Från Helsingfors. 4. Major Leopold i Bender

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 2/5 1849:|34 1|

Från Helsingfors.

4.

April 30. 1849.

1 Major Leopold i Bender

2 Det är nu mera än ett år sedan politiken begynte komma på modet, och ännu har den ej hunnit blifva urmodig. Det skall derföre kanske roa er att höra en berättelse, som kort efter mitt sednaste bref var allmänt gängse i Helsingfors och som slutligen funnit en väg äfven till Stockholms Aftonpost. För dess sanfärdighet ikläder jag mig för resten alldeles intet ansvar; jag berättar blott hvad hundrade andra berättat.

|34 2|

3 Måndagen den 20 Mars på aftonen sutto på ett värdshus här i staden åtskillige hedervärde herrar vid sitt thoddy. Bland annat blef tal om danska fejden i Schlesvig, och åtskillige Tyskar togo tillfället i akt att yttra hvarjehanda speord om Danskarne. Emellertid satt vid ett annat bord en Dansk, en muskulös och oförskräckt man, annars saktmodig som ett lam. Den mannen förstod piken, men yttrade intet ord, såg bara på klockan. Ändtligen blef det midnatt. Nu steg Dansken upp, närmade sig Tyskarne och sade: »Mina herrar, klockan är nu tolf och i detta ögonblick går vapenhvilan i Malmö mellan Tyskar och Danskar till ända. Vi stå nu här i samma proportion som mina landsmän mot edra landsmän, en emot många, men det skall icke hindra mig att visa hvad danska näfvar förmå.» Hvarpå han utan vidare tog fienden i kragen, den ena efter den andra, och kastade dem efter en kort batalj på dörren. Det förljudes att den slagne parten skickat en deputation till Frankfurt, för att reqvirera »tyska flottan» till Helsingfors, äfvensom man väntar att i Börsenhalle få läsa om »die ungeheure deutsche Tapferkeit gegen die Wuth der Dänen».konsekvensändrat/normaliserat

4 Våren såg ut att blifva sen i år. För knappt mer än en vecka sedan åkte man friskt på isarna, och vad höllos redan att man ville åka till fästningen d. 1 Maj. Men fredagen den 20:de föll snö i den mängd, att man bokstafligen fick vada på gatorna; 5 mil härifrån åt Tavastehus måste resande spänna dubbla antalet hästar före och behöfde dock fem timmar för 1½ mil. Följande dagar gick allt till vatten, det hällregnade, en fuktig dimma tärde isarna, isvoschikarne begynte köra in, hafvet inkräktade allt större terräng, isen uttrummades, blånade, svartnade, gatorna röko och torkade hastigt, himlen klarnade, solen sken; lärkor, poeter och positivspelare uppstämde sina melodier, mjödannonser bornerade i H:fors Tidningar, damerna visade sig i burnuser, studenterna med sprittnya mustascher och promenadkäppar, handelsexpediterne i otvättade glacéhandskar, gesällerna i hvita halsdukar och bara bonjourer, esplanaderna blefvo folkrika och kollegierna glesa, i bodarne såldes för »ytterst billiga priser»,konsekvensändrat/normaliserat rädisor briljerade på alla bränvinsbord, på Kajsaniemi blef alla morgnar ett muntert slammer af kaffebrickor, sångföreningen qvittrade i kapp med grönsiskorna, alla menniskor blefvo pigga och liberala, sjelfva frosspatienter kröpo ur sina schjuppar, kapitalisterne nöjde sig med fem procent och Borgå gumman lorgnetterade med blida ögon mamsell Lundqvist – korteligen, man märkte på allt att våren kom.

5 Skada på dessa dagars förtjusande vår, att den icke är frisk; frossor, messling och bröstsjukdomar grassera. Man hålle vackert dubbla fönsterna qvar och vinterplaggen på!

6 Påskhelgen gick stilla förbi, med den vanliga trängseln i gamla kyrkan. Den som ville ha plats, måste infinna sig en timma före gudstjenstens början, riskera att finna toma bänkar stängda, sitta tre à fyra timmar i trängsel, hetta och drag samt längta att det måtte bli slut så fort som möjligt. Ni kan föreställa er den andakt, som är möjlig under sådana förhållanden.

7 Besarabien kan icke vara i okunnighet om vår Fruntinmersförenings raska spekulationer. Min herre vet förmodligen, att handarbeten och effekter till ett belopp af 252 numror förärades till föreningen. Dessa uppställdes till exposition med den smak och skicklighet, att ögat stadnade i villrådighet bland mängden af vackra och eleganta arbeten. Sedan när dessa utlottades på en bal, hände väl att icke allt vann uppå att blifva närmare granskadt; men också det ringa har sitt värde, om det gifvits af godt hjerta. Nyckfullt och komiskt delade ödet vinsterna; ungherrar fingo negligéer och syaskar, unga damer fingo vaggtäcken och cigarrmundstycken; ett par vunno tillbaka hvad de gifvit, krokanen tillföll en herre och soupern (hos, men icke af Hr Kleineh) ett frutimmer. Utom nöjet, var den pekuniära vinningen betydlig: expositionen inbragte 73 Rub., lotteriet 1 031konsekvensändrat/normaliserat Rub.*)Som bevisar den erfarenhet jag förut tog mig friheten att neml.nemligen för hälften lägre pris säljes fyra gånger större qvantitet. Hade lotten kostat 1 Rub. S:r, skulle väl föga mer än 5, högst 600 blifvit sålda. Nu tillbakavisades ännu mången köpare efter slaget 8 på balen. Expositionens 73 rublar inkasserades i entréer à 5 kopek., balen omkr. 360 Rub. summa brutto reveny 1 464konsekvensändrat/normaliserat Rub. eller en behållning af omkr. 1 400konsekvensändrat/normaliserat Rub. silfver. Jemte gifvarinnor och gifvare är det sina Direktricers osparda möda Föreningen till en stor del har att tacka för ett så förmånligt resultat.

8 Lägger man till dessa 1 464konsekvensändrat/normaliserat Rub. de förärade effekternas materiela värde (låt vara 700 Rub.) samt vidare hvad balen kostat endast i handskar och refraichissementer, så kan man utan öfverdrift beräkna allmänhetens depens på denna affär till minst 2 600konsekvensändrat/normaliserat Rub. Lägg härtill inom så kort tid fyra stora och folkrika concerter; (låt vara 1 500konsekvensändrat/normaliserat Rub.); vidare 3 g:r Barberarn i Sevilla (l. v. 700 Rub.); vidare 10 publika baler i societetshuset och 10 i vinterträdgården (l. v. 6 000konsekvensändrat/normaliserat Rub.); vidare ännu theater (7 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. S:r), som allt torde vara snarare för lågt än för högt beräknadt, så skall man finna att Helsingfors, utom Sångföreningen, stora klubben m. m., utom sina öfriga och enskilda nöjen, utom sin öfriga lyx i toilett, förtäring, lefnadssätt, med ett ord utom hela denna vida drygare öfriga massa af utgifter öfver det nödvändiga, inom vintersäsongens 5 à 6 månader depenserat inemot 18 000konsekvensändrat/normaliserat Rubel silfver på de nöjen som nämndes. Hvad bör man häraf sluta? Att det både finns penningar och lust att låta penningar gå. Nåväl, hvarken ni eller jag lärer klandra, att de användas på bildande nöjen, som concerterna och theatern, eller välgörande ändamål, som Fruntimmersföreningen. Men icke bör man af denna starka omsättning i Helsingfors, der en så stor del af landets penningekrafter centraliseras, sluta till lika ymniga tillgångar i det öfriga landet, än mindre der söka att efterapa Helsingfors. De äro icke få, äfven här, som med svårighet bära depenserna för allt detta, och när jag nyligen hörde försäkras, att Fruntimmersföreningen ämnade inköpa Tigerstedtska huset, i afsigt att deraf göra ett fattighus för alla som ruinerat sig genom sin liberalitet till Föreningen, så kan ni vara öfvertygad om att i detta aprilskämt låg en sanning förborgad – ehuru jag upprepar det, sagde ärade förening väl minst af alla behöfver göra sig samvete af att taga hvad den kan få.

9 Finska Vetenskaps Societeten hade i söndags sin årsdag. Det inkast är gjordt, sade Ordföranden, att Societeten alltför litet sysselsatt sig med fosterländska ämnen. Deremot behöfver endast nämnas, att förutom en mängd observationer m. m., bland 273 från Societetens början förhandlade ämnen, 85, eller omkring en tredjedel, berört Finland, ett antal, som, i betraktande af Soc:s universelt vetenskapliga syfte, är betydligt nog. Bland|34 3| föredragen var Prof. Woldstedts af ett ganska populärt intresse. Prof. Ilmoni kriticerade det nu gällande skolväsendet, sedt ur en läkares synpunkter; den praktiska tillämpningen ligger nära och förtjenar att högeligen behjertas. Slutligen tecknade Prof. Gyldén med varm, dock opartisk hand sin företrädare. Det är endast att beklaga, det solennitetssalen i akustiskt hänseende icke är väl konstruerad, så att man blott på de närmaste platserna hör en talare med mindre stark organ.

10 Om Bibelsällskapets sammanträde, se tidningen. Anmärkningsvärdt är att inga helbiblar i år utdelats.

11 Universitetet har dessa dagar utarrenderat inkomsterna af fem pastorater från den 1 Maj. Denna goda inkomstkälla upphör om åtta år, 1857. Till nu lediga adjunktstjenst i philosophin hafva som sökande anmält sig Lektor Collan samt Docenterne Berndtson och Cleve. Det blir således lifligt i kathedrarna innan kort.

12 Brunnssejouren är bestämd att börja den 3 Juni. Man hoppas att erhålla finska sjöekipagets musik; för ångfartyg sörjer nog spekulationen. Hade man icke alla vårar förut gjort sig förhoppning om talrika besök från öster, skulle jag, efter allmän sägen, försäkra detsamma nu. Hvad som dock gör freqvensen sannolik, är koleran i Petersburg och det kända faktum, att de flesta, om icke alla, villor i brunsparken redan äro borttingade. Hvad koleran angår, är man lugn, sedan man förl.förlidet år sett fienden på nära håll. Likasom förl. vår vid samma tid, lärer också för några veckor sedan ett enstaka, till helsa aflupet fall af den sporadiska koleran – en ung man, som rumlat och strängt förkylt sig – hafva yppats här, men deraf äro allsinga farhågor att draga.

13 Theatern har hvilat, musiken arbetat. Tvenne stora concerter vitna om sångföreningens nit och framgång. Icke förgäfves bjöd man på öknen för tredje gången och Cherubinis verldsberömda Dies iræ. Hvad troligen få af åhörarne visste, var att de latinska orden (som icke utdelades) till den sistnämnda äro nästan likaså berömda och herrliga som musiken. Af Schuberts hitkomst blef intet. Fröken Betty Boije ger musikaliska soireer i Stockholm.

14 På konstens öfriga områden har man polemiserat om Konstföreningen, hvarförutom ett lithograferadt porträtt af Fru Lagerqvist varit ett trätofrö. Morgonbladet tog sig nemligen före att öfver all höfva nedsätta denna, åtminstone i lithografiskt hänseende, ganska presentabla produkt. Häremot opponerade sig en Insändare i H:fors Tidn., och då Mbl. förklarade sig svara »af skyldighet mot allmänheten»,konsekvensändrat/normaliserat hade besagde Ins. den elakheten att erinra om Mbl. 1838 N:o 2, hvari det heter:

»Vi sjunge och skrifve och lägge i dagen

Vårt bästa. Vi skrifva så godt vi förmå,

Och finner publiken sig litet bedragen,

Hvad gör det till saken? Vi skrifva ändå.»

16 Jo jo, herr major, hvilken tidning kan i det hänseendet kasta första stenen? Dessa fyra rader, innehålla de icke qvintessensen af publicitetens mysterier?

17 Men ...konsekvensändrat/normaliserat nog för sista April! Jag adresserar brefvet till Bender, om ni också, mot förmodan, skulle stå i Moldau. Au Revoir.

 

 

  1. *)Som bevisar den erfarenhet jag förut tog mig friheten att neml.nemligen för hälften lägre pris säljes fyra gånger större qvantitet. Hade lotten kostat 1 Rub. S:r, skulle väl föga mer än 5, högst 600 blifvit sålda. Nu tillbakavisades ännu mången köpare efter slaget 8 på balen. Expositionens 73 rublar inkasserades i entréer à 5 kopek.

Kommentar

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimil