Notisen/artikeln ingår i HT 22/6 1850:|49 1|

Promotionen.

1 Denna högtidlighet i onsdags gynnades af den herrligaste väderlek. Strax efter kl. 9 på morgonen fylldes solennitetssalen af damer i elegant toilett, försedda med inträdeskort; senatens ledamöter och öfriga honoratiores intogo de för dem bestämda platser. Klockan vid pass ½ 11 intågade parvis och under musik de unga promovenderne med vice kansler och promotor i spetsen samt bärande sina kransar på bröstet. Universitetsstaten följde, jemte flera af presterskapet, hvaribland H. H. biskopen i Borgå stift. Ende jubelmagistern, Prosten Engstrand, var af sina 77 år och den långa resan hindrad att tillstädeskomma. Promovenderne uppställde sig kring parnassen, som var vackert dekorerad med lager och andra lefvande orangerivexter samt rundtomkring|49 2| behängd med draperier af hvitt och ljusrödt siden, ornerade med blommor. På högra läktaren var en estrad uppfördt för musiken, som under ledning af Hr Pacius biträddes af en talrik sångpersonal, damer och herrar. Hela salongen erbjöd en festlig och lysande anblick.

2 Akten begynte med koral, N:o 55 i nya svenska psalmboken, med ord författade till 1844 års promotion. Promotor, iklädd sin rektorskappa af purpursammet, uppträdde med ett tal om orsaken till de hvälfningar, hvilka de sednare åren stört Europas lugn. Som en sådan antyddes hufvudsakligen förhållandet mellan en blott förståndsbildning, med öfverhandentagande riktning åt det materiela, samt ett undanträngande af den högre och ideela bildning, som söker sina tendenser i tillfredsställandet af menniskans andliga behofver. Härefter upplästes doktorsfrågan af Dr Törnegren och besvarades af Licentiaten Collan, hvarpå följde eden och de sex närvarande doktorernes promotion med hatt, värja och diplom, under en kör ur Mendelsohns »Paulus».konsekvensändrat/normaliserat För hvarje hatt föll ett kanonskott ute på quaierna vid salutorget.

3 Derpå följde magisterfrågan, framställd af Mag. Docens Cygnæus och besvarad af primus, Kandidaten R. Lagus; sedan eden, aflagd på kursorernes silfverspiror och derpå promotionsceremonin med krans, ring och diplom, äfven under kanonsalut för hvarje krans och under afsjungande af »Spherernas harmoni» af Romberg, körer med ord af Dr Berndtson. Under ceremonin utdelade marskalkerne konfekt åt damerna på silfverfat samt åt samtliga åhörare ord till musiken och »helsning» till de unge magistrarne, författad af Hr Cygnæus. Promotor uppmanade i varma ordalag de nypromoverade att stadigt verka för ljusets och sanningens sak, med önskan att den eller de af dem, som år 1900 möjligen ännu bland de lefvande skulle representera denna generation, måtte för efterverlden vitna om det bästa som denna tid har tänkt och handlat, hvarefter akten slutades med bön och tacksägelser af de båda ultimi, Hrr Kellgren och Palmroos.

4 Det förtjenar anmärkas att hela denna ceremoni med alla sina tal för första gången och uteslutande utfördes på svenska språket.

5 Slutligen uppstämdes »Vårt Land»,konsekvensändrat/normaliserat hvars herrliga intryck värdigt slutade denna högtidlighet. Promoti, med sina kransar på hufvudet och åtföljda af universitetsstaten samt en stor folkmassa af alla åldrar och stånd, aftågade nu parvis till stadens äldre lutherska kyrka, hvarest t. f. Kapellanen Asplund predikade. Klockorna i Nikolaikyrkans torn hade redan tidigt förkunnat dagens religiösa betydelse, och deras klang följde tåget jemväl till kyrkan.

6 De promoverade och några få bjudne intogo sedan middag i brunnssalongen. På Kajsaniemi hade omkring 59 äldre magistrar stämt möte, för att, äfven de, erinra sig den dag de emottogo kransen. Alla promotioner från och med den af 1819 voro här representerade. Samtliga äldre magistrar buro hela dagen små kransar af gröna sidenband, fästade på fracken.

7 Klockan 8 vidtog balen i societetshuset. Uppgången var dekorerad med orangerivexter och speglar; salongen likaså med vexter och blommor i alla fönster samt fonden af salen med blomprydda draperier af hvitt och ljusrödt siden. Här, likasom i solennitetssalen, var dekoreringen smakfull och anblicken lysande. Omkring 1 150konsekvensändrat/normaliserat personer voro inbjudna, och få voro de som uteblifvit. Trängseln var icke så stor som man befarat. Dansen fortfor med mycken liflighet till kl. ½ 2 på natten, då soupern serverades. Vid dennas slut företogos af primus underdåniga skålar för DD. MM.Deras Majestäter Kejsaren och Kejsarinnan, DD. KK. HH.Deras Kungliga Högheter Thronföljaren och hans höga gemål samt hela det höga kejserliga huset, samt skålar för H. D.Hans Durchlaucht Furst Menschikoff, DD. Exc.Deras Excellenser Grefve A. Armfelt och Generallöjtnanten Rokassovskij, Generalmajor Nordenstam, Promotor m. fl. hvarefter Generalmajor Nordenstam föreslog en skål för de nypromoverade. Hurraropen blandade sig med fanfarerna, folksången och den dånande kanonsaluten utanföre, och slutligen spelade musiken »Vårt land» hvaruti alla närvarande sångare och sångerskor med enthusiasm instämde. Dansen fortfor ännu efter soupern, morgonsolen sken in öfver de släckta kronorna och tornuret visade ½ 5, när de sista damerna aflägsnade sig.