Från Helsingfors. 8

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 28/9 1844:|77 2|

Från Helsingfors.

8.

1 1844 Sept. 27.

2 Min Herre!*)Till kapten Leopold i Besarabien.

3 Med särdeles nöje finner jag af Saimas N:o 38, att ni ännu lefver till edra vänners hugnad. Ert rykte, som kringflugit verlden, synes ha förvärfvat er beundrare och correspondenter äfven i Amerika. Förmodligen har ni ni återvändt till en vinterstation och blickar väl stundom nordvest mot hemtrakterna med det välbekanta finska »mitäs kuulu?»

4 Om jag icke haft äran skrifva er till under Augusti, har sådant sannerligen skett af orsak att ingenting märkeligt händt, som vore värdt att förvaras åt efterverlden, nej platt ingenting, om icke det märkeliga, att Saima hållit ett loftal på tolf spalter. Om jag nu åter har den äran som jag ofta har haft, sker sådant emedan jag icke kan med tystnad förbigå en skriande orättvisa. Tänk, min kapten! Er, en man som är ryktbar i Europa, Asien och Amerika, ... er har Saima degraderat till löjtnant!

5 Jag sade att ingenting händt; om förlåtelse, det har regnat. I Juni har det regnat magistrar, i Juli brunnsgäster, i Augusti gymnasister, i September granna tal på tidningarna. Dessutom vanligt vatten Professor Gruithusen påstår, att solen har början till svarta starren; det vore en stor förlust för poesin och upplysningen, men en angenäm surpris för Hr Clopatts ljusfabrik. Emellertid hoppas ögonläkarne, att sedan starren mognat om ett par tusen år, bör man kunna skrida till en operation.

6 I stället att kampera i fält, hade ni bordt dansa polka i Helsingfors. Det har varit lifligt nog; helsovatnen i brunnssalongen ha ej varit mycket besökta, men buffeten desto mer. Många badgäster, ehuru ingen simpromotion. Och ganska många resande. Ni frågar, hvad som hitlockat alla dessa herrar och damer med de blanka rublarna och de många tungomålen? Man ville engång se huru det regnar i Finland; man vann sin önskan och reste förtjust. Lustfärdare från Reval nomadiserade stundom under lönnarna; Revals himmel hade varit lika »abscheulich» och baden der ej mera besökta än våra. Helsingfors bör uthärda täflan, och täflan är alltid god. Man har gjort den observation, att de första brunns- och badsomrarna hitlockat många förnäma besök, men att numera infinner sig mest bourgeoisie. Staden säges för ögonblicket stå a bas hos la haute volée i Petersburg; familjer af medelklassen ha den lilla bispekulation att ekonomisera här. Icke just emedan här är billigt att lefva. Men köper en sådan familj i våra handelsbodar sitt årsbehov af tyger, kläden och lyxartiklar, så betalas hela resan af differensen mellan bodpriserna här och i Petersburg.

7 Tidningarna hafva berättat er om Markis Manaras upp och nedvända stråke samt om Signora Fink-Lohr. I bredd med henne lära H:fors Tidn. dividerat Signora Lind till ett bråk; mig synes, att båda signororna bordt få passera som incommensurabla storheter. Hr Günther gaf en orgelconcert; den liknade på vår lilla kammarorgel en predikan deklamerad af en barnröst. För resten »stagnation i konst» och intet annat spektakel, än den stora ofreden med profryttarne, upptänd af Borgå Tidning till landets stora förskräckelse. Nu sednast har en dansande markatta representerat de sköna konsterna här i Finlands hufvudstad.

8 Mins ni Tivoli-qvällarna i Hamburg, i Stockholm eller i »Kongens smukke Bye»,konsekvensändrat/normaliserat de lummiga trädgårdarna, löfschatteringarna, den mångfärgade eckläreringen, de omvexlande orkestrarna, de försåtliga drufvorna, sirenhviskningen i de dunkla gångarna...? Hr Carling har arrangerat något ditåt i trädgården vid Thölö. Färgade lyktor upplysa alléer, gångar och paviljonger, Hr Löwes temligen goda orkester spelar concertstycken och dansmusik, Demoisellerna Meyer sjunga icke så illa, cigarrerna dofta behagligt i aftonsvalkan, stjernor och mareschaller spegla sig i den blanka viken vid Thölö, på hvilken ecklärerade vefslupar göra sina turer fram och åter. En vacker Septemberqväll är allt detta behagligt nog, helst man här träffar mindre blandadt sällskap, än vid dylika inrättningar i större städer.

9 Den lilla kanalen, som afskär skatudden och förenar båda hamnarna, är öppnad till begagnande, ehuru muddringarna vid dess utlopp ännu fortfara. När i en framtid quaier uppföras långs hela kusten af norra hamnen åt stadssidan, så att äfven der bildas en fiskarehamn, skall kanalen vinna en större användbarhet. – Nya klinikum samt universitetets nya chemiska och anatomiska lokal resa sig nu till sin fulla höjd. Af Nikolaikyrkans inredning och fulländning hörs ännu intet. – Som bevis på stadens utvidgning åt ett nytt håll, må i förbigående nämnas, att man redan talar om »badhus-förstaden».konsekvensändrat/normaliserat

10 Universitetet har åter börjat sin verksamhet och studenterna samlas mangrannt. Af prælections-katalogen inhämtas, att högskolan för närvarande äger 19 ordinarie och 2 extraordinäre professorer, 1 bibliothekarie, 12 ordinarie och 1 extraordinarie adjunkter, 12 docenter, 5 lektorer och 3 exercitiemästare, summa 55, eller med afdrag af en, som tillika är adjunkt och extraordinarie professor, 54 lärare. Af dessa äro 7, hvaribland 6 docenter, med vederbörligt tillstånd frånvarande. 8 tjenster äro vakanta, nemligen professionerna i theologiska moralen, i chemin och i physiken, adjunkturerna i folkrätten och national-ekonomin, samt i finska, romerska och ryska lagfarenheten, adjunkturen i zoologin och botaniken, vice-bibliothekarietjensten och dansmästaretjensten. – Inbjudet|77 3| att deltaga i den trehundraåriga jubelfest, som d. 31 sistl. Augusti firades af Kongl., preussiska universitetet i Königsberg, utsåg universitetet Professoren i historien Hr G. Rein att såsom dess representant närvara vid nämnde högtidlighet.

11 Flyttningstiden tillstundar och hotar att ånyo omhvälfva stadens innanmäten. Åter utbjudas en stor mängd nya hus första gången att hyra. Rum finnas derföre i öfverflöd, men ännu märkes ej något fallande i hyrorna. Jag känner en gårdsägare, som för en salong med tre fönster i ett trädhus utfäst det modesta priset 100 Rub. Silfver. Priset är visserligen mer än dubbelt högre än vanliga hyror i Helsingfors; det bevisar likväl, huruledes den lofliga spekulationen ännu är vid godt mod. – Handeln går för det mesta i sin gamla ränna, till Cadiz efter salt, till Lübeck efter lyxartiklar, till Reval efter frukter och ... stundom till Liverpool, S:t Ybes m. m. Nu sednast kastar man långväga blickar på Brasilien och finner det ganska onödigt att taga den allrakäraste kaffebönan ur andra hand, när man kan hafva den ur första.

12 Nu står hösten för dörren och kritan aftorkas från salongernas fönster. Tyst och obemärkt bereder man sig att mota vinterns anfall, köper ved och ljus, inlägger vassbuk och syltar päron, sotar skorstenar och förfärdigar fidibus. Det är allt sorgligt här i norden, menniskan är mera myra än gräshoppa. Stundom kastar man frågande blickar på theaterhuset: kommer Hr Deland och har han Andersson med? fråga damerna. Än M:lle Lindmark? fråga lejonen. Ingen af alla, mina värdaste! En komedi, benämnd »Magister Bläckstadius»,konsekvensändrat/normaliserat har till den grad elektriferat Stockholmspubliken, att Hr. Deland, som deri har titelrollen, först sedan han gifvit pjesen några och trettio gånger, har tid att länka på hvad vidare vore att göra. Deremot har Hr Reithmeyer förbehållit sig theaterhuset, man känner ännu icke med hvilka resourcer till dess fyllande. – Den tjusande sångerskan Nissen passerade nyss, lik ett stjernfall, genom staden. – Notabiliteterna Madame Walcker och M:lle Stühl, båda sångerskor, förmodas gifva concerter i Helsingfors. – En daguerrotypist, Hr Rehnström, beskylles för den fula väderleken, i det han consumerar all den lilla quantitet solsken, som inbergas från hösthimlen. Äfven hans priser äro dubbla och fyrdubbla mot hvad man i Tyskland och Frankrike betalar för ett daguerrotyp-porträtt.

13 Literär nyhet: från trycket förväntas en beskrifning öfver Finlands städer, ämnad att tjena som upplysande tillägg till Hr Gyldéns utgifna kartor öfver samma städer. – D:r Castréns Syrjänska gramatik är i dag utkommen af trycket. Au revoir, min kapten!

 

 

  1. *)Till kapten Leopold i Besarabien.

Kommentar

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimil