2 År 1831 var en torr och het sommar. Det året var koleran i Åbo och Helsingfors, och många delar af Finland, isynnerhet Österbotten, hemsöktes så svårt af skogseldar, att man flerstädes på vägarna åkte miltal i tjock rök. Påföljande vinter var ytterst blid, så att man i December och Januari hade idel slask och föga snö, hvarefter en icke långvarig köld infann sig i Februari. Våren 1832 kom tidigt med bar mark och öppen sjö, och om jag ej mins orätt, blef den från polska kriget återvändande lifgardets finska skarpskyttebataljon redan i medlet af April på örlogsfartyg öfverförd från Reval hit. Men sommaren 1832 var icke en af de vackraste, blåsig och våt, ehuru icke kall, och årsvexten blef för det mesta under medelmåttan, med stor missvext i flera delar af norra Finland.
3 Den gamla beräkningen, att månskiftena, och med dem väderleken, efter nitton år bli ungefär lika, har härmed blifvit bekräftad märkvärdigt nog. Sommaren 1850 kunde väl ej alldeles mäta sig med den af år 1831, men torr, varm och vacker var också den. Koleran förskonade landet år 1850, men deremot rådde mångenstädes en ovanlig sjuklighet, t. ex. de gastriska febrarna i Åbo och rödsoten i Helsingfors. Att nu påstående vinter ända till slutet af Januari (här d. 28:de) liknat den af 1832 i blida och snöbrist, är påfallande; det återstår nu att se, om våren blir lika tidig och nästa sommar lika ombytlig. Beklagligen kan jag upplysa, att de s. k. Herschelska beräkningar, hvilka man uppgifvit såsom lagda till grund för almanackans sednaste väderleksspådomar, icke exsistera, och sålunda lärer man knappast kunna förvänta en större sannfärdighet nu än förr af vår gamla vän.
4 Jag tilltror mig icke att förutsäga följderna af en sådan vinter för nästa skörd; dess närmaste inverkan här har visat sig uti en bristande tillförsel och stegrade priser. Vi hade här nyss en s. k. marknad, som skilde sig från andra torgdagar deruti, att en mängd små salustånd med kringlor, pelsverk, sadelmakare-, guldsmeds- och bokbindarearbeten, handskar m. m. voro uppställda på senatstorget samt måhända ett litet större antal än vanligt af långväga allmoge infunnit sig. För den som hvar morgon ser trafiken på Helsingfors salutorg, der, fästningen inberäknad, 25 000konsekvensändrat/normaliserat menniskor provianteras för dagen, förfaller en sådan marknad till det obetydliga. Någon verklig betydelse kan den först då erhålla, när med en ökad trafik af landtmannavaror förenas en omsättning af inhemska industriprodukter, hvilken vore förtjent af någon uppmärksamhet. Men det är förvånande att se, huru litet trafiken förkofrat sig åt detta håll sedan 18 eller 20 år. Med undantag af Vasa pipskaft, Eknäs handskar och Hr Mellgrens sigiller, samtligen förtjenta af erkännande, jemte en ökad produktion af bomullstyger och linne, kan man knappt nämna ett enda inhemskt fabrikat, som under 20 år skulle ha genom qvalitet eller stark omsättning intagit någon ny betydande plats på Helsingfors marknader. Det är allt samma ringa och medelmåttiga produktion, samma höga priser, samma olyckliga kommerciela princip att sälja litet och dyrt*)Ser man ett sällsynt undantag, en fabrikant, hvilken följer en motsatt princip, så befinnes, att han ensam omsätter lika mycket, som samtliga öfriga herrar af yrket tillsammantagna., och många de simplaste artiklar, som i massa införas från Ryssland och Tyskland och som den minsta lärgosse kunde producera, söker man här förgäfves bland de få fabrikaterna af inhemsk tillverkning.
5 Af tidningarna har ni sett, att flera af våra landsmän erhållit medaljer och premier för artiklar insända till sednaste exposition i Petersburg. Jag har sett en af silfvermedaljerna; den väger 6⅜ lod, motsvarande 4¹⁄₆ silfverrubel, och bär på ena sidan kejsarinnan Catharina II:s bröstbild, på den andra Ceres sittande på kärfvar af ax samt hållande i venstra handen Merkurii staf, i den högra en krans, som hon utsträcker öfver ett åkerfält, der man ser en landtman med sin plog och flera industriartiklar. Medaljen omgifves af lämpliga inskrifter och åtföljes af ett stort lithografieradt diplom af Kejs. fria ekonomiska sällskapet. Ni vet, att äfven Finland blir i sin ringa mån representeradt vid expositionen i London, dit flera af våra landsmän ha för afsigt att resa i sommar. När skall man icke mer behöfva resa utrikes, för att se produkter af finsk slöjd exponeras till allmän täflan och uppmuntran?
6 För det förtroende Helsingfors skeppsvarf haft lyckan tillvinna sig har det sannolikt i främsta rummet att tacka den upphöjde man, åt hvilken monarken på engång anförtrott Finlands högsta förvaltning och ryska marinen. Att|10 3| varfvet skall motsvara detta förtroende, kan tagas för afgjordt. Dess bemödanden härutinnan skola mycket lättas af den fördel, att Helsingfors har rikare tillgång på godt skeppsvirke, än landets flesta öfriga sjöstäder. Betydelsen af Helsingfors med dess utmärkta läge och förträffliga hamn är ännu icke tillfyllest uppskattad; men den skall blifva det, och varfvet skall i sin mån dertill bidraga.
7 Vid universitetet ha tre lediga professioner blifvit besatta, nemligen efter Professor Geitlin, som öfvergått till theologiska fakulteten, samt efter framlidne Professorerne Linsén och Blomqvist. Den 11 Januari är bekant. Af Tycho Brahe fordom räknad bland hans bekanta dagar, har likväl dess betydelse för det finska universitetet härtills varit en af de gladaste. Att rektors program, jemte alla tal och verser den dagen, var författadt på svenska språket, kan nämnas icke som det första, men som ett fortfarande bevis på universitetets emancipation från latinets tvång. Förlidet år hörde man i philosophiæ kandidatexamen blott tre eller fyra af de tolf examinatorerne framställa sina frågor på latin. Nyligen har man vid en dylik examen tagit steget fullt ut, i det att romerska literaturen ensam examinerades på det fordom enväldiga språket och sjelfva utslaget afkunnades på svenska. Farväl alltså, I klingande ciceroniska fraser, som så ofta med er lysande klassiska skrud förstått att dölja ett platt och betydelselöst innehåll! Farväl, I praktfulla superlativer, som så ofta strött edert smicker för lärdomens fötter! Farväl, lyckliga tid, då man så ofta befriades från mödan att tänka och veta, blott genom det skickliga anbringandet af en utanlexa eller de villande vändningarna af en tom rhetorik! I ären försvunna och skolen icke återvända, men den verkliga klassiciteten skall öfverlefva er och just genom undergången af andelösa former upplefva i förnyad kraft och herrlighet.
8 Man förmodar att de literära soireerna skola återbegynna i februari och under våren blifva fem eller sex. – Från utrikes vistande medlemar af universitetet, hafva tid efter annan underrättelser inlupit. Dr C. A. Alcenius torde ännu befinna sig i Sverige, derifrån han afreser till England. Dr A. Collan och Dr W. Nylander torde vistas i Wien. Dr W. Lagus befinner sig för philologiska studier i sydligaste Ryssland (Odessa). Den unge lofvande artisten Hr F. v. Wright, som af sjukdom varit uppehållen i Sverige, torde med första öppet vatten öfverresa till Tyskland och derifrån vidare söderut.
9 I musik har man under månaden haft en konsert af den städse högt värderade symfoniföreningen, dervid ett af Beethovens mästerverk omvexlat med studentsånger och solopartier. En konsert till Hr F. Ehrströms minne förberedes. Den af Hr Pacius till ord af Hr Cygnæus d. 11 Jan. komponerade festmusik, enkel, populär och briljant på engång, torde snart utkomma för solosång och piano från stentrycket. Hr Lievendahl har för afsigt att på det eleganta titelbladet derjemte gifva en teckning af den transparent, som nämnde dag prydde universitetshusets façad. – Fru Nissen Saloman, som före julen, med biträde af de mest lysande artister, gaf en konsert i Petersburg, lärer der funnit farliga medtäflerskor i publikens bevågenhet och för närvarande befinna sig i Moskva.
10 Theatern har anlitat musikens biträde för »Gubben i Bergsbygden», som fyra gånger med framgång passerat scenen. Hr Deland har med få undantag ständigt sett salongen fylld af en talrik publik. Hr Stjernström qvardröjer längre än ämnadt var i Åbo, i anseende till Fru Stjernströms betänkliga sjukdom. För öfrigt hör man från alla håll talas om sällskapsspektakler och om den utomordentliga framgång, med hvilken nya debutanter dervid uppträdt. Måste man äfven till någon del tillskrifva bifallet en personligt intresserad publiks välvilja, så bör man dock hafva någon rätt att förmoda, det talanger för scenen ingalunda saknas äfven hos oss, ehuru de af många förhållanden hindras att uteslutande egna sig deråt. Hvad angår förut omnämnda nya originalpjeser, lärer det nu vara mer än sannolikt, att åtminstone två eller tre komma att innan kort gifvas i Helsingfors, dels af Hr Delands, dels af Hr Stjernströms trupp.
11 Krasslighet på många håll, bröståkommor, halsflusser, rheumatismer och temligen många fall af koppor höra till månadens mindre glada företeelser. Flera familier hafva låtit mangrant vaccinera sig. Under allt detta har vintersäsongen, brokig som det menskliga lifvet, ingått med nöjen och vexlingar af alla slag; man dansar och man njuter, den som det kan,
13 Hvarföre tveka, hvarföre frukta? Går öfver himlen ett hotande moln, välan, det är ju en dimma som flyr. Kommer nattens mörker hastigt uppå, välan, den är blott en väkt. Bevare oss himlen ifrån att någonsin tvifla på det rättas seger!
14 Och i förhoppning om ett muntrare bref efter karnavalstiden, ett gladt au revoir!
*)Ser man ett sällsynt undantag, en fabrikant, hvilken följer en motsatt princip, så befinnes, att han ensam omsätter lika mycket, som samtliga öfriga herrar af yrket tillsammantagna.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Leopoldiner-Bref 11.
1832–1851. Industri. Expositioner. Skeppsvarf. Professorer. Latin. Resande. Musik. Theater.
1851 Februari 2.
1 Min fröken!
2 År 1831 var en torr och het sommar. Det året var koleran i Åbo och Helsingfors, och många delar af Finland, isynnerhet Österbotten, hemsöktes så svårt af skogseldar, att man flerstädes på vägarna åkte miltal i tjock rök. Påföljande vinter var ytterst blid, så att man i December och Januari hade idel slask och föga snö, hvarefter en icke långvarig köld infann sig i Februari. Våren 1832 kom tidigt med bar mark och öppen sjö, och om jag ej mins orätt, blef den från polska kriget återvändande lifgardets finska skarpskyttebataljon redan i medlet af April på örlogsfartyg öfverförd från Reval hit. Men sommaren 1832 var icke en af de vackraste, blåsig och våt, ehuru icke kall, och årsvexten blef för det mesta under medelmåttan, med stor missvext i flera delar af norra Finland.
3 Den gamla beräkningen, att månskiftena, och med dem väderleken, efter nitton år bli ungefär lika, har härmed blifvit bekräftad märkvärdigt nog. Sommaren 1850 kunde väl ej alldeles mäta sig med den af år 1831, men torr, varm och vacker var också den. Koleran förskonade landet år 1850, men deremot rådde mångenstädes en ovanlig sjuklighet, t. ex. de gastriska febrarna i Åbo och rödsoten i Helsingfors. Att nu påstående vinter ända till slutet af Januari (här d. 28:de) liknat den af 1832 i blida och snöbrist, är påfallande; det återstår nu att se, om våren blir lika tidig och nästa sommar lika ombytlig. Beklagligen kan jag upplysa, att de s. k. Herschelska beräkningar, hvilka man uppgifvit såsom lagda till grund för almanackans sednaste väderleksspådomar, icke exsistera, och sålunda lärer man knappast kunna förvänta en större sannfärdighet nu än förr af vår gamla vän.
4 Jag tilltror mig icke att förutsäga följderna af en sådan vinter för nästa skörd; dess närmaste inverkan här har visat sig uti en bristande tillförsel och stegrade priser. Vi hade här nyss en s. k. marknad, som skilde sig från andra torgdagar deruti, att en mängd små salustånd med kringlor, pelsverk, sadelmakare-, guldsmeds- och bokbindarearbeten, handskar m. m. voro uppställda på senatstorget samt måhända ett litet större antal än vanligt af långväga allmoge infunnit sig. För den som hvar morgon ser trafiken på Helsingfors salutorg, der, fästningen inberäknad, 25 000konsekvensändrat/normaliserat menniskor provianteras för dagen, förfaller en sådan marknad till det obetydliga. Någon verklig betydelse kan den först då erhålla, när med en ökad trafik af landtmannavaror förenas en omsättning af inhemska industriprodukter, hvilken vore förtjent af någon uppmärksamhet. Men det är förvånande att se, huru litet trafiken förkofrat sig åt detta håll sedan 18 eller 20 år. Med undantag af Vasa pipskaft, Eknäs handskar och Hr Mellgrens sigiller, samtligen förtjenta af erkännande, jemte en ökad produktion af bomullstyger och linne, kan man knappt nämna ett enda inhemskt fabrikat, som under 20 år skulle ha genom qvalitet eller stark omsättning intagit någon ny betydande plats på Helsingfors marknader. Det är allt samma ringa och medelmåttiga produktion, samma höga priser, samma olyckliga kommerciela princip att sälja litet och dyrt*)Ser man ett sällsynt undantag, en fabrikant, hvilken följer en motsatt princip, så befinnes, att han ensam omsätter lika mycket, som samtliga öfriga herrar af yrket tillsammantagna., och många de simplaste artiklar, som i massa införas från Ryssland och Tyskland och som den minsta lärgosse kunde producera, söker man här förgäfves bland de få fabrikaterna af inhemsk tillverkning.
5 Af tidningarna har ni sett, att flera af våra landsmän erhållit medaljer och premier för artiklar insända till sednaste exposition i Petersburg. Jag har sett en af silfvermedaljerna; den väger 6⅜ lod, motsvarande 4¹⁄₆ silfverrubel, och bär på ena sidan kejsarinnan Catharina II:s bröstbild, på den andra Ceres sittande på kärfvar af ax samt hållande i venstra handen Merkurii staf, i den högra en krans, som hon utsträcker öfver ett åkerfält, der man ser en landtman med sin plog och flera industriartiklar. Medaljen omgifves af lämpliga inskrifter och åtföljes af ett stort lithografieradt diplom af Kejs. fria ekonomiska sällskapet. Ni vet, att äfven Finland blir i sin ringa mån representeradt vid expositionen i London, dit flera af våra landsmän ha för afsigt att resa i sommar. När skall man icke mer behöfva resa utrikes, för att se produkter af finsk slöjd exponeras till allmän täflan och uppmuntran?
6 För det förtroende Helsingfors skeppsvarf haft lyckan tillvinna sig har det sannolikt i främsta rummet att tacka den upphöjde man, åt hvilken monarken på engång anförtrott Finlands högsta förvaltning och ryska marinen. Att|10 3| varfvet skall motsvara detta förtroende, kan tagas för afgjordt. Dess bemödanden härutinnan skola mycket lättas af den fördel, att Helsingfors har rikare tillgång på godt skeppsvirke, än landets flesta öfriga sjöstäder. Betydelsen af Helsingfors med dess utmärkta läge och förträffliga hamn är ännu icke tillfyllest uppskattad; men den skall blifva det, och varfvet skall i sin mån dertill bidraga.
7 Vid universitetet ha tre lediga professioner blifvit besatta, nemligen efter Professor Geitlin, som öfvergått till theologiska fakulteten, samt efter framlidne Professorerne Linsén och Blomqvist. Den 11 Januari är bekant. Af Tycho Brahe fordom räknad bland hans bekanta dagar, har likväl dess betydelse för det finska universitetet härtills varit en af de gladaste. Att rektors program, jemte alla tal och verser den dagen, var författadt på svenska språket, kan nämnas icke som det första, men som ett fortfarande bevis på universitetets emancipation från latinets tvång. Förlidet år hörde man i philosophiæ kandidatexamen blott tre eller fyra af de tolf examinatorerne framställa sina frågor på latin. Nyligen har man vid en dylik examen tagit steget fullt ut, i det att romerska literaturen ensam examinerades på det fordom enväldiga språket och sjelfva utslaget afkunnades på svenska. Farväl alltså, I klingande ciceroniska fraser, som så ofta med er lysande klassiska skrud förstått att dölja ett platt och betydelselöst innehåll! Farväl, I praktfulla superlativer, som så ofta strött edert smicker för lärdomens fötter! Farväl, lyckliga tid, då man så ofta befriades från mödan att tänka och veta, blott genom det skickliga anbringandet af en utanlexa eller de villande vändningarna af en tom rhetorik! I ären försvunna och skolen icke återvända, men den verkliga klassiciteten skall öfverlefva er och just genom undergången af andelösa former upplefva i förnyad kraft och herrlighet.
8 Man förmodar att de literära soireerna skola återbegynna i februari och under våren blifva fem eller sex. – Från utrikes vistande medlemar af universitetet, hafva tid efter annan underrättelser inlupit. Dr C. A. Alcenius torde ännu befinna sig i Sverige, derifrån han afreser till England. Dr A. Collan och Dr W. Nylander torde vistas i Wien. Dr W. Lagus befinner sig för philologiska studier i sydligaste Ryssland (Odessa). Den unge lofvande artisten Hr F. v. Wright, som af sjukdom varit uppehållen i Sverige, torde med första öppet vatten öfverresa till Tyskland och derifrån vidare söderut.
9 I musik har man under månaden haft en konsert af den städse högt värderade symfoniföreningen, dervid ett af Beethovens mästerverk omvexlat med studentsånger och solopartier. En konsert till Hr F. Ehrströms minne förberedes. Den af Hr Pacius till ord af Hr Cygnæus d. 11 Jan. komponerade festmusik, enkel, populär och briljant på engång, torde snart utkomma för solosång och piano från stentrycket. Hr Lievendahl har för afsigt att på det eleganta titelbladet derjemte gifva en teckning af den transparent, som nämnde dag prydde universitetshusets façad. – Fru Nissen Saloman, som före julen, med biträde af de mest lysande artister, gaf en konsert i Petersburg, lärer der funnit farliga medtäflerskor i publikens bevågenhet och för närvarande befinna sig i Moskva.
10 Theatern har anlitat musikens biträde för »Gubben i Bergsbygden», som fyra gånger med framgång passerat scenen. Hr Deland har med få undantag ständigt sett salongen fylld af en talrik publik. Hr Stjernström qvardröjer längre än ämnadt var i Åbo, i anseende till Fru Stjernströms betänkliga sjukdom. För öfrigt hör man från alla håll talas om sällskapsspektakler och om den utomordentliga framgång, med hvilken nya debutanter dervid uppträdt. Måste man äfven till någon del tillskrifva bifallet en personligt intresserad publiks välvilja, så bör man dock hafva någon rätt att förmoda, det talanger för scenen ingalunda saknas äfven hos oss, ehuru de af många förhållanden hindras att uteslutande egna sig deråt. Hvad angår förut omnämnda nya originalpjeser, lärer det nu vara mer än sannolikt, att åtminstone två eller tre komma att innan kort gifvas i Helsingfors, dels af Hr Delands, dels af Hr Stjernströms trupp.
11 Krasslighet på många håll, bröståkommor, halsflusser, rheumatismer och temligen många fall af koppor höra till månadens mindre glada företeelser. Flera familier hafva låtit mangrant vaccinera sig. Under allt detta har vintersäsongen, brokig som det menskliga lifvet, ingått med nöjen och vexlingar af alla slag; man dansar och man njuter, den som det kan,
»und was die dunkle Zukunft bringt
verhallt, verklingt.»konsekvensändrat/normaliserat
13 Hvarföre tveka, hvarföre frukta? Går öfver himlen ett hotande moln, välan, det är ju en dimma som flyr. Kommer nattens mörker hastigt uppå, välan, den är blott en väkt. Bevare oss himlen ifrån att någonsin tvifla på det rättas seger!
14 Och i förhoppning om ett muntrare bref efter karnavalstiden, ett gladt au revoir!