3 Nu är det vår. Vågorna, vindarna, lönnarna, lindarna, ekarna, björkarna, örnarna, lekarna, fyrkarna, björnar|43 2|na, allt fagert och profetiskt, allt magert och poetiskt, tentamina, examina, specimina, discrimina, bålar och skålar, glas och kalas, fester och tal, flugor och mal, bortkastade folianter, borthastande löjtnanter, genomskinliga studenter, dito bolagsintressenter, sköna damer i bournouser och med parasoller, mjölkbakade piltar i bluser och med bollar, reskärror och hyresannonser, ångfartyg och vefslupar, nya romaner och färska apelsiner, resande babianer och vackra landskusiner, allt ljufveligt och grufveligt, allt herrligt och kärligt, allt torrt och vått, allt ... kort och godt, allt talar om vår. Ni förstår. Allt grönskar och knoppas, allt önskar och hoppas. I år, liksom alla år, äro torftaken på skatudden de första, som grönska, de första, som på sin upphöjda plats ej vilja »stå i stigande tillbaka».konsekvensändrat/normaliserat Hvem skulle trott det om den medeltidiska skatudden? Der ser på engång torftigt och gräseligt ut; vår omtänksama magistrat utarrenderar all gräsvext i trädgårdar och promenader, men ingen spekulant har ännu funnits hugad att söka sitt lycka på taken.
4 Den vackra och varma väderleken fortfor nästan utan afbrott till den af gamalt illa beryktade Urbanus-dagen. Man skulle ej trott, att det varit så godt om tid i Helsingfors; så talrika skaror eleganta »Müssiggänger» befolkade gator och promenader. Vegetationen stod vacker och leende, de sena lönnarna löfvades som i Juni och häggarna väntade blott ännu en varm solblick för att slå i blom. Men pingstlördagen infunno för strömoln och kyla; vegetationen hämmades och har nu på en vecka knapt kommit ur fläcken. Åskan gick den 19:de Maj. I dag den 31:sta lofvar almanackan frost, och kl. 10, 48 min. på aftonen inträffar en månförmörkelse, som under loppet af natten blir total.*)Den 1 Juni. Himlen, som länge varit mulen och regnig, klarnade vid fullmånens inbrott och månförmörkelsen syntes väl. Luften var kylig.konsekvensändrat/normaliserat
5 Tillförseln har varit liflig och torgpriserna lindriga. Sjöfarten synes hafva tagit sig, ehuru Helsingfors har ringa tillgång på exportartiklar och betalar sina handsågade plankor med 16 Rub.Rubel tolften. Ångfartygsrörelsen har begynt med i början små resultater; 44 passagerare ha till dato hit ankommit och 58 afgått med Storfursten och Menschikoff. Pingstaftonen anlände ett sällskap lustfärdare från Reval, hvilka annan dag pingst på morgonen återvände. Fisket var i vår ovanligt gifvande, innan ångfartygen började gå; en redan gamal klagan öfver de sednare. – Helsotillståndet ojemnt, dödligheten ej obetydlig bland äldre personer, frossor ovanligt talrika i April och större delen af Maj. Läkare tro, att en märkelig epok i sjukdomsconstitutionen under dessa månader inträffat.
6 Bland allmänna bygnader märkes den i kolossala dimensioner sig resande vestra flygeln af gardets kasern, en ny hjelteborg, som redan höjt för ansenligt öfver grundvalen, och hvilken torde uppnå sin fulla höjd innan hösten. Universitetets Bibliotheksbygnad är numera såvida färdig och genomtorr, att de några och sjuttiotusen volumerna i sommar dit inflytta, utan fara att förlora något af sin egen aktningsvärda torrhet. Äfven förberedas nya methoder för böckernas uppställning. – Alltmera jemnar och förskönar sig lokalen kring Brunns- och Badhusen. Länge utgjorde hafvet med dess vikar och holmar den enda naturskönhet, hvaröfver Helsingfors med skäl kunde vara stolt. Men det lyckliga, det ovärderliga i dess omgifningar är det, att så ofantligt mycket af dem kan göras. Hvad var för tio år sedan den kala blåsiga södra klippudden, hvilken Marmier så målande kallat »en ödemark några hundrade steg från civilisationen»,konsekvensändrat/normaliserat innan enskilde män, hvilkas uppoffringar efterverlden först skall rätt värdera, här anlade vägar, gångstigar, blomsterparterrer, parker, alléer, dammar och byggnader, hvilka rundtomkring framlocka blomstrande villor ur hälleberget! En af dessa villor, Assessor Rabbes herrligt belägna »Kalliolinna»,konsekvensändrat/normaliserat är nyss fulländad, snarlik en forntida riddareborg, från hvars höga vårdtorn väktarens horn helsar jagande prinssessor och irrande troubadurer,... om blott icke det inres elegans återförde betraktaren midt i det nittonde seklets comfort. – Åter åt motsatt håll, i den hittills så kala och complett fula nejden mellan Esbo tull och Thölö, har Geheime-Rådet Walléen uppfört en praktfull villa med angränsande planteringar, dammar och gräfningar, genom hvilka den till Gloet gränsande fula och osunda sumparken uttorkas och förvandlas till en prydnad för staden. Äfven denna nejd har blott väntat på ett värde! för att blifva en af de täckaste, och den kommande generationen skall med tacksamhet erinra sig de uppoffringar, som här nedlagts mindre för ögonblickets flyktiga lust, än för framtidens båtnad.
7 Universitetet genomlefver nu sin brådaste skördetid, det tröskas af alla krafter och årsvexten är gifvande. Man hoppas godt utsädeskorn. Bortåt 50 Philosophiæ Candidater beställa redan ringar för sin trolofning med den lastgamla mön Vishet, ... man hviskar, att flera beställa dubbla ringar, bestämda för yngre och mera concreta tärnor. Nya examina afvälta hvarje dag centnertunga bekymmer från några halfförkrympta ynglingahjertan, och åt hvarje examen gläda sig värdar och värdinnor på villorna öfvermåttan, ty foliantdammet skall nedsköljas. – De blifvande magistrarne ha sammanträdt och valt kransbinderska; »stämgårdarna fria» från kronohagen till senatstorget, om ni vill gissa, enligt den gamla leken. – Mag. Arppe har af de sednast nådigst anslagna 3 000konsekvensändrat/normaliserat Rublarna hugnats med ett resestipendium af 1 000konsekvensändrat/normaliseratRub.Rubel Silfver. – Det är kanske för er en nyhet, att vi äfven få Philosophiæ-Doktorspromotion. Om några jubel- eller honorärdoktorer dervid utnämnas, är ännu ej kändt; de genom examen och disputation legitimerade torde blifva fem. Promotionsdagen tros inträffa kort före midsommar.
8 Den vanliga vårfloden af svensk literatur har åter öfversvämmat oss med mycket både skönt och oskönt i skepnad af kalendrar, bibliotheker, musikalier m. m. som ej så noga kan specificeras. Här i landet bestås ej andra literära vårflöden, än tidningarnas lilla takdropp. Ni vet att dessa förnumstiga tidningar farit illa med literaturen i landet; men en förhoppning må jag hviska åt er, så god som fyra. Runebergs Ossianska dikt i sex sånger, Kung Fjalar, hvaraf första sången för ett år sedan var synlig i Joukkahainen, väntas fullständig af trycket inemot midsommar. Hvad man deraf redan sett, berättigar till det hopp, att Kung Fjalar skall göra epok. Denna dikt skall störta Tegnerismen i svenska vitterheten, den lejonaktiga skola, som, lik svenska öfvermakten på 1600-konsekvensändrat/normaliserattalet, länge bildat en upp och nedvänd pyramid,|43 3| en stor massa af bilder på en ganska liten basis af verklighet. Ty Kung Fjalar ställer sig på samma botten som Frithiof, en conflikt kan ej undvikas och inför »den gamla ekens svällande sommarlöf» nedlägger »hjeltesonen, som går i skogen och ser på månen»,konsekvensändrat/normaliserat sin berserkaskrud.
9 Med undantag af Hr Jules Ghys' andra concert, har musiken under Maj varit stum. Theatern fortfar att vara enka efter Hr Deland. Alla baler ha intorkat, sedan både Hrr Löjtnanter och Studenter ha ofantligt brådt med annat. Pingstdagarna voro kyliga med ostadig sol; sällskapsträdgården hvimlade af brokiga grupper af alla åldrar, kön och samhällsklasser; likväl bestods der ingen musik i år. Det hade dock mången önskat, enär den vackra militärmusiken är det enda egentliga folknöje, som någongång gläder den större allmänheten i Helsingfors. Väl kan man säga, att få länders hufvudstäder gjort så litet för de ringare klassernas trefnad, som denna. Och likväl verkar ett ädelt och vackert folknöje så oändligen mycket godt. Ty äfven den ringaste arbetare vill ha sin glädje af lifvet, och hvar skall han söka den? månne på krogarna?
10 En i sitt slag egen förlustelse erbjödo Hrr Oldenburgs och Ramstedtskrutexplosioner under vattenytan. H:fors Tidn. (N:o 40) har beskrifvit den första, som anställdes invid Cajsaniemi, men dervid förbisett, att en betydlig vattenmassa uppkastades jemte röken och att experimentet gjordes intressant genom det lyckade resultatet af Major Oldenburgs nya tändningsrör. Ett antal af stadens invånare, som ej haft tillfälle att se den första explosionen, bekostade Fredagenoriginal: Fedagen d. 24 dennes genom subscription en dylik ögonfägnad invid badhuset. Här uppgafs krutmassan till 7 Lisp.Lispund och explosionen hade varit ännu mera imponerande, om icke en storm upprört hafsytan och alltför hastigt skingrat den vackra rök- och vattenpelaren.
11 För öfrigt, Min Herre! är Helsingfors sig likt, en bergtagen mö, som än lyssnar på vishetens tungomål från kathedrarna, än hviskar ut statsvigtiga ord, som höras öfver 6 000konsekvensändrat/normaliserat quadratmil, än fröjdas åt dvergalåt och glimmande gull. Denna sköna dam afbidar nu i elegant morgontoilett sommarens gäster och främlingar; de skola omfladdra henne som fjärilar, smickra hennes fåfänga, försilfra henne med vackra rublar, ... hon skall lära nya seder och nya moder, men mången röst skall hviska i hennes öra; blif vid det gamla, min vän! Er, Min Kapten! lär väl allt detta ganska litet intressera i Bessarabien. Men om ni sutte i det lilla rosomfladdrade kapellet i promenaden eller i den täcka grandungen invid Cajsaniemi och såge de rörliga grupperna sväfva förbi, svenska, tyska, fransyska, ryska, och derjemte en liten trupp af »fennomaner» der framtågade, så skulle ni med den odödlige Dumbom leende utbrista: »det ena är ej det andra likt!» Au revoir.
Från Helsingfors.
5.
1 1844 Maj 31.
2 Min Herre!*)Till Kapten Leopold i Besarabien.
3 Nu är det vår. Vågorna, vindarna, lönnarna, lindarna, ekarna, björkarna, örnarna, lekarna, fyrkarna, björnar|43 2|na, allt fagert och profetiskt, allt magert och poetiskt, tentamina, examina, specimina, discrimina, bålar och skålar, glas och kalas, fester och tal, flugor och mal, bortkastade folianter, borthastande löjtnanter, genomskinliga studenter, dito bolagsintressenter, sköna damer i bournouser och med parasoller, mjölkbakade piltar i bluser och med bollar, reskärror och hyresannonser, ångfartyg och vefslupar, nya romaner och färska apelsiner, resande babianer och vackra landskusiner, allt ljufveligt och grufveligt, allt herrligt och kärligt, allt torrt och vått, allt ... kort och godt, allt talar om vår. Ni förstår. Allt grönskar och knoppas, allt önskar och hoppas. I år, liksom alla år, äro torftaken på skatudden de första, som grönska, de första, som på sin upphöjda plats ej vilja »stå i stigande tillbaka».konsekvensändrat/normaliserat Hvem skulle trott det om den medeltidiska skatudden? Der ser på engång torftigt och gräseligt ut; vår omtänksama magistrat utarrenderar all gräsvext i trädgårdar och promenader, men ingen spekulant har ännu funnits hugad att söka sitt lycka på taken.
4 Den vackra och varma väderleken fortfor nästan utan afbrott till den af gamalt illa beryktade Urbanus-dagen. Man skulle ej trott, att det varit så godt om tid i Helsingfors; så talrika skaror eleganta »Müssiggänger» befolkade gator och promenader. Vegetationen stod vacker och leende, de sena lönnarna löfvades som i Juni och häggarna väntade blott ännu en varm solblick för att slå i blom. Men pingstlördagen infunno för strömoln och kyla; vegetationen hämmades och har nu på en vecka knapt kommit ur fläcken. Åskan gick den 19:de Maj. I dag den 31:sta lofvar almanackan frost, och kl. 10, 48 min. på aftonen inträffar en månförmörkelse, som under loppet af natten blir total.*)Den 1 Juni. Himlen, som länge varit mulen och regnig, klarnade vid fullmånens inbrott och månförmörkelsen syntes väl. Luften var kylig.konsekvensändrat/normaliserat
5 Tillförseln har varit liflig och torgpriserna lindriga. Sjöfarten synes hafva tagit sig, ehuru Helsingfors har ringa tillgång på exportartiklar och betalar sina handsågade plankor med 16 Rub.Rubel tolften. Ångfartygsrörelsen har begynt med i början små resultater; 44 passagerare ha till dato hit ankommit och 58 afgått med Storfursten och Menschikoff. Pingstaftonen anlände ett sällskap lustfärdare från Reval, hvilka annan dag pingst på morgonen återvände. Fisket var i vår ovanligt gifvande, innan ångfartygen började gå; en redan gamal klagan öfver de sednare. – Helsotillståndet ojemnt, dödligheten ej obetydlig bland äldre personer, frossor ovanligt talrika i April och större delen af Maj. Läkare tro, att en märkelig epok i sjukdomsconstitutionen under dessa månader inträffat.
6 Bland allmänna bygnader märkes den i kolossala dimensioner sig resande vestra flygeln af gardets kasern, en ny hjelteborg, som redan höjt för ansenligt öfver grundvalen, och hvilken torde uppnå sin fulla höjd innan hösten. Universitetets Bibliotheksbygnad är numera såvida färdig och genomtorr, att de några och sjuttiotusen volumerna i sommar dit inflytta, utan fara att förlora något af sin egen aktningsvärda torrhet. Äfven förberedas nya methoder för böckernas uppställning. – Alltmera jemnar och förskönar sig lokalen kring Brunns- och Badhusen. Länge utgjorde hafvet med dess vikar och holmar den enda naturskönhet, hvaröfver Helsingfors med skäl kunde vara stolt. Men det lyckliga, det ovärderliga i dess omgifningar är det, att så ofantligt mycket af dem kan göras. Hvad var för tio år sedan den kala blåsiga södra klippudden, hvilken Marmier så målande kallat »en ödemark några hundrade steg från civilisationen»,konsekvensändrat/normaliserat innan enskilde män, hvilkas uppoffringar efterverlden först skall rätt värdera, här anlade vägar, gångstigar, blomsterparterrer, parker, alléer, dammar och byggnader, hvilka rundtomkring framlocka blomstrande villor ur hälleberget! En af dessa villor, Assessor Rabbes herrligt belägna »Kalliolinna»,konsekvensändrat/normaliserat är nyss fulländad, snarlik en forntida riddareborg, från hvars höga vårdtorn väktarens horn helsar jagande prinssessor och irrande troubadurer,... om blott icke det inres elegans återförde betraktaren midt i det nittonde seklets comfort. – Åter åt motsatt håll, i den hittills så kala och complett fula nejden mellan Esbo tull och Thölö, har Geheime-Rådet Walléen uppfört en praktfull villa med angränsande planteringar, dammar och gräfningar, genom hvilka den till Gloet gränsande fula och osunda sumparken uttorkas och förvandlas till en prydnad för staden. Äfven denna nejd har blott väntat på ett värde! för att blifva en af de täckaste, och den kommande generationen skall med tacksamhet erinra sig de uppoffringar, som här nedlagts mindre för ögonblickets flyktiga lust, än för framtidens båtnad.
7 Universitetet genomlefver nu sin brådaste skördetid, det tröskas af alla krafter och årsvexten är gifvande. Man hoppas godt utsädeskorn. Bortåt 50 Philosophiæ Candidater beställa redan ringar för sin trolofning med den lastgamla mön Vishet, ... man hviskar, att flera beställa dubbla ringar, bestämda för yngre och mera concreta tärnor. Nya examina afvälta hvarje dag centnertunga bekymmer från några halfförkrympta ynglingahjertan, och åt hvarje examen gläda sig värdar och värdinnor på villorna öfvermåttan, ty foliantdammet skall nedsköljas. – De blifvande magistrarne ha sammanträdt och valt kransbinderska; »stämgårdarna fria» från kronohagen till senatstorget, om ni vill gissa, enligt den gamla leken. – Mag. Arppe har af de sednast nådigst anslagna 3 000konsekvensändrat/normaliserat Rublarna hugnats med ett resestipendium af 1 000konsekvensändrat/normaliserat Rub.Rubel Silfver. – Det är kanske för er en nyhet, att vi äfven få Philosophiæ-Doktorspromotion. Om några jubel- eller honorärdoktorer dervid utnämnas, är ännu ej kändt; de genom examen och disputation legitimerade torde blifva fem. Promotionsdagen tros inträffa kort före midsommar.
8 Den vanliga vårfloden af svensk literatur har åter öfversvämmat oss med mycket både skönt och oskönt i skepnad af kalendrar, bibliotheker, musikalier m. m. som ej så noga kan specificeras. Här i landet bestås ej andra literära vårflöden, än tidningarnas lilla takdropp. Ni vet att dessa förnumstiga tidningar farit illa med literaturen i landet; men en förhoppning må jag hviska åt er, så god som fyra. Runebergs Ossianska dikt i sex sånger, Kung Fjalar, hvaraf första sången för ett år sedan var synlig i Joukkahainen, väntas fullständig af trycket inemot midsommar. Hvad man deraf redan sett, berättigar till det hopp, att Kung Fjalar skall göra epok. Denna dikt skall störta Tegnerismen i svenska vitterheten, den lejonaktiga skola, som, lik svenska öfvermakten på 1600-konsekvensändrat/normaliserattalet, länge bildat en upp och nedvänd pyramid,|43 3| en stor massa af bilder på en ganska liten basis af verklighet. Ty Kung Fjalar ställer sig på samma botten som Frithiof, en conflikt kan ej undvikas och inför »den gamla ekens svällande sommarlöf» nedlägger »hjeltesonen, som går i skogen och ser på månen»,konsekvensändrat/normaliserat sin berserkaskrud.
9 Med undantag af Hr Jules Ghys' andra concert, har musiken under Maj varit stum. Theatern fortfar att vara enka efter Hr Deland. Alla baler ha intorkat, sedan både Hrr Löjtnanter och Studenter ha ofantligt brådt med annat. Pingstdagarna voro kyliga med ostadig sol; sällskapsträdgården hvimlade af brokiga grupper af alla åldrar, kön och samhällsklasser; likväl bestods der ingen musik i år. Det hade dock mången önskat, enär den vackra militärmusiken är det enda egentliga folknöje, som någongång gläder den större allmänheten i Helsingfors. Väl kan man säga, att få länders hufvudstäder gjort så litet för de ringare klassernas trefnad, som denna. Och likväl verkar ett ädelt och vackert folknöje så oändligen mycket godt. Ty äfven den ringaste arbetare vill ha sin glädje af lifvet, och hvar skall han söka den? månne på krogarna?
10 En i sitt slag egen förlustelse erbjödo Hrr Oldenburgs och Ramstedts krutexplosioner under vattenytan. H:fors Tidn. (N:o 40) har beskrifvit den första, som anställdes invid Cajsaniemi, men dervid förbisett, att en betydlig vattenmassa uppkastades jemte röken och att experimentet gjordes intressant genom det lyckade resultatet af Major Oldenburgs nya tändningsrör. Ett antal af stadens invånare, som ej haft tillfälle att se den första explosionen, bekostade Fredagenoriginal: Fedagen d. 24 dennes genom subscription en dylik ögonfägnad invid badhuset. Här uppgafs krutmassan till 7 Lisp.Lispund och explosionen hade varit ännu mera imponerande, om icke en storm upprört hafsytan och alltför hastigt skingrat den vackra rök- och vattenpelaren.
11 För öfrigt, Min Herre! är Helsingfors sig likt, en bergtagen mö, som än lyssnar på vishetens tungomål från kathedrarna, än hviskar ut statsvigtiga ord, som höras öfver 6 000konsekvensändrat/normaliserat quadratmil, än fröjdas åt dvergalåt och glimmande gull. Denna sköna dam afbidar nu i elegant morgontoilett sommarens gäster och främlingar; de skola omfladdra henne som fjärilar, smickra hennes fåfänga, försilfra henne med vackra rublar, ... hon skall lära nya seder och nya moder, men mången röst skall hviska i hennes öra; blif vid det gamla, min vän! Er, Min Kapten! lär väl allt detta ganska litet intressera i Bessarabien. Men om ni sutte i det lilla rosomfladdrade kapellet i promenaden eller i den täcka grandungen invid Cajsaniemi och såge de rörliga grupperna sväfva förbi, svenska, tyska, fransyska, ryska, och derjemte en liten trupp af »fennomaner» der framtågade, så skulle ni med den odödlige Dumbom leende utbrista: »det ena är ej det andra likt!» Au revoir.