847 och ingår i de senare upplagorna av diktsamlingen.
Skildringen av metarens tankar och förehavanden blir en metafor för hans hoppfulla väntan på Selma, som han kastat sin krok för (v. 39 f.). Liksom i »Skridskoåkaren» uttrycker diktens jag en lovsång till den natur som omger honom på färden till den väntande flickan.
Strofens fyra första verser är jambiska och de följande trokeisk-daktyliska, strofen har taktschemat 3–4–3–3–2–2–2–4 och rimflätningen AbAbcccc.
Punktkommentarer
vers – textställe – kommentar
Rubrik WadmanWadman, Johan Anders (1777–1837), känd som sällskapspoet, utgav två samlingar Lek och alfwar (1830–1835) som innehåller komiska visor och dryckesvisor. Wadman kallades stundom Göteborgs Bellman men var långt mer grovkornigt burlesk än denne.
34 tervisar sig.
36 Selmase punktkomm. till dikten »Ljungblommor» v. 14.
57 Hollah!här: uttryck för munterhet.
Metaren.
(Melodin efter en dryckesvisa af
Wadman
.)
Kom, vackra morgonstråle,
Kom klar och skär i österns rand,
På vindens lätta fåle
Sträck ut kring haf och land!
5Kom att oss bry,
Färga ny
Dagens hy
Och hvar mulen morgonsky!
De tysta djupa vatten
10I sund och vikar sofvo nyss
Sin söta sömn i natten
Vid tusen stjernors kyss.
|86|Vinden han drog
Tidigt nog
15Öfver skog,
Tills hvar bölja vaken log.
|132|Det gnistrar och det glimmar
Som eld och guld i morgonskyn,
Och hvarje bölja simmar
20Så rosenröd om hyn.
Silfret jag såg,
Hur det låg
Öfver våg,
Och jag sjelf blef rik i håg.
25Hvad månde björken tänka,
Der, lutad öfver vikens glans,
Han ser i vattnet blänka
De gröna lockars krans?
Alarnas ätt
30Sköter lätt
Och kokett
Framför spegeln sin toilett.
|87|Låt se om abborn nappar
Och blanka idens stim sig
ter
,
35Mitt vad jag annars tappar,
Sin kyss ej
Selma
ger.
Ack jag min tok,
Var jag klok?
Ref och krok
40Offrar jag åt kärlekens ok.
Här vill jag kasta ankar
Vid brinken nära holmens strand,
Stor sak om mina tankar
Gå förr än jag i land.
45Vänligt och täckt
Blommors slägt
Med hvar fläkt
Sänder hit sin andedrägt.
Vår lilla röda stuga
50Bland al och björk så bra syns här;
|133|Jag kunde se en fluga
På Selmas fönster der.
|88|Vackraste vän,
Sofver än
55Du i den,
Fast så skön är morgonen?
Nu blir det allvar, märker jag,
En abbor fast är blefven,
60Och han tog stadigt tag.
Gör ej besvär;
Men .... se der
Röd och skär
Selma, Selma, Selma är!
1846.