Veckan: 13 April

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 14/4 1860:|45 1|

1 Veckan: 13 April. Vi befinna oss för närvarande i den alla år återkommande korta, men vackra »aprilsommaren». Luften är klar och lugn, thermometern har visat ända till 9 grader i skuggan; ingen enda natt frost. Drifvorna smälta; långs gatornas rännilar forsa bäckar, tillräckliga att drifva en mindre qvarn. Och då den kommunala omtänksamheten ännu icke sträckt sig så långt, som till att öfverbygga dessa små forsande afgrunder, får mer än en vandrare i mörkret ett oförmodadt bad ända upp till knäet. Väglaget är miserabelt, hvarken släd- eller hjulföre, men slädarna begagnas ännu på den svartgråa isgatan. De stora snömassornas hastiga smältning ger anledning att vänta tidiga och våldsama islossningar; de finska floderna torde i år ha mycket otaldt med stränder och broar. Hafsisen ligger ännu orörlig i hamnarna, men den efterlängtade blå randen på hafvet har redan i flera dagar varit synlig från bergen. Det behöfs icke mer än några dagars försvarlig storm och, såframt den icke blir sydlig, är sjöfarten öppen.

2 Apropos af floder: i de svenska floderna, särdeles i mindre åar, har det gamla perlfisket åter kommit i gång, och man säges ha gjort ganska lönande fångster af sköna äkta perlor. Här i Finland var perlfisket en tid föremål för mycken uppmärksamhet, äfven från styrelsens sida, och drottning Hedvig Eleonora har ett skönt halsband af finska perlor. Numera har detta fiske kommit i samma vanrykte som silkesmaskarna, hvarmed man äflades i början af detta århundrade; men det torde icke vara alldeles ur vägen att återupplifva det, om också ej med några braskande åtgärder. Vid mången af de finska åarna ser man ännu i dag barnen tanklöst leka med perlmusslor, som händelsevis uppdragits med not eller annan fiskredskap; och om äfven blott hvar 100:de eller 200:de bland dessa musslor innehölle en äkta perla från 3 till 20 rubels värde, vore fångsten ej att förakta.

3 I morgon lördag, medan kirurgin och brottmålslagfarenheten installeras å universitetet, står gaslysningen sin examen rigorosum å rådhuset, för att installeras i Helsingfors. Saken har ändtligen kommit så långt, att dess nödvändighet börjar bli allmänt insedd och vunnit sakkunnige mäns bestämda förord. Frågan gäller nu endast vilkoren. Vi ha nämnt att likgiltigheten för det tillämnade större aktiebolaget kommer att kosta staden vackra summor; det nuvarande mindre bolagets fordringar äro ganska dryga. Men detta må vara; driftige män, som förstå sin tid och veta nedlägga sina penningar i en så lönande affär, som gasbolagen öfverallt visa sig vara, må gerna unnas en rikelig ersättning för deras risk – ifall det blir någon annan risk, än ränteförlust de första åren. Betänkligare är att för 40 år, som nu är föreslaget, binda staden vid ett monopol, som under så lång tid kan utestänga förmånligare nya uppfinningar. Vi anse derföre rätt till inlösen af gasverket mot skälig ersättning efter 20, högst 30 år alldeles oundviklig. Stockholms gasbolag har visserligen monopol på 100 år, ett kontrakt som Stockholm rätt snart torde få stora skäl att ångra; men i de flesta tyska städer lära kontrakterna vara upgjorda på 25 à 35 år, hvarefter gasverket, ofta utan ersättning, tillfaller kommunen. Förhållandet är visserligen annat i en glestbebyggd stad som Helsingfors; men om 30 år, och derest sakerna fredligt utveckla sig, kommer Helsingfors att se helt annorlunda ut. Till dess betydenhet som hufvudstad har då, i följd af ett alltmera utsträckt jernvägsnät, tillkommit den nya betydelsen af en ansenlig handelsplats. Om 30 år har staden utvidgat sig betydligt öfver de nu till stor det öde sträckorna i nordvest, d. v. s. just åt det håll, der gasverket anlägges, hvilket alltså äger för framtiden det förmånligaste läge. Gasåtgången skall vid denna tid uppgå till minst 15 millioner kubikfot, hvilket, äfven med beräknad nedsättning i priset, gör omkring 37 000konsekvensändrat/normaliserat rubel om året. Har staden då icke inlöst gasverket, så äger den intet medel att nedsätta denna kostnad; och äfven efter de 40 åren qvarstår monopolet de facto, om bolaget, såsom det föreslås, behåller gasverkets plats. – Dock, när dessa rader utkomma, är det måhända öfverflödigt att orda om en afgjord sak. Vi ha önskat låta den hafva sin gång och endast uttala en reservation, för den händelse att en dag skulle komma, när man önskat se saken på ett annat sätt bragt i verkställighet.

4 Quaierna vid södra hamnen omläggas, till en del med de skönaste huggna granitblock, på hvilka Helsingfors omgifningar äga en outtömmelig rikedom.

5 Om få år får Helsingfors se sig om efter plats för en ny luthersk kyrka i denna kyrkohistoriska tid. De nuvarande kyrkorna kunde under påskhelgen icke inrymma alla som sökte plats.

6 Vid grundräkningen å Stenbergska (f. d. Kestliska) tomten lärer man funnit ett menniskoskelett, som ger anledning förmoda ett fordom begånget brott.

7 P. S. Bofinken, rödstjerten och löfsångaren ha hedrat vårt land med deras glada besök.

8 Skeppet »Runeberg»,konsekvensändrat/normaliserat fullastadt med kaffe, har visat sig på redden, men för is nödgats anlöpa Reval. Emellertid kunna våra läsarinnor vara lugna; det namnet bryter is och bebådar vår.

9 Det berättas som säkert, att Österbottniska ångfartygsbolaget försålt ångfartyget Alexander II till Riga ångfartygsbolag för en summa af 130 000konsekvensändrat/normaliserat rubel, mot förbindelse tillika att draga ångfartyget Grefve Berg från Rigalinien (sannolikt till linien Stockholm-Petersburg). Vi lyckönska Österbottniska bolaget till detta beslut och denna utgång af den omtvistade frågan, hvartill sednaste bolagsstämma välbetänkt lemnat på förhand sitt samtycke. Bolagets framtid, som icke mera är prisgifven åt en äfventyrlig hasard, står härigenom betydligt mera tryggad, och dess aktier, som redan fallit till vanpris, skola ånyo stiga i värde. Ville bolaget och dess styrelse tillika frångå det förhastade beslutet att beröfva några af de österbottniska städerna en del eller hela deras ångbåtsförbindelse, så vore nu alla de vigtigaste klagomålen lyckligt undanröjda, och bolaget skulle begynna detta års seglation med vida ljusare utsigter, än de nästföregående åren.

 

 

    Kommentar

    Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

    Faksimil