1 Enligt gammal plägsed i Helsingfors Tidningar vid årets slut, gå vi nu att publicera en slags inhemsk tidnings-statistik för det tilländagående året, för hvars synnerliga bristfällighet, ännu mera än förut varit fallet, vi likväl genast måste bedja om läsarens benägna ursäkt. Det har nemligen varit vanligt i denna tidning att lemna en så fullständig uppgift som möjligt på prenumerantantalet af landets samtliga tidningar. Sådan var äfven i år afsigten och utgick också en uppmaning till resp. tidningsredaktioner i detta afseende. Likväl se vi oss icke i tillfälle att nu uppgifva antalet af utdelade årgångar af flera än följande tidningar:*Såsom förut äro äfven nu två halfva årgångar upptagna såsom en hel, men försålda lösa numror icke alls med i beräkningen. Deremot ingå nu till en del i dessa ziffror gratis-exemplaren, som dock icke äro många, med undantag af Suometars, hvilka lära utgöra en tiondedel af hela antalet, i rundt tal uppgifvet. – Uppgiften om Suometars prenumeranter i landsorterna erhölls först då tidningen var tryckfärdig.
På posten.
I staden.
Summa.
Finl. Allm. Tidn.
1 404konsekvensändrat/normaliserat.
417.
1 823konsekvensändrat/normaliserat.
H:fors Tidningar
1 176konsekvensändrat/normaliserat½.
609.
1 785konsekvensändrat/normaliserat½.
Morgonbladet
487.
238.
725.
Litteraturbladet
438½.
185½.
624.
Notisblad f. läkare
65.
28.
93.
Suometar
4 000konsekvensändrat/normaliserat.
110.
4 110konsekvensändrat/normaliserat.
Åbo Tidningar
–
–
499.
Åbo Underrättelser
–
–
1 148konsekvensändrat/normaliserat.
Sanomia Turusta
–
–
1 233konsekvensändrat/normaliserat.
Kristillisia Sanomia.
–
–
1 006konsekvensändrat/normaliserat.
Borgå Tidning
145.
58.
203.
Oulun W. Sanomia
–
–
450.
2 Denna förteckning upptager sålunda icke följande landsortstidningar: Wiborg, Ilmarinen, Kuopio Tidning, Maamiehen Ystävä, Eos, Mönsterblad för handtverkare, Christillinen Huvittaja, Rauhan Sanan-Saattaja och Lukemisia Kansalle, hvilkas prenumerant-antal vi för närvarande icke känna. Då emellertid de å förteckningen upptagne äro de till större delen mest spridda och lästa af våra tidningar, lemna deras prenumerations-siffror en temmeligen säker ledning vid bedömandet af läslusten inom landet, i synnerhet vid jemförelsen med föregående år. Om man således ser tillbaka i H. T:rs sista nummer i fjol och på den der intagna likartade tabellen, finner man att af Helsingforsbladen Finl. Allm. Tidnings läsare eller prenumeranter ökats med omkr. 300, H:fors Tidningars med 200, Litteraturbladets med nära 400, samt Suometars tredubblats, hvaremot Morgonbladets och Notisbladets läsares antal stannat på ungefär samma punkt som det föregående året. Detta ziffer-förhållande är icke utan sin betydelse i mera än ett afseende, framförallt utvisar det dock att tidningsläsandet i Finland under det nu förflutna året tagit ett betydande steg framåt äfven inom den svenskt bildade publiken, att nu ej tala om den finska, ty dertill fordrades ett alldeles särskildt kapitel. Vi vilja nu blott hålla oss till de fem svenska H:forsbladen, och meddela såsom en ersättning för den föregående ofullständiga förteckningen en fullt tillförlitlig special-lista öfver det antal exemplar af berörde tidningar, som afgår genom posten till hvarje särskild ort inom Finland samt till Ryssland och Sverige.
Finl. Allm. Tidning.
H:fors Tidningar.
Morgonbladet.
Litteraturbladet.
Notisblad f. Läkare o. Pharmac.
Suometar.
Åbo
197
154½
64
47½
7
360.
Wiborg
107½
75½
45½
56
3
349.
Tavastehus
93½
90
32
26
5
298.
Uleåborg
68
50
16
18
5
200.
Björneborg
66½
47
12½
17
3
174.
Kuopio
64
61
29
33
3
293.
Lovisa
59½
55
21½
15
1
70.
Vasa
57
44½
24
21
1
192.
Fredrikshamn
52
36
19½
20
5
78.
Borgå
42½
48
21½
19
1
33.
Tammerfors
38
36½
8
10
1
225.
Christinestad
37
16½
16
8
3
27.
S:t Michel
31
27½
18½
8
3
151.
Karis
30
29½
15
9
–
24.
GamlaCarleby
29½
25
14
8
–
40.
Kexholm
27½
16
8
12
1
84.
Brahestad
25½
24
7
2½
3
127.
Ekenäs
24
25½
4
3
2
3.
Heinola
23
29
10½
7½
1
53.
Nystad
22½
16½
3
4
1
56.
Raumo
22½
15
5
7
1
82.
Sordavala
21½
12
8
13
4
52.
Jorois
21½
18½
7
7
–
60.
Jakobstad
20½
16½
11
7
2
18.
Jyväskylä
19½
21½
2
6½
1
149.
Villmanstrand
19
11
6
5
1
97.
Nyslott
18
11½
9
5
1
99.
Kajana
15
9
1
5
1
33.
NyCarleby
14½
16
5
1
2
13.
Tohmajärvi
11½
13
5½
6
–
108.
Torneå
11
7½
6
5½
1
43.
Kaskö
9½
9
2
3
1
1.
Joensuu
9½
4
1
1
–
35.
Eckerö
6½
4
2
2
–
–.
Nådendal
4
6
–
2
–
1.
Helsingfors omgifning
7
7
5
5
–
–.
S:t Petersburg och Ryssland
70½
74
20
9
1
125.
Grislehamn och Sverige
11
13½
5
4
–
–.
1 404konsekvensändrat/normaliserat
1 176konsekvensändrat/normaliserat½
487
438½
65
3 753konsekvensändrat/normaliserat.
3 Äfven denna tabell anse vi ej vara utan sitt intresse för alla, som äro roade af statistiska beräkningar och att ur dem draga nya resultater eller kontrollera gamla fakta. Vi hafva uppställt de skilda orterna i ordning efter antalet prenumererade exemplar af Finlands Allmänna Tidning, såsom bästa måttstocken på å orten boende embetsmän och ståndspersoner, och torde det ej heller vara ur vägen att erinra om landsortens betydelse kring hvarje postkontor, för att erhålla förklaring på, huru t. ex. Tavastehus intager en så framstående plats på denna tabell, Karis o. s. v. Hvad som ändock mest frapperar är den talrika prenumerationen å Litteraturbladet uti Kexholm och Sordavala, dessa små städer i det gamla Finland utan några högre bildningsanstalter. Alla öfriga iakttagelser lemna vi åt den gunstbenägne läsaren att sjelf göra, och beklaga blott att vi icke kunnat erhålla enahanda uppgifter angående Suometars försändningsorter, ty derigenom hade tabellen vunnit mångfaldigt i intresse.
4 Må det nu tillåtas oss att kasta en hastig blick på vårt lands tidningar under detta år, och skola vi försöka att undvika, så vidt möjligt är, alla sårande anmärkningar och att emot oss uppväcka den lilla publicistiska härskarans skri. Vi anse att inom vår inhemska tidningspress året 1855 varit märkvärdigt genom hufvudsakligen trenne evenementer. Pro primo: Suometars ofvannämnde ofantligt ökade spridning och derigenom vunna stora betydelse och inflytande hos det egentliga finska folket, och önska vi blott att den stadigt måtte ihågkomma sitt lika vackra som ansvarsfulla kall inom vår publicitet. Pro secundo: Litteraturbladets återgående till sin gamla välkände, af hela landet hyllade redaktör, med sin öfverlägsna skriftställareförmåga, djupa tankekraft och brinnande kärlek för allt vetande och dess frukter, likväl icke till förglömmandes hans ofta stora misstag och hans terroristiska sätt att gå till väga emot hvarje motståndare. En sådan mans uppträdande på den publicistiska banan måste framkalla lif och rörelse; så har äfven skett hos oss såsom enhvar nog torde påminna sig särdeles från förra hälften af året. Och slutligen pro tertio: tidningen Wiborgs framträdande, enligt vår tanke icke den minst vigtiga företeelsen. Vi yttrade redan i somras några ord om denna nya tidnings förtjenster och dess betydelse synnerligen på den ort, der den utgifves. Vi vilja ännu dertill foga några reflexioner med anledning af Wiborgs annonserade utvidgning för nästa år och utskickade profnummer. Vi fästa nemligen vid denna tidning stora förhoppningar för publiciteten inom vårt land; vi tänka att allmänheten så småningom skall lära sig inse hvad som fordras för att vara en publicistisk organ och icke nöja sig med den plockmat, som hittills varit dess hufvudsakliga andliga spis. Allmänheten har sett och skall, som vi hoppas, i en ännu högre grad se uti tidningen Wiborg, hvad som kan åstadkommas genom fleras förenade bemödanden till dess upplysning, nöje och gagn, och hufvudstadens tidningar, hvilka dock borde stå i spetsen för alla de öfriga, skola till sin blygd märka sin egen litenhet och huru litet de med sin nuvarande inskränkta redaktionspersonal*)Att vi härvid alldeles icke tänkt på Finl. Allm. Tidning, som i många afseenden utgör ett undantag, faller af sig sjelft. Detsamma gäller om Litteraturbladet., ingen nämnd och ingen glömd, kunna verka för det allmänna bästa och vårt älskade fosterlands framskridande i andlig och materiell odling. Med dessa ord taga vi för denna gång afsked af tidningen Wiborg, och önska att den icke måtte svika våra förhoppningar under det snart ingående året 1856.
5 Nu borde vi väl också yttra några ord om vår värde kollega Morgonbladet, som under året haft så brokiga öden och sluteligen, som det synes, funnit sin rätta man. Det är oss omöjligt att hindra det vid tanken på denna vår närmaste kamrat icke något jättelikt och underbart träder för vår syn. Än är det den hundraarmade Briareus, än den ädle riddaren af La Mancha, än Herkules sjelf eller till och med den Lernäiska hydran, som dykar opp ur vårt minne! Vi kunna nu ej hjelpa att så sker, det är rena sanningen, och det oaktadt den poetiskt idylliska atmosfer, som omger bladet; måhända kommer det sig af det berserka-raseri, den krigslystnad, som å andra sidan utmärker detsamma, ty ve! den, hvilken ännu anser freden som mensklighetens och tidehvarfvets förnämsta fordran, han har icke att vänta sig godt af det nuvarande Morgonbladet. Men skämt och stickord åsido, erkänna vi oförstäldt dess berömvärda bemödanden i öfrigt och finna äfven behag i dess ungdomliga lust. – Nu vore väl också ett ord att säga om alla de andra, så svenska som finska, tidningarne, men vi inskränka oss blott till att uttala vår åsigt, att de i allmänhet ganska väl uppfylla sin plats som organer för den landsort, de representera, och nämna vi särskildt i detta afseende Åbo Underrättelser. Hvad man deremot kan fordra af äfven den minsta och obetydligaste landsortstidning, är att den redigeras af en man med redlig hog och allvar i tänkesättet, något som ty värr! icke för närvarande synes vara fallet med gamla Åbo Tidningar, och äfven någongång förut, ehuru lyckligtvis sällan, inträffat med en och annan af våra tidningar. Till de många små bladen på finska språket skulle vi gerna återkomma en annan gång, om icke denna vore en skälm.
*Såsom förut äro äfven nu två halfva årgångar upptagna såsom en hel, men försålda lösa numror icke alls med i beräkningen. Deremot ingå nu till en del i dessa ziffror gratis-exemplaren, som dock icke äro många, med undantag af Suometars, hvilka lära utgöra en tiondedel af hela antalet, i rundt tal uppgifvet. – Uppgiften om Suometars prenumeranter i landsorterna erhölls först då tidningen var tryckfärdig.
*)Att vi härvid alldeles icke tänkt på Finl. Allm. Tidning, som i många afseenden utgör ett undantag, faller af sig sjelft. Detsamma gäller om Litteraturbladet.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Finlands Tidningar 1855.
1 Enligt gammal plägsed i Helsingfors Tidningar vid årets slut, gå vi nu att publicera en slags inhemsk tidnings-statistik för det tilländagående året, för hvars synnerliga bristfällighet, ännu mera än förut varit fallet, vi likväl genast måste bedja om läsarens benägna ursäkt. Det har nemligen varit vanligt i denna tidning att lemna en så fullständig uppgift som möjligt på prenumerantantalet af landets samtliga tidningar. Sådan var äfven i år afsigten och utgick också en uppmaning till resp. tidningsredaktioner i detta afseende. Likväl se vi oss icke i tillfälle att nu uppgifva antalet af utdelade årgångar af flera än följande tidningar:*Såsom förut äro äfven nu två halfva årgångar upptagna såsom en hel, men försålda lösa numror icke alls med i beräkningen. Deremot ingå nu till en del i dessa ziffror gratis-exemplaren, som dock icke äro många, med undantag af Suometars, hvilka lära utgöra en tiondedel af hela antalet, i rundt tal uppgifvet. – Uppgiften om Suometars prenumeranter i landsorterna erhölls först då tidningen var tryckfärdig.
2 Denna förteckning upptager sålunda icke följande landsortstidningar: Wiborg, Ilmarinen, Kuopio Tidning, Maamiehen Ystävä, Eos, Mönsterblad för handtverkare, Christillinen Huvittaja, Rauhan Sanan-Saattaja och Lukemisia Kansalle, hvilkas prenumerant-antal vi för närvarande icke känna. Då emellertid de å förteckningen upptagne äro de till större delen mest spridda och lästa af våra tidningar, lemna deras prenumerations-siffror en temmeligen säker ledning vid bedömandet af läslusten inom landet, i synnerhet vid jemförelsen med föregående år. Om man således ser tillbaka i H. T:rs sista nummer i fjol och på den der intagna likartade tabellen, finner man att af Helsingforsbladen Finl. Allm. Tidnings läsare eller prenumeranter ökats med omkr. 300, H:fors Tidningars med 200, Litteraturbladets med nära 400, samt Suometars tredubblats, hvaremot Morgonbladets och Notisbladets läsares antal stannat på ungefär samma punkt som det föregående året. Detta ziffer-förhållande är icke utan sin betydelse i mera än ett afseende, framförallt utvisar det dock att tidningsläsandet i Finland under det nu förflutna året tagit ett betydande steg framåt äfven inom den svenskt bildade publiken, att nu ej tala om den finska, ty dertill fordrades ett alldeles särskildt kapitel. Vi vilja nu blott hålla oss till de fem svenska H:forsbladen, och meddela såsom en ersättning för den föregående ofullständiga förteckningen en fullt tillförlitlig special-lista öfver det antal exemplar af berörde tidningar, som afgår genom posten till hvarje särskild ort inom Finland samt till Ryssland och Sverige.
3 Äfven denna tabell anse vi ej vara utan sitt intresse för alla, som äro roade af statistiska beräkningar och att ur dem draga nya resultater eller kontrollera gamla fakta. Vi hafva uppställt de skilda orterna i ordning efter antalet prenumererade exemplar af Finlands Allmänna Tidning, såsom bästa måttstocken på å orten boende embetsmän och ståndspersoner, och torde det ej heller vara ur vägen att erinra om landsortens betydelse kring hvarje postkontor, för att erhålla förklaring på, huru t. ex. Tavastehus intager en så framstående plats på denna tabell, Karis o. s. v. Hvad som ändock mest frapperar är den talrika prenumerationen å Litteraturbladet uti Kexholm och Sordavala, dessa små städer i det gamla Finland utan några högre bildningsanstalter. Alla öfriga iakttagelser lemna vi åt den gunstbenägne läsaren att sjelf göra, och beklaga blott att vi icke kunnat erhålla enahanda uppgifter angående Suometars försändningsorter, ty derigenom hade tabellen vunnit mångfaldigt i intresse.
4 Må det nu tillåtas oss att kasta en hastig blick på vårt lands tidningar under detta år, och skola vi försöka att undvika, så vidt möjligt är, alla sårande anmärkningar och att emot oss uppväcka den lilla publicistiska härskarans skri. Vi anse att inom vår inhemska tidningspress året 1855 varit märkvärdigt genom hufvudsakligen trenne evenementer. Pro primo: Suometars ofvannämnde ofantligt ökade spridning och derigenom vunna stora betydelse och inflytande hos det egentliga finska folket, och önska vi blott att den stadigt måtte ihågkomma sitt lika vackra som ansvarsfulla kall inom vår publicitet. Pro secundo: Litteraturbladets återgående till sin gamla välkände, af hela landet hyllade redaktör, med sin öfverlägsna skriftställareförmåga, djupa tankekraft och brinnande kärlek för allt vetande och dess frukter, likväl icke till förglömmandes hans ofta stora misstag och hans terroristiska sätt att gå till väga emot hvarje motståndare. En sådan mans uppträdande på den publicistiska banan måste framkalla lif och rörelse; så har äfven skett hos oss såsom enhvar nog torde påminna sig särdeles från förra hälften af året. Och slutligen pro tertio: tidningen Wiborgs framträdande, enligt vår tanke icke den minst vigtiga företeelsen. Vi yttrade redan i somras några ord om denna nya tidnings förtjenster och dess betydelse synnerligen på den ort, der den utgifves. Vi vilja ännu dertill foga några reflexioner med anledning af Wiborgs annonserade utvidgning för nästa år och utskickade profnummer. Vi fästa nemligen vid denna tidning stora förhoppningar för publiciteten inom vårt land; vi tänka att allmänheten så småningom skall lära sig inse hvad som fordras för att vara en publicistisk organ och icke nöja sig med den plockmat, som hittills varit dess hufvudsakliga andliga spis. Allmänheten har sett och skall, som vi hoppas, i en ännu högre grad se uti tidningen Wiborg, hvad som kan åstadkommas genom fleras förenade bemödanden till dess upplysning, nöje och gagn, och hufvudstadens tidningar, hvilka dock borde stå i spetsen för alla de öfriga, skola till sin blygd märka sin egen litenhet och huru litet de med sin nuvarande inskränkta redaktionspersonal*)Att vi härvid alldeles icke tänkt på Finl. Allm. Tidning, som i många afseenden utgör ett undantag, faller af sig sjelft. Detsamma gäller om Litteraturbladet., ingen nämnd och ingen glömd, kunna verka för det allmänna bästa och vårt älskade fosterlands framskridande i andlig och materiell odling. Med dessa ord taga vi för denna gång afsked af tidningen Wiborg, och önska att den icke måtte svika våra förhoppningar under det snart ingående året 1856.
5 Nu borde vi väl också yttra några ord om vår värde kollega Morgonbladet, som under året haft så brokiga öden och sluteligen, som det synes, funnit sin rätta man. Det är oss omöjligt att hindra det vid tanken på denna vår närmaste kamrat icke något jättelikt och underbart träder för vår syn. Än är det den hundraarmade Briareus, än den ädle riddaren af La Mancha, än Herkules sjelf eller till och med den Lernäiska hydran, som dykar opp ur vårt minne! Vi kunna nu ej hjelpa att så sker, det är rena sanningen, och det oaktadt den poetiskt idylliska atmosfer, som omger bladet; måhända kommer det sig af det berserka-raseri, den krigslystnad, som å andra sidan utmärker detsamma, ty ve! den, hvilken ännu anser freden som mensklighetens och tidehvarfvets förnämsta fordran, han har icke att vänta sig godt af det nuvarande Morgonbladet. Men skämt och stickord åsido, erkänna vi oförstäldt dess berömvärda bemödanden i öfrigt och finna äfven behag i dess ungdomliga lust. – Nu vore väl också ett ord att säga om alla de andra, så svenska som finska, tidningarne, men vi inskränka oss blott till att uttala vår åsigt, att de i allmänhet ganska väl uppfylla sin plats som organer för den landsort, de representera, och nämna vi särskildt i detta afseende Åbo Underrättelser. Hvad man deremot kan fordra af äfven den minsta och obetydligaste landsortstidning, är att den redigeras af en man med redlig hog och allvar i tänkesättet, något som ty värr! icke för närvarande synes vara fallet med gamla Åbo Tidningar, och äfven någongång förut, ehuru lyckligtvis sällan, inträffat med en och annan af våra tidningar. Till de många små bladen på finska språket skulle vi gerna återkomma en annan gång, om icke denna vore en skälm.