Från Helsingfors. 6

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 29/6 1844:|51 2|

Från Helsingfors.

6.

1 1844 Juni 28.

2 Min Herre!*)Till kapten Leopold i Besarabien.

3 Lifvet äger många slagfält, somliga för svärdet, andra för ordet, somliga röda af blod, andra svarta af bläck, alla ärofulla, när på dem kämpas årlig strid för god sak. Ni Herrar Tscherkessdräpare tron väl, att vi Apollos berserkar om lagern veta endast så mycket, att man deri inlägger lakritz. Nej, Min Herre, vi stå med den i ganska nära skyldskap. Läs Ovidius, och ni skall finna, att lagern är en förvandlad skönhet, som sprang natthugg med lyrans gud och »friade af sig» i kärlekens ögonblick. Mången musernas springfelt jagar andlös efter den flyende Daphne än i dag, och än i dag förvandlas för mången vishetens skönhet i ... träd. Hvad mer! Lagern är icke målet, blott svalkan öfver stridens hetta. Betrakta, huru ande mot ande kämpa bröstgänges i denna yttersta tid. Huru ordet klyfver fördomens tjockaste harnesk. Huru bokpressarne utsända Dschingis Khaner att härja och eröfra verlden. Det spökade nyss i krutröken. Det spökar nu i solröken af tidsqualmet. Tror ni på andar?

4 Jag har nämnt lagern, emedan det ännu i denna stund osar en lagerdoft genom Helsingfors, emedan »luften känns af segerfanor sval»,konsekvensändrat/normaliserat som Herr Hofmarskalken von Beskow så sirligt uttrycker sig. Promotionen är öfverstånden. Tidningarna ha derom meddelat mer eller mindre nackstyfva beskrifningar. Har ni sett botanisten pressa en blomma mellan grått makulatur?

5 Först i slutet af April beslöts att anhålla om nådigt tillstånd till Philos. Doktors promotion. Vid denna tid funnos blott två Licentiater och intet doktors-specimen var ännu ventileradt. Men examina och specimina fyllde universitetets salar med lärdom och, sedan det sista specimen**)Dr Castréns »Om nominas deklination i Syrjänska språket.» I detta främmande ämne opponerade Dr Lönnrot och Stud. Bergstadi. ventilerats d. 20 Juni, gingo d. 21 fem Doktorer af stapeln.

6 De sextioen blifvande magistrarne voro fulltaliga den 7 Juni. Primus var Hr J. E. Bergroth (31 röster), Ultimus Hr W. Lagus (29 röster), Gratist Hr W. Pesonius. Medeltalet af rösterna var högre än vid föregående promotioner, hvartill bidrog, att högsta möjliga antalet, förut 36, nu sedan ryska historien och literaturen tillkommit, utgjorde 39. – Lagern requirerades från Petersburg och 14 unga damer biträdde kransbinderskan under en talkko vid knytandet. Omtänksamare än sina företrädare, hade de flesta nu framgående magistrar lemnat mått på sina hufvuden, och det skall kanske roa er att erfara, det Primus befanns äga det till omfånget minsta hufvudet af alla.

7 Högtidligheten är af andra beskrifven. Många resande hade ankommit. En ganska brokig och lysande samling fyllde solennitetssalen. Man befarade trängsel och hetta, hvarföre mången velat föredraga Nikolaikyrkans lokal. Men de 600 sittande platserna rymde respp. stater och sköna damer temligen väl; trängre hade de stående kring periferin af salens halfcirkel. En sval och frisk lust inströmmade genom ett par öppnade fönster och endast aflägsnare och högre regioner af salen ledo af värmen. Strömoln mildrade solens brand och väderleken var den angenämaste intill kl. 9 a., då det började smådugga.

8 En ståtelig inträdesmarsch helsade promovenderna vid inträdet. Omkr. 28 sopraner och alter samt lika många tenorer och baser afsjöngo först en choral sedan chörer af Mozart, Spohr och Händel med ord för tillfället. Äfven Hr Pacius hade härtill componerat en enkel strof af det mest intagande välljud. Ceremonin började. Smärta, guldsmidda marskalkar lifvade med väldiga confekt-fat damernas mod under det lärda latinet. Få af talen, frågorna, föraren, ederna, hördes af de längre bort placerade. Äfven kanonerna, hvilka redan på morgonen från hamnens quaier helsat dagen och nu, hvar gång kransen berörde en ynglingapanna, läto höra sin grofva bas, – äfven deras dån förnam man i salen dåft och svagt. Men ljufva ljödo chörerna från höjden af högra läktarn, varma och stora känslor vidgade ynglingahjertat, vackra, glänsande blickar smögo ur damernas rosiga rader till den med hvitt och ljusrödt siden draperade, med rosenguirlander smyckade parnassen. Och främst på denna stod den åtta och sjuttioårige Jubelmagistern,*)Herr Contraktsprosten Boucht.konsekvensändrat/normaliserat promoverad år 1792, nu bekransad tillika med ynglingar, af hvilka väl en eller annan skall böja silfverhårig hjessa för en ny tids lager år 1894! Såsom sjömannen en månklar morgon på speglande fjärd ser himlahvalfvet helt, klotlikt, öfver sig, under för, och sig sjelf i medelpunkten; så stodo nu dessa ynglingar i medelpunkten af ett helt, ett afrundadt århundrade; under dem en forntid af 50 stjernklara år, öfver dem en framtid af andra 50 solhvarf, och rundtomkring dem samtidens speglande fjärd, i hvilken höjdens och djupets strålar så underbart mötas, brytas, spridas, försonas och förklaras i sällsamt vågskimmer.

9 Talrika folkmassor följde sedan processionen till kyrkan, der gudstjensten räckte två timmar. Middagsborden förenade sednare 1844 års ynglingar i brunnssalongen, 1836 och 1840 års på Cajsaniemi. Alla äldre promoti buro kransar af grönt siden på venstra sidan af fracken. Och silfverhalsade jakobiner guillotinerades i massa under måltiderna.

10 Kl. 9 på aftonen öppnades balen. Öfver 800 gäster af alla bildade klasser voro bjudna; hvilka vigtiga bekymmer föranledde ej dessa bjudningar! Utrymmet var tillräckligt, vuerna glada, lifliga, ljuslätta, icke så svartmuskiga som 1840. Smädelig var fordom hufvudstadsbon mot »landskusinerna»,konsekvensändrat/normaliserat det var så mycket att anmärka mot klädsel och skick, mot ton och tal; pris dig, o mode! allt har du jemnat, förlikt och slätat ut; ej ett veck, ej en hårlock, ej en obevakad geste röjer numera landsflickan, småstads-tanten; tout au niveau. Man dansade i tre quadriller och sist en evinnerlig cottillon. Man sade att balen var rolig. Man åt; man drack; man stod mellan tre eldar: kanoner, champagne och sköna ögon; man smög sig hem och smågrälade på regnet ... Men i balsalongen uppfördes sedan en stöfvel-galoppade i hundrade korsande kometbanor, ej olik en myggdans i solskenet.

|51 3|

11 Lördagen var Rääpiäis. Man anmärkte, att ovanligt få äldre hedrat ungdomen med sin närvaro. Äldst och ståtligast var likväl den vördige jubelmagistern, som, helsad af många ynglingahjertans vördnad och för att bevara minnet af sin härvaro, tillkännagaf sin afsigt att stifta ett större stipendium för finska språket. Ett outsläckeligt hurrarop tolkade ynglingarnes tacksamhet för det ädla löftet.

12 1844 års promotion tillhör nu minnet; dess vigde ynglingar tillhöra framtiden och hoppet. Inom få timmar derefter bytte staden gestalt. Bort strömmade landsmän och stadsbor; badgäster, resande utlänningar började redan bilda massan af den eleganta societén. Antalet af dessa främlingar är ganska stort och man har anmärkt, att många föredragit landvägen framför ångbåtarna. Brunnsgästernas antal steg i dag till 65. Badgästerna äro talrikare. Hr Löwes orchester (bestående af 4 violiner, 1 violoncell, 1 basviol, 1 flöjt, 1 klarinett, 1 horn) har god ensemble, goda partier, men slarfvar stundom tappert, särdeles i dansmusik. Brunnsbalerna äro lifligt besökta och väl arrangerade med billiga entréer; damerna äro välkomna utan afgift. På sednaste bal i onsdags infördes här för första gången den redan öfver hela den moderna verlden favoriserade polkan, en galoppad-lik polska, som fordrar moderation och smak för att se bra ut ... Midsommaraftonen räknade man från långa bron ända till 18 kokkor på de kringliggande höjderna, musik ljöd från de lummiga alléerna vid Thölö och otaliga skaror andades med välbehag den efter åskregnet svala och friska nattluften.

13 Bland förändringar i stadens yttre må nämnas, att den missprydande högvakten vid ingången till rådhuset numera blifvit borttagen. I dess ställe begagnas den härtill uppförda nya och smakfulla byggnaden invid det namnlösa lilla torget mellan Kejs. palatset och bron till skatudden ... Till exporthandelns upphjelpande är tullen å beck och tjära nyligen betydligt nedsatt, pottaska och glas passera tullfria. Bankrevisionens berättelse utvisar en behållning af 139 927konsekvensändrat/normaliserat Rub.Rubel Silfver, hvaraf på 1843 belöpa sig nära 80 000konsekvensändrat/normaliserat ... Ett bolag à 10 Rub. S:rRubel Silfver aktien bildar sig för att inköpa Hr Gripenbergs privilegium på den nya såningsmachinen. Ett annat privilegium är nyligen meddeladt Hrr Lievendahl och Sjögren å en uppfinning att tillverka eleganta och billiga spelkort af vanligt karduspapper ... Skördarna häromkring se lofvande ut ... Ångfarten går med olika framgång. En erfarenhet, som bort vara vunnen långt för detta, har föranlåtit Direktionen för Åbo stora ångfartygsbolag att åter nedsätta de förhöjda priserna mellan Cronstadt, Reval och Helsingfors. Ångfartyget Uleåborgs snöpliga bortslumpande är lika bekant, som beklagadt. Återstår att förnimma, om det kommer att sönderhuggas till bränsle och huru länge vår vestra kust skall sakna en communikation, som väl ingen annan kuststräcka i hela den civiliserade verlden numera anses kunna umbära.

14 Ett företag af intresse för den geografiska undervisningen förberedes. Läraren vid Cadet-Corpsen Mag. W. Heikel är sinnad utgifva en större charta öfver Finland, utan namn, fördelad i 6 blad och lämplig att sammanfogas till väggcharta. Vinsten för de physiska bestämningarnes redighet är i ögonen fallande. Ekelunds charta kan begagnas som commentar. – Special-chartorna och socknebeskrifningarna för Nylands äro nyligen utkomna... Ett annat företag, som torde med allmän välvilja emottagas, är ett större planchverk: Finland framstäldt i teckningar, beräknadt att utkomma i 30 häften, hvardera med 4 lithografier och text. Företaget, för hvilket redan i sommar en skicklig tecknare kringreser, är ingen vanlig bokhandelsspekulation; all omsorg och kostnad användes för att göra detta planchverk på engång elegant och troget.

15 Men posten afgår till Bessarabien och jag slutar med många helsningar från härvarande badande och drickande Bessarabiska skönheter. Au revoir!

 

 

  1. *)Till kapten Leopold i Besarabien.
  2. **)Dr Castréns »Om nominas deklination i Syrjänska språket.» I detta främmande ämne opponerade Dr Lönnrot och Stud. Bergstadi.
  3. *)Herr Contraktsprosten Boucht.

Kommentar

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimil