2 Jag skrifver till er, min kapten, från midsommargrönskan, häggdoften, vågsvallet, ångbåtsröken, och likväl skrifver jag icke från landsbygden, utan från staden, från »hufvudstaden».konsekvensändrat/normaliserat Så »champetert» ha vi nu i Helsingfors. Det är otroligt.
3 Jag skrifver till er från en stad, som ej är sig lik, som i dag ej mera är hvad den var i går och i morgon kanske är något helt annat än hvad den är i dag. Jag frågar, om detta kallas att hvila på grund af granit?
4 Jag har förut anmärkt, och hvar och en anmärker detsamma, att Helsingfors i Juni byter gestalt, färg, ton och tycke. Icke så mycket deri, att hafvet öppnar sina portar, att de vackra promenaderna grönska och alla omgifningar, med undantag af de orubbligt conservativa bergen, få ett förändradt utseende. Utan enkannerligen deruti, att hvartannat fönster kritas och hvartannat prunkar med det inbjudande: »Zimmer zu vermiethen».konsekvensändrat/normaliserat Kritan betecknar nemligen att det inhemska dragit hädan och »Zimmer zu vermiethen» betyder att det utländska drager in. Ångfartygens och gästgifvargårdarnas hästkrafter exportera alla dagar Helsingforsare och importera främlingar; vuerna förändra sig, sällskapskretsarna antaga en annan färg, öfverallt hör man främmande språk och främmande seder afsticka stundom bjert mot de här brukliga. Allt detta har sin pikanta sida, det är sannt, omvexling, nya föremål ha sitt behag, och hvilket lif nu mot en sommar för tio år sedan! Orten inkaserar äfven verkligt silfver och spekulationsandan, som allt härintills legat i sin linda, får här och der fart.
5 Återstår att önska, det främmande lyx, språk, seder och åsigter icke genom de lysande besöken måtte vinna insteg i en stad, hvars föredöme måste öfva ett vigtigt inflytande i alla riktningar af landet. Farhågan är, hoppas jag, ogrundad; vi böre ju härutinnan trygga oss vid den bekanta finska segheten.konsekvensändrat/normaliserat
6 Kan min herre säga mig hvad som är föraktligare än en apas apa och hvad som är tomare än en skugges skugga? Ni kan ej – nåväl, jag kan det ej heller.
7 Det är flere år sedan ni, min kapten, sist besökte Helsingfors. Staden har mycket, rätt mycket förändrat sig, utan tvifvel till sin fördel. Den som ej sett Helsingfors sedan tio eller tolf år, skall numera ej känna igen sig. Det oaktadt vidhåller jag hvad jag tillförene yttrat, att H:fors är en ung stad, med allt hvad till ungdomen hörer. Dess största brist är bristen på ett folklif, ett rätt egendomligt och markeradt lif i alla eller några kretsar. Funnes det, så kunde man le åt all farhåga för utländska seder.|51 2| Man behöfver endast betrakta en gammal stad, stor eller liten, för att finna ett vist eget tycke i invånarnes hela sätt att taga lifvet – och sådana egenheter äro sega, stundom inskränkta, men alltid vitnande om en frisk, en oförderfvad individualitet.
8 Man har äfven anmärkt den totala bristen på folknöjen. Något ditåt sågs likväl midsommaraftonen i nejden af Thölö. Kring och på viken brunno en mängd kokkor skinande klara i den något mulna quällen; Hr Carling hade arrangerat en »concert à la Mosart» (Musard);konsekvensändrat/normaliserat ett panorama inbjöd den skådelystne till främmande land; musikanter och sångare framtågade öfver vägen; parken var ecklärerad à la Tivoli och en brokig folkmassa rörde sig mellan ekarna, lönnarna och lindarna. Anblicken var liflig nog och önskligt vore att den förnyades. – Andra talrika skaror promenerade mången vacker quäll i sällskapsträdgården för att lyssna på »näktergalen» (egenteligen sylvia hippolais, således blott en kusin till signora philomela).konsekvensändrat/normaliserat Tjufpojkar drefvo sitt ofog med den flitiga sångaren, men serenaderna fortfara det oaktadt ännu. Trefligt har det ock varit att se familjer med sina knyten här och der i lunderna imitera Stockholms Djurgård.
9 Våren och vårsommaren var i dessa nejder ovanligt torr och endast midsommardagarna gåfvo, som vanligt, mera uthållande regn. I följd deraf sägas både vårsädet och ängarna gifva ganska klena förhoppningar; rågen deremot har temligen repat sig. Tillförseln har varit jemn. Jag nämnde importen af främlingar. Furst Menschikoff medförde i lördags direkte från Petersburg omkring 90, af hvilka omkr. 70 stadnade här. Bland de ankomna märkas flera af hög rang. Brunnsgästernas antal torde vid detta lag uppgå till hundrade och ziffran vexer hastigt. Badinrättningen medhinner nätt och jemnt att betjena alla sina gäster. Ångbåtstrafiken är särdeles liflig, medan äfven ryska ångfartyg dagligen in- och utpassera. Murtaja synes göra goda affärer, som vanligt. Unionen, som efter sin ombyggnad går både jemt och snabbt, är likaledes ständigt befolkad, – en erfarenhet, som tillräckligt bevisar hvilka lindrigast sagdt okloka dispositioner man förut träffat med detta fartyg (Uleåborg),konsekvensändrat/normaliserat som, ombygdt och rätt användt, skulle både beredt sitt bolag och hela vestkusten betydlig fördel, i stället för att, som nu skett, säljas för en spottpenning och lemna tre femtedelar af Finlands kuster blottade på vår tids vigtigaste kommunikationsmedel.
10 Hvad angår Åbo stora bolags ångfartyg, bör man hoppas, likasom man säkerligen allmänt önskar det, att utsigterna ljusna. När jag tillförene vid flere tillfällen till er yttrat, huruledes prisernas fällande vore det första vilkor för bolagets framgång och landets båtnad deraf, har jag trott mig uttala en åsigt, som delats af den stora pluraliteten af bolagets vänner, intressenter och icke intressenter. Det gläder mig för bolagets skull, att denna åsigt, ändtligen genomdrifven, synes bekräftas af erfarenheten. Härintills åtminstone ha bolagets ångfartyg här in- och utpasserat med ständigt talrika passagerare, och nu först är någon täflan med den billiga skjutlegan i landet tänkbar. I Reval klagade man likväl öfver det nya arrangementet att fartygen blott hvarannan tur anlöpa denna ort; lyckligtvis var Unionen tillhands för att öfverföra de icke så få, som under mellantiderna afbidade lägenhet.
11 I Februari månad, om jag mins rätt, lästes i tidn. Morgonen en från H:fors Tidn:r lånad uppsats, benämnd »Svenska förhållanden till Finland»,konsekvensändrat/normaliserat hvarutinnan påpekas orimligheten af åtskillige riksdagstalares snillrika kalkyler öfver Finlands invexlade 4 millioner R:drRiksdaler Banko och Sveriges underbalans i handeln med Finland. Fyra månader sednare, sedan de nya prohibitiva åtgärderna mot finska viktualierna längesedan erhållit laga kraft, upptager Stockholms Dagblad, med anledn. af berörde artikel, den som afgjord ansedda frågan och citerar ziffror, hvilka tillräckligt bevisa det ytterst befängda i bemälda riksdagskalkyler. Härpå svara Post- och Inr. Tidn. samt Aftonbladet ganska undfallande och skylla allt på borgare ståndet. Polimiken kommer nu post festum, önskligt hade varit att man tagit förhållanderne i nogare öfvervägande, förr än något afgörande beslut fattades.
12 De länge väntade reformerna i postväsendet beträffande tungposten och posthemmanens afskaffande, äro medelst nådig kungörelse af den 25 sistl. Mars, realiserade. Reformen är utan tvifvel välgörande. Posten kommer att fortskaffas med gästgifvarskjuts, och tungposten åtföljer brefposten sålunda att inlemnade paketter, så framt de jemte brefposten icke öfverstiga inalles 20 lisp:slispunds vigt, genast afgå. Finnas ännu derutöfver paketter af innalles 10 lisp:s vigt, afgå dessa på särskild häst. Portot för tungposten är bestämdt till 4 kop. s:rkopek silfver pr skålp.skålpund för 10 mil. 6 kop. för 20 mil 8 kop. för 30 mil, o. s. v. med 2 kopeks förhöjning för hvarje tiotal mil.
13 Beträffande allmänna bygnader, arbetas med ifver på de i korsvinklarne af Nikolaikyrkan anbragta torn, hvilka blifvit särdeles djupt och fast grundade, samt närmast jordytan presentera en grundval af huggen granit med hällar af gjutet jern. Kring terasserna invid nya bibliotheksbygnadenoriginal: bibliotheksbydgnaden uppföras staketer, likaledes af gjutet jern. Nya bron öfver Hagasund mellan Thölö och sällskapsträdgården är fulländad och erbjuder öfver Thölöviken en vacker utsigt, som sannolikt skall göra bron till en omtyckt promenad. Äfven förmäles, att den grunda s. k. fiskarhamnen skall fyllas till lika plan med salutorget och båtarna förläggas till quaierna närmast söderut.
14 Bland nya inrättningar påkalla lånebibliothekernaoriginal: lånebibliohekerna ett intresse, så mycket lifligare, som de i hög grad varit af behofvet påkallade. Jag säger: bibliothekerna, ty vi få på engång tvenne. Hr Palm annonserar ett för »utländsk, svensk och inhemsk literatur»,konsekvensändrat/normaliserat och Hr Devienne ett annat för tysk och fransk literatur, framdeles förenadt med en läsecirkel för utländska journaler och tidskrifter. Framgång åt dessa företag! Må de icke inskränka sig till en blott och bart Paul-de-Kock-literatur, och må man erinra sig att möjligast moderata priser, i förening med accuratess, godt val och så få inskränkningar som möjligt för läsaren, gifva i längden de flesta abonnenter och den säkraste profit.
15 Tryckpressarna ha varit i liflig verksamhet. Till dato har endast Morgonbladet recenserat den nyaste trycksvärtan. Saima, som i månadtal varit ovanligt mild, har åter med tidningspressen börjat en summarisk process, hvars resultat förmodas blifva det, att tidningarne under sednare hälften af förl.förlidet år visat »något sträfvande till gagnelig verksamhet»,konsekvensändrat/normaliserat*)Icke märkte Saima under sednare hälften af förl. år något så underbart. men att dermed är nu åter platt förbi. Några vilja påbörda Saima förtjensten af bemälde sträfvande, men det vore gubevars »oblygt»|51 3| af Saima att uppenbart påstå detsamma. Vågade jag hviska en sanning till er, min kapten, så vore det den, att, med alla tidningarnesoriginal: tidnigarnes utom all fråga stora brister, ett såbeskaffadt »sträfvande» varit synbart vida förr än under sista hälften af förl. år och vida förr än Saima uppträdde, samt att framför andra Morgonbladet, icke blott 1832–34, utan jemväl 1841–43, derutinnan bör med tacksamhet ihågkommas. Emellertid ser det åter illa ut med verldens fred och åter hör man Peregrinns i »Runesvärdet» ropa: »eld, eld, mer eld! mitt verk får icke stadna.» –
16 Theater och musik ha Under hela Juni månad – tigit.
17 Desto mera förbidar man under Juli. Hr Torsslow med sina, kända, aktade och välkomna gäster, lysa och försvinna. Hr Rongsted ger oss ett lyckadt musikaliskt porträtt af »tidehvarfvets störste tangenthuggare».konsekvensändrat/normaliseratLiszt. Hr Mahler, en ung i Reval vistande talentfull pianist från Wien, lofvar äfven pröfva de finska klaveren. Ännu dertill hitväntas, säger man violinisten Servais, kanske Prume, den för roskull döde kompositören af »la melancholie»,konsekvensändrat/normaliserat ja – hör och häpna! – Tamburini, sångaren med den besynnerliga stämman, i hvars välljud liksom uti Dantes gudomliga komedi, »ett lejon kan simma och ett lam kan gå».konsekvensändrat/normaliserat Huru mycket man bör afpruta från dessa on dit's, lemnar jag tillsvidare derhän. Hr Pacius har komponerat en Juif-errant-polka med särdeles lycklig instrumentering. Räknar man en i vår exsequerad violin-concert och de Berndtsonska sångerna, så är detta Hr Pacii tredje komposition inom få månader.
18 Apropos, jag hade sånär förgätit »kavalleripolkan».konsekvensändrat/normaliserat Kavalleripolkan? Ja bevars, min värdaste kapten, just kavalleripolkan. Den har, de sednaste lysande brunnsbalerna, flitigt dansats, likväl icke af hästar. Manövern är dock något för galopperande för den finska flegman, våra inhemska lejon stå dervid slagna af en billig häpnad. Sex studenter, fem vice häradshöfdingar, fyra handelsexpediter, tre mamseller, två fröknar och en krigare hafva aflidit i följd af kavalleristiska ansträngningar. Dessutom hafva nio enklingar och aderton äldre ogifta damer, under betänkliga anfall af stark alteration, beslutit att gifta sig.
19 »So leben wir alle Tage.» Edra svartmuskiga besarabiska skönheter skola afundas oss, min kapten, och ni sjelf skall någongång med ett besynnerligt smålöje drömma er tillbaka i denna polkans finska och finskans polka-hufvudstad. Au revoir!
*)Icke märkte Saima under sednare hälften af förl. år något så underbart.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Från Helsingfors.
6.
1845 Juni 30.
1 Kapten Leopold i Bender.
2 Jag skrifver till er, min kapten, från midsommargrönskan, häggdoften, vågsvallet, ångbåtsröken, och likväl skrifver jag icke från landsbygden, utan från staden, från »hufvudstaden».konsekvensändrat/normaliserat Så »champetert» ha vi nu i Helsingfors. Det är otroligt.
3 Jag skrifver till er från en stad, som ej är sig lik, som i dag ej mera är hvad den var i går och i morgon kanske är något helt annat än hvad den är i dag. Jag frågar, om detta kallas att hvila på grund af granit?
4 Jag har förut anmärkt, och hvar och en anmärker detsamma, att Helsingfors i Juni byter gestalt, färg, ton och tycke. Icke så mycket deri, att hafvet öppnar sina portar, att de vackra promenaderna grönska och alla omgifningar, med undantag af de orubbligt conservativa bergen, få ett förändradt utseende. Utan enkannerligen deruti, att hvartannat fönster kritas och hvartannat prunkar med det inbjudande: »Zimmer zu vermiethen».konsekvensändrat/normaliserat Kritan betecknar nemligen att det inhemska dragit hädan och »Zimmer zu vermiethen» betyder att det utländska drager in. Ångfartygens och gästgifvargårdarnas hästkrafter exportera alla dagar Helsingforsare och importera främlingar; vuerna förändra sig, sällskapskretsarna antaga en annan färg, öfverallt hör man främmande språk och främmande seder afsticka stundom bjert mot de här brukliga. Allt detta har sin pikanta sida, det är sannt, omvexling, nya föremål ha sitt behag, och hvilket lif nu mot en sommar för tio år sedan! Orten inkaserar äfven verkligt silfver och spekulationsandan, som allt härintills legat i sin linda, får här och der fart.
5 Återstår att önska, det främmande lyx, språk, seder och åsigter icke genom de lysande besöken måtte vinna insteg i en stad, hvars föredöme måste öfva ett vigtigt inflytande i alla riktningar af landet. Farhågan är, hoppas jag, ogrundad; vi böre ju härutinnan trygga oss vid den bekanta finska segheten.konsekvensändrat/normaliserat
6 Kan min herre säga mig hvad som är föraktligare än en apas apa och hvad som är tomare än en skugges skugga? Ni kan ej – nåväl, jag kan det ej heller.
7 Det är flere år sedan ni, min kapten, sist besökte Helsingfors. Staden har mycket, rätt mycket förändrat sig, utan tvifvel till sin fördel. Den som ej sett Helsingfors sedan tio eller tolf år, skall numera ej känna igen sig. Det oaktadt vidhåller jag hvad jag tillförene yttrat, att H:fors är en ung stad, med allt hvad till ungdomen hörer. Dess största brist är bristen på ett folklif, ett rätt egendomligt och markeradt lif i alla eller några kretsar. Funnes det, så kunde man le åt all farhåga för utländska seder.|51 2| Man behöfver endast betrakta en gammal stad, stor eller liten, för att finna ett vist eget tycke i invånarnes hela sätt att taga lifvet – och sådana egenheter äro sega, stundom inskränkta, men alltid vitnande om en frisk, en oförderfvad individualitet.
8 Man har äfven anmärkt den totala bristen på folknöjen. Något ditåt sågs likväl midsommaraftonen i nejden af Thölö. Kring och på viken brunno en mängd kokkor skinande klara i den något mulna quällen; Hr Carling hade arrangerat en »concert à la Mosart» (Musard);konsekvensändrat/normaliserat ett panorama inbjöd den skådelystne till främmande land; musikanter och sångare framtågade öfver vägen; parken var ecklärerad à la Tivoli och en brokig folkmassa rörde sig mellan ekarna, lönnarna och lindarna. Anblicken var liflig nog och önskligt vore att den förnyades. – Andra talrika skaror promenerade mången vacker quäll i sällskapsträdgården för att lyssna på »näktergalen» (egenteligen sylvia hippolais, således blott en kusin till signora philomela).konsekvensändrat/normaliserat Tjufpojkar drefvo sitt ofog med den flitiga sångaren, men serenaderna fortfara det oaktadt ännu. Trefligt har det ock varit att se familjer med sina knyten här och der i lunderna imitera Stockholms Djurgård.
9 Våren och vårsommaren var i dessa nejder ovanligt torr och endast midsommardagarna gåfvo, som vanligt, mera uthållande regn. I följd deraf sägas både vårsädet och ängarna gifva ganska klena förhoppningar; rågen deremot har temligen repat sig. Tillförseln har varit jemn. Jag nämnde importen af främlingar. Furst Menschikoff medförde i lördags direkte från Petersburg omkring 90, af hvilka omkr. 70 stadnade här. Bland de ankomna märkas flera af hög rang. Brunnsgästernas antal torde vid detta lag uppgå till hundrade och ziffran vexer hastigt. Badinrättningen medhinner nätt och jemnt att betjena alla sina gäster. Ångbåtstrafiken är särdeles liflig, medan äfven ryska ångfartyg dagligen in- och utpassera. Murtaja synes göra goda affärer, som vanligt. Unionen, som efter sin ombyggnad går både jemt och snabbt, är likaledes ständigt befolkad, – en erfarenhet, som tillräckligt bevisar hvilka lindrigast sagdt okloka dispositioner man förut träffat med detta fartyg (Uleåborg),konsekvensändrat/normaliserat som, ombygdt och rätt användt, skulle både beredt sitt bolag och hela vestkusten betydlig fördel, i stället för att, som nu skett, säljas för en spottpenning och lemna tre femtedelar af Finlands kuster blottade på vår tids vigtigaste kommunikationsmedel.
10 Hvad angår Åbo stora bolags ångfartyg, bör man hoppas, likasom man säkerligen allmänt önskar det, att utsigterna ljusna. När jag tillförene vid flere tillfällen till er yttrat, huruledes prisernas fällande vore det första vilkor för bolagets framgång och landets båtnad deraf, har jag trott mig uttala en åsigt, som delats af den stora pluraliteten af bolagets vänner, intressenter och icke intressenter. Det gläder mig för bolagets skull, att denna åsigt, ändtligen genomdrifven, synes bekräftas af erfarenheten. Härintills åtminstone ha bolagets ångfartyg här in- och utpasserat med ständigt talrika passagerare, och nu först är någon täflan med den billiga skjutlegan i landet tänkbar. I Reval klagade man likväl öfver det nya arrangementet att fartygen blott hvarannan tur anlöpa denna ort; lyckligtvis var Unionen tillhands för att öfverföra de icke så få, som under mellantiderna afbidade lägenhet.
11 I Februari månad, om jag mins rätt, lästes i tidn. Morgonen en från H:fors Tidn:r lånad uppsats, benämnd »Svenska förhållanden till Finland»,konsekvensändrat/normaliserat hvarutinnan påpekas orimligheten af åtskillige riksdagstalares snillrika kalkyler öfver Finlands invexlade 4 millioner R:drRiksdaler Banko och Sveriges underbalans i handeln med Finland. Fyra månader sednare, sedan de nya prohibitiva åtgärderna mot finska viktualierna längesedan erhållit laga kraft, upptager Stockholms Dagblad, med anledn. af berörde artikel, den som afgjord ansedda frågan och citerar ziffror, hvilka tillräckligt bevisa det ytterst befängda i bemälda riksdagskalkyler. Härpå svara Post- och Inr. Tidn. samt Aftonbladet ganska undfallande och skylla allt på borgare ståndet. Polimiken kommer nu post festum, önskligt hade varit att man tagit förhållanderne i nogare öfvervägande, förr än något afgörande beslut fattades.
12 De länge väntade reformerna i postväsendet beträffande tungposten och posthemmanens afskaffande, äro medelst nådig kungörelse af den 25 sistl. Mars, realiserade. Reformen är utan tvifvel välgörande. Posten kommer att fortskaffas med gästgifvarskjuts, och tungposten åtföljer brefposten sålunda att inlemnade paketter, så framt de jemte brefposten icke öfverstiga inalles 20 lisp:slispunds vigt, genast afgå. Finnas ännu derutöfver paketter af innalles 10 lisp:s vigt, afgå dessa på särskild häst. Portot för tungposten är bestämdt till 4 kop. s:rkopek silfver pr skålp.skålpund för 10 mil. 6 kop. för 20 mil 8 kop. för 30 mil, o. s. v. med 2 kopeks förhöjning för hvarje tiotal mil.
13 Beträffande allmänna bygnader, arbetas med ifver på de i korsvinklarne af Nikolaikyrkan anbragta torn, hvilka blifvit särdeles djupt och fast grundade, samt närmast jordytan presentera en grundval af huggen granit med hällar af gjutet jern. Kring terasserna invid nya bibliotheksbygnadenoriginal: bibliotheksbydgnaden uppföras staketer, likaledes af gjutet jern. Nya bron öfver Hagasund mellan Thölö och sällskapsträdgården är fulländad och erbjuder öfver Thölöviken en vacker utsigt, som sannolikt skall göra bron till en omtyckt promenad. Äfven förmäles, att den grunda s. k. fiskarhamnen skall fyllas till lika plan med salutorget och båtarna förläggas till quaierna närmast söderut.
14 Bland nya inrättningar påkalla lånebibliothekernaoriginal: lånebibliohekerna ett intresse, så mycket lifligare, som de i hög grad varit af behofvet påkallade. Jag säger: bibliothekerna, ty vi få på engång tvenne. Hr Palm annonserar ett för »utländsk, svensk och inhemsk literatur»,konsekvensändrat/normaliserat och Hr Devienne ett annat för tysk och fransk literatur, framdeles förenadt med en läsecirkel för utländska journaler och tidskrifter. Framgång åt dessa företag! Må de icke inskränka sig till en blott och bart Paul-de-Kock-literatur, och må man erinra sig att möjligast moderata priser, i förening med accuratess, godt val och så få inskränkningar som möjligt för läsaren, gifva i längden de flesta abonnenter och den säkraste profit.
15 Tryckpressarna ha varit i liflig verksamhet. Till dato har endast Morgonbladet recenserat den nyaste trycksvärtan. Saima, som i månadtal varit ovanligt mild, har åter med tidningspressen börjat en summarisk process, hvars resultat förmodas blifva det, att tidningarne under sednare hälften af förl.förlidet år visat »något sträfvande till gagnelig verksamhet»,konsekvensändrat/normaliserat*)Icke märkte Saima under sednare hälften af förl. år något så underbart. men att dermed är nu åter platt förbi. Några vilja påbörda Saima förtjensten af bemälde sträfvande, men det vore gubevars »oblygt»|51 3| af Saima att uppenbart påstå detsamma. Vågade jag hviska en sanning till er, min kapten, så vore det den, att, med alla tidningarnesoriginal: tidnigarnes utom all fråga stora brister, ett såbeskaffadt »sträfvande» varit synbart vida förr än under sista hälften af förl. år och vida förr än Saima uppträdde, samt att framför andra Morgonbladet, icke blott 1832–34, utan jemväl 1841–43, derutinnan bör med tacksamhet ihågkommas. Emellertid ser det åter illa ut med verldens fred och åter hör man Peregrinns i »Runesvärdet» ropa: »eld, eld, mer eld! mitt verk får icke stadna.» –
16 Theater och musik ha Under hela Juni månad – tigit.
17 Desto mera förbidar man under Juli. Hr Torsslow med sina, kända, aktade och välkomna gäster, lysa och försvinna. Hr Rongsted ger oss ett lyckadt musikaliskt porträtt af »tidehvarfvets störste tangenthuggare».konsekvensändrat/normaliserat Liszt. Hr Mahler, en ung i Reval vistande talentfull pianist från Wien, lofvar äfven pröfva de finska klaveren. Ännu dertill hitväntas, säger man violinisten Servais, kanske Prume, den för roskull döde kompositören af »la melancholie»,konsekvensändrat/normaliserat ja – hör och häpna! – Tamburini, sångaren med den besynnerliga stämman, i hvars välljud liksom uti Dantes gudomliga komedi, »ett lejon kan simma och ett lam kan gå».konsekvensändrat/normaliserat Huru mycket man bör afpruta från dessa on dit's, lemnar jag tillsvidare derhän. Hr Pacius har komponerat en Juif-errant-polka med särdeles lycklig instrumentering. Räknar man en i vår exsequerad violin-concert och de Berndtsonska sångerna, så är detta Hr Pacii tredje komposition inom få månader.
18 Apropos, jag hade sånär förgätit »kavalleripolkan».konsekvensändrat/normaliserat Kavalleripolkan? Ja bevars, min värdaste kapten, just kavalleripolkan. Den har, de sednaste lysande brunnsbalerna, flitigt dansats, likväl icke af hästar. Manövern är dock något för galopperande för den finska flegman, våra inhemska lejon stå dervid slagna af en billig häpnad. Sex studenter, fem vice häradshöfdingar, fyra handelsexpediter, tre mamseller, två fröknar och en krigare hafva aflidit i följd af kavalleristiska ansträngningar. Dessutom hafva nio enklingar och aderton äldre ogifta damer, under betänkliga anfall af stark alteration, beslutit att gifta sig.
19 »So leben wir alle Tage.» Edra svartmuskiga besarabiska skönheter skola afundas oss, min kapten, och ni sjelf skall någongång med ett besynnerligt smålöje drömma er tillbaka i denna polkans finska och finskans polka-hufvudstad. Au revoir!