1 I. Diplomatik m. m. Jan.: Sveriges, Noriges och Danmarks neutralitetsförklaring, erkänd af alla makter (Sveriges erkänd af Ryssland d. 7 Mars). Jan. 13, Konferensen i Wien uppgör nya fredsförslag, som antagas af Turkiet, men ej af Ryssland. Konferensen upplöser sig.
2 Jan. 29, Kejsar Napoleons bref till Kejsar Nikolai.
3 Febr. 9, Kejsar Nikolais svar till Kejsar Napoleon.
4 Mars: Turkiet förbinder sig att ej utan Englands och Frankrikes samtycke sluta fred med Ryssland.
5 Mars 6, Kurir afgår till S:t Petersburg med Englands och Frankrikes ultimatum (furstendömenas utrymmande inom April m. m.) Då önskadt svar uteblir, förklara England och Frankrike d. 27 Mars krig emot Ryssland. Kort förut och samtidigt utkommer den s. k. »blå boken» i London.
6 April 20, konvention, hvarigenom Preussen förbinder sist att för vissa händelser skydda Österrikes gränser. Denna konvention biträdes fram på sommaren af de öfriga makterna och kompletteras i Oktober med tillägg. Preussen fortsätter, ehuru med ringa framgång, sina bemedlingsförsök.
7 Maj: konvention, hvarigenom Turkiet medgifver Österrike rätt att tillsvidare besätta furstendömena. Detta föranleder ett nytt »Wienerprotokoll» af den 24 Maj (Englands, Frankrikes, Preussens samtycke härtill).
8 Juni, Juli, Augusti, notvexling mellan Österrikeoriginal: Österrtke och Ryssland. I Nov. antager Ryssland 4 förut föreslagna utgångspunkter för vidare underhandlingar, hvilket likväl ej hindrar Österrike att den 2 Dec. med England och Frankrike afsluta den s. k. trippelalliansen (för det mesta vilkorlig, blott i händelse Ö. råkar i krig) hvarigenom den fordna s. k. heliga alliansens traditionela politik är bruten.
9 II. Kriget i orienten. Jan. 3, 4, de förenade franska, engelska och turkiska flottorna insegla i Svarta hafvet.
10 Jan. 6–10, blodiga strider vid Kalafat (Tsetati).
11 Febr. 9–15, Schilder förstör en del af turkiska Donauflottiljen.
12 Vid samma tid rasar de kristnes uppror mot Turkarne, understödt af grekiska frikorpser under Grivas, Karaiskakis m. fl., i en del af Epirus, Macedonien och Thessalien. Efter ömsesidiga härjningar och grymheter, kufvas upproret i Maj, hufvudsakligen genom kusternas spärrning af engelsk-franska krigsskepp.
13 Mars: ständiga skärmytslingar vid Kalafat. – Mars 4: strid vid Kalarasch. – Mars 15–23: strider långs hela Donaulinien, för det mesta i följd af turkiska ströftåg öfver till venstra flodstranden.
14 Mars 23: Ryssarne gå i tre divisioner öfver Donau (vid Ismail, Galacz, Brailov, under Gortschakoff, Lüders, Uschakoff). Maltchin, Tultscha, Issaktschi och största delen af Dobrudscha intagas. Vid samma tid öfvergifva och spränga Ryssarne sex af sina fästen vid Svarta hafvets östra kust. De allierade flottorna, som återvändt till Beikosbugten, insegla ånyo i Svarta hafvet den 26 Mars.
15 April 10: Odessas bombardement. Under April begynna franska och engelska trupper anlända till Gallipoli. Striderna vid Donau fortfara. Gagri öfvergifves af Ryssarne. Trupper concentreras mot Silistria. Ryssarne utrymma en del af Lilla Walachiet, som besättes af Turkarne.
16 Maj 12: ångfregatten »Tiger» strandar och förstöres nära Odessa. Silistrias belägring under Paskevitsch. Dess kommendant, Mussa Pascha, dödad. Blodiga strider. Seljvan m. fl. stupa. – Maj 26: 3 000konsekvensändrat/normaliserat Fransmän landstiga i Athéns hamn och tvinga regeringen att ändra system samt förneka upproret i Epirus. – Maj 28: Karamsin stupar nära Slatina.
17 Juni 13, blodbad vid Silistria. Sprängda minor. Paskevitsch erhåller kontusion, Schilder m. fl. stupa. Nya stormar mot fästet Abdul Medschid. Juni 22: Silistrias belägring upphäfves. En del af ryska armén återgår öfver Donau. – Juni 8, Eristoff slår Turkarnes avantgarde vid Nigoit. Juni 16, Andronnikoff slår deras hufvudstyrka vid Uzurget.
18 Juli 5–7, Turkarne öfvergå Donau. Heta strider vid Giurgievo. Österrikarne stå i ryska arméns flank, och den sistnämnda utrymmer stora Walachiet och största delen af Dobrudscha. – Juli 15–19, strid emot Schamils skaror vid Schilda floden. Juli 29, Wrangel slår Turkarne vid Bajazeth.
19 Augusti: ryska armén utrymmer Moldau. Österrikare och Turkar inrycka i Walachiet. – Aug. 4, Bebutoff slår Turkarne vid Kars. – Koleran härjar bland franska och engelska trupperna i Varna. L'Espinasse's olyckliga expedition till Dobrudscha.
20 Sept. 1–7, expeditionen mot Krim under S:t Arnaud och Raglan afseglar från Varna och landstiger, Sept. 14, vid Eupatoria. Sept. 20, slaget vid Alma. Ryssarne retirera. Sept. 27–29, flankrörelsen till Balaklava, som blir de allierades stödjepunkt. S. d. dör S:t Arnaud ombord på Bellerophon och efterträdes af Canrobert. Sebastopols belägring börjar från södra sidan. Från 30 Sept. till 5 Okt. bedrages största delen af Europa af ankan om Sebastopols fall.
21 Okt. 17, Sebastopol bombarderas från land- och sjösidan. Detta fortsättes från landsidan, med ett kort afbrott (Nov. 16), till årets slut. Korniloff stupar. Okt. 25, striden vid Balaklava. Liprandi och Semäkin ta 4 redutter.
22 Nov. 5, slaget vid Inkerman. Catchart, Goldie, Strangways, Soimonoff m. fl. stupa. Nov. 7, storm i Svarta hafvet: ett egyptiskt linieskepp och en fregatt förgås. Nov. 14: orkan; ett franskt linieskepp och mer än 30 mindre fartyg förgås. – Anfall af Schamil.
23 December: Ryssarne hålla fortfarande Pruthlinien besatt. En del af turkiska armén inskeppas till Krim. Vid Sebastopol befästar man sig å båda sidor och inväntar förstärkningar.
24 (Fortsättes.)
Notisen/artikeln ingår i HT 13/1 1855:|3 2|
1854 års Krönika.
III. Kriget i Finland.
25 Januari: Kanonbåtar byggas i Helsingfors, Åbo och Björneborg. En fregatt beställes på varfvet i Helsingfors, men kommer ej detta år till utförande. Finska handelsskepp i utländska hamnar säljas till förmånliga priser.
26 Februari: General Rokassovsky i S:t Petersburg. – Febr. 27 (till Mars 3), H. K. H. Storfursten Konstantin i Helsingfors. – Värfningar till andra finska sjöekipaget. – Långs sydfinska kusten uppbådas omkring 3 000konsekvensändrat/normaliserat hästar för transport af militäreffekter, dels för truppernas behof, dels till Sveaborg och Hangö. – Den 27 Febr. ankommer första krigsmanifestet till Helsingfors.
27 Mars: vexande krigsrykten och oro i sinnena. – Kommendanten på Sveaborg, amiral Altvater, får på begäran afsked för sjuklighet och efterträdes af general Sorokin. – Mars 14, 15: H. M. Kejsaren samt DD. KK. HH. Thronföljaren och Storfurstarne Konstantin, Michael och Nikolai i Helsingfors. – Mars 24: H. M. Kejsarens reskript till general Rokassovsky om finska folket. – Mars 27, Englands och Frankrikes krigsförklaring. – Mars 28, afgår finska gardet till Petersburg. – T. f. generalguvernörens makt utvidgas för krigstid. – Öfverstlöjtnant Furuhjelm guvernörsadjoint på Åland, dit två kompanier finske grenadierskarpskyttar afgå på sista isarna. – Optisk telegraf anlägges från Petersburg till Hangö. – Sveaborg, Hangö, Bomarsund, Wiborgs befästningar m. m. iståndsättas. Helsingfors befästas med strandbatterier. Ryska trupper inrycka i landet. – Anbud och gåfvor begynna för kriget, Finska handelsflottan i upplösningstillstånd. Ett antal finska fartyg lyckas hemkomma från Köpenhamn. Finske matroser i samma stad afslå anbud att taga hyra på engelska flottan.
28 April: Våren ovanligt tidig. April 7, Helsingfors redd öppen; fartyg inkomma. April 8, visa sig för första gången två engelska fregatter utanför Sveaborg, hvarefter fientliga fartyg nästan oafbrutet äro i sigte ända till hösten. April 11, visiteras det första finska fartyg, Alma från Borgå, af Engelsmännen vid Dagerort. S. d. blir vestmakternas krigsförklaring känd i Helsingfors. Priserna på kolonialvaror, viktualier och de flesta andra förnödenheter stiga hastigt. En panisk farhåga intager sinnena, och på sista slädföret bortflyttas en mängd allmänna och enskilda effekter från H:fors och andra kustorter, Finska bankens kassor m. m. föras till Tavastehus. Mot slutet af månaden lugnas sinnena. – Ännu d. 19 April gå trupper och kruttransporter öfver isen till Sveaborg. Den 22:dra är södra hamnen öppen, och d. 28:de båda hamnarna fullkomligt isfria. – April 19, lossas första skotten (från Gustafsvärn) mot en pejlande engelsk ångare. – April 23, Rysslands krigsförklaring. – I slutet af Mars har engelska flottan under Napier inseglat i Östersjön och uppehåller sig först vid Kiel, sedan vid Elfsnabben till d. 5 Maj, sedan för det mesta vid Porkala, der franska flottan under Parceval Deschénes inträffar d. 13 Juni. Under månadens lopp uppbringas ett antal finska handelsfartyg i Öresund och Östersjön, sedan de förstkommande undsluppit med visitation.
29 Maj: alla poster medföra underrättelser om uppbringade fartyg. Panisk oro i de österbottniska städerna. – Invalidkassa för Finland grundas: första bidraget, 10 000konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r, föräradt af Åbo stads borgerskap. Rustningarna fortfara. – Sorokin beundrar Ehrensvärds snille. – En del af Wiborgs förstäder raseras. – Maj 19, 20 Hekla och Arrogant vid Ekenäs; första blodet flyter. – Maj 22, Hangö bombarderas af fientliga ångfartyg (Magicienne, Dragou, Hekla och Basilisk). – Reservdepôt för gardes- och grenadierskarpskyttebataljonerna inrättas i Tavastehus. – Silfvermyntet, en tid sällsynt, återkommer i rörelsen. – Våren tidig: d. 24 Maj synas rågax, och vid samma tid äro träden löfvade och gräset frodigt, som vid midsommartid. – Maj 30: Plumridge med Leopard, Odin och Valorous i Brahestad.
30 Juni 1: Plumridge med »flygande eskadern» (Leopard, Odin, Vulture och Balorous) i Uleåborg. Ananias Mickelsons förräderi. Juni 4, fientliga besök i Ijå och Kemi. Juni 8, Plumridge i Torneå, som skonas. – Juni 7, Odin och Vulture utanför GamlaCarleby; deras båtar tillbakaslagne. Efter striden befästar G:Carleby sin hamn med batterier, och de flesta kuststäder följa exemplet. – Juni 12: Napier med en del af sin flotta ankrad utanför Sveaborg. Juni 18, 63 fientliga segel vid Porkala. S. d. en telegrafstation i Ingo förstörd af fienden. – Juni 21, Bomarsund bombarderas. – Juni 23, manifest om 2 nya bataljoner indelt finsk militär. – Finska gardet i Peterhof. – Kanonbåtarne bemannas. Reservroddflottilj. – Lindring i tullbehandlingen för varor landvägen. – 50 000konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r anslås af statsmedel till arbetsförtjenst m. m. för Uleåborg och Brahestad. Enskilda sammanskott för dylikt ändamål. Gibsons interpellation i engelska parlamentet om Uleåborg och Brahestad.
31 Juli 3, efter en rekognoscering mot Kronstadt återvänder Napier till Porkkala. – Juli 11, engelsk parlamentär utanför Helsingfors föreslår fångarnes utvexling. – S. d. Fienden vid Korsör. – Juli 21, flottorna afgå på kryss mot Åland. – Juli 28, 5 ångbåtar afgå från Helsingfors till Åbo. Komité för indelta trupperna. Socknestämmor härom. Guvernörsadjoint i Uleåborg. Trafik från Österbotten till Vesterbotten. Många finska sjömän återvända från utlandet.
32 Augusti: Baraguay d’Hilliers, efter att ha besökt Köpenhamn och Stockholm, landstiger d. 1 Aug. på Åland med 10 000konsekvensändrat/normaliserat Fransmän. Aug. 8, operationerna börja mot Bomarsund och fortfara till d. 16:de, då fästningen kapitulerar. Fångarne föras dels till England, dels till Frankrike och behandlas mildt. – Aug. 22, tre fientliga fartyg beskjuta Runsala. – Aug. 26, Napier och Parceval Deschenes rekognoscera Helsingfors. – Aug. 27, Hangös fästen sprängas af Ryssarne. – Salttullen nedsatt från 40 till 25 kopek tunnan. – Beklagansvärd tilldragelse. Skörden utfaller under väntan, och sjukdomar härja på flera orter. Het sommar.
33 September ingår med svåra stormar och ymniga regn. Sept. 1 och 2, Bomarsunds fästen sprängas af fienden, hvars landtrupper lemna Åland d. 4 och 5 Sept. Omkr. d. 15:de återlemnas Åland åt finska auktoriteterna. – Sept. 14, engelska ångaren Alban på grund nära Åbo. Vid vestra kusten visa sig tid efter annan fientliga fartyg. – Sept. 23, Napier, som med sin flotta legat vid Nargön, rekognoscerat Helsingfors. – Universitetets ferier förlängda. Tungpost för varor öfver Petersburg.
34 Oktober: Franska flottan afgår till Kiel och lemnar Östersjön i slutet af månaden. – Okt. 19, Napier afseglar från Nargön, dröjer i Kiel och inträffar först d. 17 Dec. i Spithead. En del af flygande eskadern under Chads och Watson qvarstadnar ända till början af December. Bottniska vikens blokad upphäfves den 21 Okt. och Finska vikens den 19 Dec. – Okt. 16, kungörelse om uppsättning af 3:dje och 4:de indelta bataljonerna. – Sveaborgs eskader kryssar till Dagerort, återkommer och går till Kronstadt. – Okt. 27, linieskeppet Andreas öfverfördt från 1:sta finska till 22:dra ekipaget. – Finansfrågor. Handel. Några skutor uppbringas. Universitetet öppnas. Flyttade effekter återföras. Ofantliga mjöltransporter. Inqvarteringsafgiften utgör i Helsingfors 3 rub. 66 kop. s:r per skattöre, utom gårdsägares onera. Oktober regnig och kylig.
35 November 13, kungörelse om uppsättning af 5:te och 6:te indelta bataljonerna. – Finska gardet i Polen. – Ny modellkanonbåt med skruf byggd i Åbo. – Varutrafik från norr. En del af Petersburgs export går öfver Kuopio. Tidig vinter.
36 December, general Rokassovski på begäran entledigad som t. f. generalguvernör öfver Finland. Efterträdes af general Berg.
|3 3|
IV. Kriget i andra trakter.
37 Maj 11 och Juni 10, Engelsmännen i Libau. – Juli 18, Solovetzka klostret bombarderas – Aug. Kola bombarderas. – Aug. 11, Hvita hafvets blokad. Mjöltransporter till norska Finnmarken gå fria. – Sept. 1–4, anfallet mot Petropaulovsk.
Notisen/artikeln ingår i HT 17/1 1855:|4 2|
1854 års Krönika.
V. Fredens Krönika.
38 England, starkt genom sin konstitution, sin allmänanda, sin laglydnad, sin oerhörda utveckling af alla intelligensens och industrins hjelpkällor, har, oaktadt den krigiska hänförelse, hvilken intagit massorna, varit lugnt och blomstrande i sina inre frågor. De mest olika åsigter ha haft rätt att uttala sig och derigenom blifvit oskadliga. Ministeren Aberdeen-Russel-Palmerston har bibehållit sig vid styret, oaktadt partiernas anfall och förebråelsen för lamhet eller brist på förutseende i krigets förande. Drottningen, älskad och ärad som alltid, led likväl i början af året genom den storm som väcktes i tidningarna mot prins Alberts inflytande i regeringsärender. Det fordna folkhatet mot Frankrike har märkbart minskats, sedan båda nationerna som vänner blandat sitt blod på slagfälten. Krigets kostnader, som redan i Maj beräknades till 10 millioner pund sterling utöfver den vanliga statsutgiften, ha betäckts genom ökad inkomsttaxa, förhöjning af sprit- och malttaxorna m. fl. åtgärder, och först vid årets slut har man åter väckt fråga om lån. Jemte uppsättning af en talrik milis och den klandrade lagen om främmande truppers värfvande, ha flera inre reformfrågor varit å bane, såsom lagen mot korruption vid parlamentsval, men den vigtigaste frågan, valrättens utsträckning, uppskjöts till en lugnare tid. Handeln har förstått att tillochmed införskaffa oumbärliga ryska råämnen och har dervid gynnats af den liberala princip att flaggan skyddar lasten. Likväl har skörden ej svarat mot behofvet, och spanmålspriserna stigit, sedan Odessas kornbod stängdes. – Den länge sökte Franklins död synes omsider bekräftad.
39 Frankrike uppträdde, efter sitt skydds- och anfallsförbund med England i början af året, för första gången sedan 1815 ånyo som väldig stormakt i de europeiska staternas led. Det har således, genom partiernas kufvande, åtminstone politiskt tätnat under det hårda bandet af despoten Louis Napoleons jernvilja. Statsmyndigheterna, senaten och lagstiftande korpsen, ha endast funnits till för att underdånigt kontrasignera herrskarens beslut. Oaktadt sina rika hjelpkällor, nödgades Frankrike i Mars upptaga ett lån af 250 millioner genom nationalsubskription och i December besluta ett annat af 500 millioner på samma väg. Af vigtigare inre reformer har man föga hört, om man ej dertill vill räkna den fortsatta regleringen af Paris, Louvrens stora tillbyggnader och förberedelserna till verldsexpositionen 1855. Rustningar i stor skala, fältlägren och uppsättandet af ett nytt kejserligt garde höra till krigets historia. Skörden har varit otillräcklig och vinskörden felslagen. Koleran bortryckte 120 000konsekvensändrat/normaliserat menniskor. Af kejsarens gunstlingar afled en, Saint Arnaud, i början af fälttåget mot Krim; en annan, Persigny, aflägsnades; en tredje, Fould, var föremål för skandalen. En fjerde, Morny, den mest aktade af alla, har återinträdt i statstjensten som president för lagstiftande korpsen. Kejsarinnans tredje fausse couche har lemnat föga hopp öfrigt för en direkt thronföljd. Medan i England massorna anses mera krigiskt stämda, än regeringen, är förhållandet i Frankrike tvärtom. Känsligt för sin ära och sina arméers nya lagrar, har Frankrike likväl, under allenastyrandet, fruktat sabelns välde öfver intelligensen, detta herrliga ljus, som derifrån utstrålat i alla riktningar och, mer än dess svärd, skrifvit lagar för hela Europa.
40 Österrike har fört ett dubbelt spel, som likväl klarnat, sedan det af franska regeringen blifvit förvissadt att det kufvade Italien ej skall våga uppresa sig mot dess välde. Kärleken till en ung och högsint monark samt hans unga och sköna brud, hvars biläger firades d. 24 April, har, jemte en inskränkt amnesti och belägringstillståndets upphäfvande i vissa delar af monarkin, varit ljuspunkter i den annars mörka taflan af ett financielt ruineradt militärvälde och en byråkrati, öfver hvilka furst Metternichs system fortfar att kasta sin mörka skugga. Ett genom nationalsubskription sammanbragt statslån af 350 millioner floriner har uppslukats af en armé på krigsfot under en tvetydig neutralitet, och för att bereda i sig nya utvägar, har regeringen åt franska bankirer försålt statens jernvägar. Välståndet har ej kunnat repa sig, Ungern har ej kunnat glömma att så många af dess söner ännu försmäkta i landsflykt. Dödens lugn har hvilat öfver det sköna Lombardiet och lagunernas stad.
41 Preussen har följt en vacklande neutralitets- och bemedlingspolitik, som, visserligen föga tacksamt, blifvit beskylld att »springa ärender åt Europa».konsekvensändrat/normaliserat Ekonomiskt har det vunnit derpå genom den starka varutrafiken från Ryssland öfver Memel. Förhållandet till Österrike har varierat mellan half vänskap, half fiendskap och ständig jalousi, som i synnerhet täflat om de öfriga tyska staternas medhåll. Bayern, Sachsen, Hannover och Würtemberg sökte draga fördel af stormakternas rivalitet och bildade ett slags medlande separatförbund med konferenser i Bamberg, men på hösten synes den österrikiska politiken fått öfverhand både öfver separatismen och Preussens inflytande. Sistn. makt har af oldenburgska regeringen åt sig utverkat Jahdeviken såsom blifvande örlogshamn, och häremot har Hannover protesterat. D. 9 Aug. afled konung Fredrik August af Sachsen i följd af stjelpning med vagn och efterträddes af sin broder Johan. Kurhessen har slitits med sin Hassenpflug och sina omedgörliga ständer. I Baden ha bispebullret och den religiösa förvecklingen fortfarit. Det gick så långt att erkebiskopen af Freiburg en kort tid var häktad. Utvandringarne ha äfven fortfarit i stor skala. Koleran har äfven härjat på flera orter. Tyska industrin synes visa framsteg och rörlighet; i München var under sommaren en stor exposition. Äfven en sammanspelning i München af Tysklands utmärktaste dramatiska artister väckte mycken uppmärksamhet.
42 Belgien och Nederländerna kunna båda räknas till de lyckligaste länder i Europa, hvilka, jemte ett stort yttre välstånd, besitta alla bildningens och sin författnings fördelar, utan att rubbas af de inre skakningar, som stundom åtfölja dessa. Båda ha vidhållit en sträng neutralitet. Mellan Belgien och Frankrike har man trott sig märka ett närmande i följd af konung Leopolds och kejsar Napoleons möte i Boulogne, men enligt andra, har detta möte varit temligen kallsinnigt.
43 Danmark har vidhållit en neutralitetspolitik, oaktadt påtryckning utifrån. Dess inre angelägenheter ha tillräckligt tagit dess krafter i anspråk. Man har sett det ovanliga skådespelet af tre särskilda riksdagar samlade under loppet af samma år. De tvenne första upplöstes den 24 Mars och 30 Okt. Anledningen var den s. k. helstatsförfattning (för hela monarkin, hertigdömena inberäknade) som ministrarne ville genomdrifva och som ansågs dels luta åt den fordna absoluta styrelseformen, dels för mycket gynna de tyska tendenserna. När slutligen den tredje riksdagen sammanträdde i Dec. och det befanns att samma åsigter ännu för tredje gången uttalats af landets majoritet, nödgades ministrarne begära afsked och konungen antog nya, som anses motsvara riksdagens moderata åsigter. Hela denna strid, från början till slut genomkämpad på laglig väg och under en oförminskad kärlek till den folkvänlige konungens person, erbjuder ett af de vackraste skådespel i den konstitutionela monarkins historia och kan ej annat än öka den aktning man måste hysa för det lilla, men raska och trofasta danska folket.
44 (Fortsättes.)
Notisen/artikeln ingår i HT 20/1 1855:|5 2|
1854 års Krönika.
(Forts.)
45 Sveriges neutralitetsförklaring, för hvilken de församlade ständerna genom en deputation till konungen uttalade sin tacksamhet, har ej funnit bifall hos alla partier. För att vara rättvis, måste man erkänna traditionernas makt och det gamla svenska vikingalynnet, som i både äldre och nyare tider fört Sverige till glans och välde utöfver dess materiela tillgångar, just genom sitt egenskap att mera känna och handla, än lugnt öfverväga möjliga följder på politikens vågskål. De finnas väl ock, hvilka anse ett utländskt krig välkommet såsom afledare för inre gäsningsämnen, hvilka under en långvarig fred kifvas inbördes och på några håll slappat moraliteten. Men Carl Johans politiska system, hvilket redan den store Gustaf Adolf förutsagt med ett antingen, eller, och som går ut uppå att eröfra ett nytt Sverige inom Sverige sjelf, en fredspolitik, som begränsar den förenade skandinaviska halföns ärelystnad inom dess eget vidsträckta område, har, om icke just svensk till lynnet, likväl i sina följder öfverhufvud visat sig så välsignelsebringande, att den nuvarande regeringen, som följer samma system, kan i det längsta påräkna ett starkt stöd i den allmänna meningen. Dertill kommer ännu, att Sveriges oberoende ställning mellan krigförande grannar varit för dess handel och industri särdeles lycklig under det förflutna året och fortfarande måste anses önskvärd för de kommerciela intressena. Likväl är det omöjligt att förutsäga huru länge denna ställning kan bibehållas. Skulle de tyska makterna aktivt indragas i kriget, blir sannolikt äfven för Sverige den politiska tryckningen utifrån och inifrån mycket stark, och man får då se om Carl Johans system består sin svåraste pröfning.
46 Konung Oskar har derföre, oaktadt sin fredälskande politik, nödgats vara beredd på alla möjligheter. I Februari beviljade ständerna för neutralitetens upprätthållande det s. k. särskilda kreditivet af 2½ million rdr bkoriksdaler banko, och i November voterades, utom det vanliga s. k. stora kreditivet, ett förhöjdt anslag (ytterligare 2½ million) för mindre kreditivet, hufvudsakligen bestämdt för krigsrustningar. Riksdagen som fortfarit hela året och afblåstes d. 4 Dec., började med en negativ åtgärd, nemligen förkastandet af det sedan förra riksdagen hvilande förslaget till en ändring i representationsformen, hufvudsakligen beräknadt uppå att medla mellan de olika åsigterna. Dess sednare verksamhet har deremot burit frukt i ovanligt många positiva och välgörande reformer (se härom H. T. 1854 N:o 99) och har bevisat, att det representativa systemet, äfven om det är föråldradt och bristfälligt i formerna, likväl för landet medför en oberäknelig nytta. Bränvinsbeskattningen, myntreformen, jernvägarne, elektriska telegrafen m. m. äro härpå talande prof. Kungl, familjen hade i Mars den smärtan att förlora den lille arfprinsen, hertigen af Södermanland. Vid samma tid ödelades Örebro af en eldsvåda, en del af Linköping förstördes af brand d. 26 April, och på hösten utbröt koleran, lindrig nog ändå, i hufvudstaden och flera trakter af riket. Tidningarna ha för öfrigt omtalat en ovanlig mängd grofva förbrytelser, som uppfyllt fosterlandsvänner med smärta och farhågor. Man har|5 3| äfven anmärkt utflyttningarne till Amerika från ett så föga folkrikt land som Sverige. Men från dessa tilldragelser vänder man sig hellre till den gladare taflan af intelligenta framsteg i många riktningar. Icke blott på vetenskapernas område har Sverige häfdat sitt redan hundraåriga rykte med nya arbeten af värde, isynnerhet på historiens och statistikens område. Äfven flera af de sköna konsterna, särdeles måleriet och bildhuggarekonsten, ha fortfarande gjort betydliga framsteg, hvarom talrika expositioner och de nyss i Stockholm och Götheborg uppställda konungabilderne bära vittne. Literaturen har under året förlorat Euphrosyne och Palmær, konsten Fogelberg, kyrkan Faxe. För svenska språkets renhet har man mycket ifrat; den första omfattande svenska ordbok (Dalins) nalkas sin fulländning. Folkbildningen har fortfarande varit föremål för en sakrik diskussion och förtjent uppmärksamhet.
47 Äfven Norige har beviljat 300 000konsekvensändrat/normaliserat specier för upprätthållandet af sin neutralitet. Man säger att möjligheten af ett krig här möter mindre sympathier. Finnmarkens handel på Arkangel har sistl. år njutit vissa friheter, som icke torde beviljas ett annat år. I stortingets af konungen afslagna proposition att ståthållareskapet måtte afskaffas röjde sig en viss ömtålig nationalkänsla; likväl gaf uppresandet af Carl Johans staty i Stockholm ny anledning att erkänna de stora fördelarne af unionen med Sverige. För öfrigt är Noriges inre ställning blomstrande; dess handelsflotta har med hvarje år stigit i betydenhet. Under året brann staden Skien.
48 – I Schweitz ha partistriderna fortfarit, likväl utan att synnerligt störa landets lugn. Jesuiterne ha visligen hållit sig stilla detta år. Ställningen till Österrike har varit, om icke god, dock bättre. Kantonen Tessins afspärrning har till en del upphört. Konungen af Neapel å ena och Mazzini å andra sidan, nu sednast äfven kejsar Napoleon, ha värfvat i Schweitz.
49 – Spanien har undergått en märkelig hvälfning. Regeringens absoluta tendenser, underblåste af drottning Christinas intriger, framkallade, jemte stora missbruk i förvaltningen, en revolution. Förgäfves kufvades pressen, oppositionens chefer landsförvisades m. m. Den allmänna oviljan störtade ministrarne och deras system i slutet af Juli, utan att dock, som mången befarade, störta Isabellas thron. Espartero, och vid hans sida O'Donnel, kommo härigenom i spetsen för regeringen, kufvade anarkin och sökte ej utan framgång att medla mellan partierna. Enkedrottningen, hatad af alla partier, landsförvisades. Cortes sammanträdde i Nov. och förklarade sig för den konstitutionela monarkin med liberala tendenser. Finanserna äro, som förut, ohjelpliga, men på Förenta Staternas anbud att köpa Kuba har man svarat: »den som säljer Kuba, säljer Spaniens ära.»tillagt av utgivaren
50 – Portugals vanmakt fortfar, och dess industri förlamas af engelska handelsintresset. Den unge konungen Pedro II har genomrest en del af Europa; man omtalar hans förlofning med en belgisk prinsessa. En plan, som man tillskrifvit O’Donnel, att återförena Spaniens och Portugals kronor genom att förmäla Pedro II med spanska thronarfvingen, den tvååriga prinsessan af Asturien, synes i intetdera landet ha funnit sympathier.
51 – Italien har lidit på engång af despotism, demagogiska stämplingar och kolera. Österrikes inflytande har varit allrådande, ej blott i dess egna besittningar, utan äfven i Toscana, Modena, Parma och Kyrkostaten. D. 26 Mars lönnmördades hertig Carl III af Parma och efterträddes af sin sexårige son Robert I. I Kyrkostaten har det hierarkiska eländet fortfarit. Kardinal Lambruschini, ItaliensMetternich, har aflidit. Det förunderliga har inträffat, att påfven hållit förböner för Turkarne. I Nov. och Dec. hölls emellertid ett stort kardinalmöte i Rom med reliquieutställningar, aflat m. m., der jemväl förböner höllos för fred mellan de kristne. Neapel är oförändradt, lika skönt, lika lättjefullt, lika bourboniskt. Sicilien ligger som förut i Filangieris bojor. Koleran härjade flera orter och mest Messina, apelsinernas fädernesland.
52 Alla italienska stater frukta den outtröttlige Mazzinis komplotter. Endast Piemont (Sardinien) synes föga oroa sig öfver denne orostiftare, ehuru hans anhang säges vara betydligt nog uti Genua. Men Piemont litar på sin mot alla främmande inflytanden fast vidhållna konstitution, i hvars skugga folkets kärlek omgifver thronen som en mur. Mot Österrike på ena och Frankrike på andra sidan har Piemont följt en klok och moderat, men likväl oberoende politik. Med påfliga partiet har söndringen fortfarit, särdeles i fråga om kyrkogodsen. Det säges att prostestantismen utbreder sig i Piemont; åtminstone har denna stat varit den enda i Italien som visar tolerans i sådana ämnen. Det inre tillståndet är blomstrande och lyckligt. – Det lilla Monaco har gjort något buller; det sades att Förenta Staterna ville inköpa det, men denna plan, om den verkligen var å bane, strandade mot Piemonts protest.
53 Det lilla Grekelands politiska vanmakt har röjt sig mer än någonsin. Det var naturligt att de nationela sympathierna, öppet gillade af drottningen, med eller utan ryskt inflytande, skulle med hänförelse understöda deras landsmäns uppresning mot det turkiska barbariet i Epirus, Thessalien och Macedonien. Måhända återvaknade drömmen om ett nytt byzantinskt kejsaredöme. Sedan alla försök att på diplomatisk väg hejda Grekernes enthusiasm blifvit fruktlösa, landstego d. 26 Maj franska trupper i Athéns hamn, tvungo konungen att afskeda sina populära ministrar och tillsatte en ny ministere under Kalergis, hvilken alltsedan styrt det förödmjukade Grekeland, konungen inberäknad, under franskt inflytande. Den hotande brytningen med Turkiet afböjdes väl, men landet förtvinar, och dess nöd har ökats af koleran.
54 – Turkiets krigiska krönika för året har några ljuspunkter, hvaribland Kalafats och Silistrias försvar intager främsta rummet, men dess inre tillstånd är allt samma tafla af ruiner, elände, villervalla, fanatism och upplösning. Den milde, men svage sultanens goda afsigter stranda mot osmaniska befolkningens indolens. Reformerna stadna på papperet. En religion, som afskär all frihet och utveckling, kan ej föryngras. Fransmän och Engelsmän ha nödgats helt och hållet lita på egna hjelpmedel. Tillgångarna äro tömda, laglöshet och utpressningar fortfara i provinserna, rekryteringar draga de starkaste armarne från åkerbruk och näringar. Turkiet störtas icke, det faller, och hela Europas ansträngningar kunna endast för en kort tid fördröja, men icke förekomma dess ohjelpliga ruin.
55 Egypten har troget bistått Turkiet i striden; dess soldater ha ansetts utgöra kärnan af turkiska armén. D. 13 Juli mördades despoten Abbas Mirza midt i sina utsväfningar och efterträddes af sin farbroder, den upplyste och ädeltsinnade Said Pascha. Äfven Tunis och Tripoli ha sändt hjelptrupper. Mindre Asien är en skådeplats för elände och oordningar.
56 Persien, ansatt af stridiga inflytanden, har bibehållit en tvetydig neutralitet. Likaså Khiva och Bukhara. Vid Sir Daria ha Ryssarne fattat fast fot. Att de derifrån skulle hota engelska besittningarne i Ostindien annorlunda än medelbart, genom att verka på Persien och Afghanistan, är likaså osannolikt, som det ofta upprepade ryktet om ankomsten af en engelsk armé från Ostindien till Svarta hafvet.
57 (Slut följer.)
Notisen/artikeln ingår i HT 24/1 1855:|6 2|
1854 års Krönika.
(Forts)
58 Från det brittiska Ostindien ha underrättelserna varit goda. Der har rådt lugn; kriget emot Birmanerne synes ha lemnat rum för en längre vapenhvila. Engelska området betäckes efterhand af jernvägar, som föra de inre nejdernas rikedomar till hafvet, och man har ändtligen börjat tänka på att för de härtills mycket försummade infödingarne anlägga folkskolor och gifva dem vissa medborgerliga rättigheter, dem de härtills saknat.*)Joniska Öarne hade kanske rättast bordt nämnas nästefter Grekland. Deras ställning har varit ganska olycklig, emedan deras nationela tendenser föga sympathiserat med det engelska skyddsväldet och derföre blifvit af detta på allt sätt nedtryckta. – Kapkolonin har under året lefvat i sämja med Kaffrerne.
59 Den stora hvälfningen i China har hvarken hvilat eller upphört, men ej heller gjort några betydande framsteg. Det hette att insurgenterne i början af året stodo under Pekings murar och att de på våren belägrade Kanton. Emellertid synas de på båda hållen ha blifvit tillbakaslagne den gången, hvartill orsaken troligen mera bör sökas i inre oenighet, som uppkommit mellan dem sjelfve, än i någon återlifvad kraft hos den sjunkande och förvekligade Mantschu dynastin. Större delen af det ofantliga rikets vestra område fortfar att vara i rebellernes våld.
60 Japan har under året mottagit tvenne troligen ej kärkomna besök, ena gången af en rysk, andra gången af en amerikansk örlogseskader. Båda bemöttes med stor yttre höflighet; likväl kunde regeringen endast genom vissa demonstrationer, som läto förstå att främlingarne ej ville afspisas med toma ord, förmå sig att öppna för verldshandeln några hamnar, som förut varit stängda, eller blott tillgängliga för Holländarne. Snart torde icke ens detta yttersta och fabelaktiga österland kunna bibehålla sin stränga afspärrning från den europeiska civilisationen, hvilken alltmera rotfäster sig på Chinas kuster.
61 De outtömliga guldminorna i södra Australien ha längesedan fördunklat Kalifornien och tillockat sig en omätelig skara emigranter från alla verldens delar. Som vanligt, sedan första ifvern lagt sig, har handeln deraf dragit en mångfaldig vinst och jemnare fördelat den nya kolonisationen på åkerbruket, den lönande fårskötseln och andra näringsgrenar i dessa rikt lottade nejder. Den anglikanska racens ordnande och praktiska snille har äfven här förstått att med förvånande hastighet skapa nya och blomstrande samhällen med alla den europeiska civilisationens företräden. – Frankrike har under året tagit i besittning Nya Caledonien, utan att detta synes ha framkallat någon protest från Englandoriginal: Egland eller Amerika. Deremot ha både Frankrike och England motsatt sig ett försök att med Förenta Staterna införlifva Sanwichsöarne genom en sorts frivillig anhållan från de sednares sida. Afsigten var uppenbar, nemligen att här bilda en brygga från Förenta Staternas vestra kust till China.
62 De sydamerikanska staternas historia är enformig och motbjudande. Uppror och krig med grannarne ha sönderslitit de flesta bland dem. Brasilien har varit lugnt; dess stadgade samhällsskick och lyckliga ställning ha begynt tilldraga sig en del af den europeiska emigrationen. Centralamerika, deladt i obetydliga republiker, erbjuder samma tröstlösa anblick, som sydstaterna. Honduras synes vara hugadt att ansluta sig till Förenta Staterna. Mexiko styres med föga ära och lycka af despoten Santa Ana. Med möda kufvas de ständiga upproren. I ett af dessa tillsatte den ryktbare franske äfventyraren Raousset de Boulbon lifvet. Till F. St. har Mexiko för 20 mill. pjaster sålt den omtvistade Mecilladalen.
63 Den stormäktigste kejsar Faustin I på Hayti fortfar att med den lyckligaste framgång parodiera kejsar Napoleon I. Hans små försök att under sin spiras glans lyckliggöra äfven den närbelägna republiken S:t Domingo ha likväl slagit felt.
64 Förenta Staternas blomstring och storhet tillvexa. Märkvärdigt nog synas striderna i Europa snarare ha verkat afkylande på Amerika. Dess utrikes politik har varit neutral och i denna egenskap genomdrifvit vissa fördelar för den neutrala handeln, hvilka väl föga medgifvits utan en så mäktig förespråkare. F. St. tillåta ingen visitation af främmande kryssare. Man påstår att Ryssland har många politiska vänner i För. Staterna. Säkert är åtminstone, att planer varit eller äro å bane att draga nytta af Englands inveckling i orientens angelägenheter. En kongress i Ostende af alla F. St:s sändebud i Europa lärer haft för afsigt att samråda, huruvida konjunkturerna borde begagnas. Tillsvidare är dock allt lugnt, och neutralitetsfördrag ha blifvit afslutade både med England och Ryssland. På Kuba har demokratin, ehuru förgäfves, kastat begärliga blickar. En något hårdragen konflikt med Spanien är ännu ej fullt bilagd. En annan med Frankrike (om Soulé) afslöts i godo. I Juni bombarderade en För. St:s krigsskonert staden Greytown i Centralamerika under en obetydlig förevändning. England lät detta med ovanlig undfallenhet passera.
65 Presidenten Pierce, en demokrat, leder ärenderna moderatare än man väntat. Hans sednaste budskap proklamerar neutralitet, icke-inblandning i Europas affärer, för öfrigt stark tillvext af handel och inre välstånd. Likväl har Pierce många fiender och blir icke återvald. Vigtigt, såsom en reaktion mot de starka inflyttningarne, är det nya partiet Know nothing, som åsyftar att icke bevilja full medborgarerätt åt andra än dem som i 21 år varit bosatte uti För. Staterna. Ett motparti har äfven bildat sig. – Ovanligt många eldsvådor, skeppsbrott och andra olyckshändelser ha detta år hemsökt För. Staterna, men dessa olyckor glömmas och försvinna i den allmänna blomstringen af detta ofantliga samhälle.
*)Joniska Öarne hade kanske rättast bordt nämnas nästefter Grekland. Deras ställning har varit ganska olycklig, emedan deras nationela tendenser föga sympathiserat med det engelska skyddsväldet och derföre blifvit af detta på allt sätt nedtryckta. – Kapkolonin har under året lefvat i sämja med Kaffrerne.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
1854 års Krönika.
1 I. Diplomatik m. m. Jan.: Sveriges, Noriges och Danmarks neutralitetsförklaring, erkänd af alla makter (Sveriges erkänd af Ryssland d. 7 Mars). Jan. 13, Konferensen i Wien uppgör nya fredsförslag, som antagas af Turkiet, men ej af Ryssland. Konferensen upplöser sig.
2 Jan. 29, Kejsar Napoleons bref till Kejsar Nikolai.
3 Febr. 9, Kejsar Nikolais svar till Kejsar Napoleon.
4 Mars: Turkiet förbinder sig att ej utan Englands och Frankrikes samtycke sluta fred med Ryssland.
5 Mars 6, Kurir afgår till S:t Petersburg med Englands och Frankrikes ultimatum (furstendömenas utrymmande inom April m. m.) Då önskadt svar uteblir, förklara England och Frankrike d. 27 Mars krig emot Ryssland. Kort förut och samtidigt utkommer den s. k. »blå boken» i London.
6 April 20, konvention, hvarigenom Preussen förbinder sist att för vissa händelser skydda Österrikes gränser. Denna konvention biträdes fram på sommaren af de öfriga makterna och kompletteras i Oktober med tillägg. Preussen fortsätter, ehuru med ringa framgång, sina bemedlingsförsök.
7 Maj: konvention, hvarigenom Turkiet medgifver Österrike rätt att tillsvidare besätta furstendömena. Detta föranleder ett nytt »Wienerprotokoll» af den 24 Maj (Englands, Frankrikes, Preussens samtycke härtill).
8 Juni, Juli, Augusti, notvexling mellan Österrikeoriginal: Österrtke och Ryssland. I Nov. antager Ryssland 4 förut föreslagna utgångspunkter för vidare underhandlingar, hvilket likväl ej hindrar Österrike att den 2 Dec. med England och Frankrike afsluta den s. k. trippelalliansen (för det mesta vilkorlig, blott i händelse Ö. råkar i krig) hvarigenom den fordna s. k. heliga alliansens traditionela politik är bruten.
9 II. Kriget i orienten. Jan. 3, 4, de förenade franska, engelska och turkiska flottorna insegla i Svarta hafvet.
10 Jan. 6–10, blodiga strider vid Kalafat (Tsetati).
11 Febr. 9–15, Schilder förstör en del af turkiska Donauflottiljen.
12 Vid samma tid rasar de kristnes uppror mot Turkarne, understödt af grekiska frikorpser under Grivas, Karaiskakis m. fl., i en del af Epirus, Macedonien och Thessalien. Efter ömsesidiga härjningar och grymheter, kufvas upproret i Maj, hufvudsakligen genom kusternas spärrning af engelsk-franska krigsskepp.
13 Mars: ständiga skärmytslingar vid Kalafat. – Mars 4: strid vid Kalarasch. – Mars 15–23: strider långs hela Donaulinien, för det mesta i följd af turkiska ströftåg öfver till venstra flodstranden.
14 Mars 23: Ryssarne gå i tre divisioner öfver Donau (vid Ismail, Galacz, Brailov, under Gortschakoff, Lüders, Uschakoff). Maltchin, Tultscha, Issaktschi och största delen af Dobrudscha intagas. Vid samma tid öfvergifva och spränga Ryssarne sex af sina fästen vid Svarta hafvets östra kust. De allierade flottorna, som återvändt till Beikosbugten, insegla ånyo i Svarta hafvet den 26 Mars.
15 April 10: Odessas bombardement. Under April begynna franska och engelska trupper anlända till Gallipoli. Striderna vid Donau fortfara. Gagri öfvergifves af Ryssarne. Trupper concentreras mot Silistria. Ryssarne utrymma en del af Lilla Walachiet, som besättes af Turkarne.
16 Maj 12: ångfregatten »Tiger» strandar och förstöres nära Odessa. Silistrias belägring under Paskevitsch. Dess kommendant, Mussa Pascha, dödad. Blodiga strider. Seljvan m. fl. stupa. – Maj 26: 3 000konsekvensändrat/normaliserat Fransmän landstiga i Athéns hamn och tvinga regeringen att ändra system samt förneka upproret i Epirus. – Maj 28: Karamsin stupar nära Slatina.
17 Juni 13, blodbad vid Silistria. Sprängda minor. Paskevitsch erhåller kontusion, Schilder m. fl. stupa. Nya stormar mot fästet Abdul Medschid. Juni 22: Silistrias belägring upphäfves. En del af ryska armén återgår öfver Donau. – Juni 8, Eristoff slår Turkarnes avantgarde vid Nigoit. Juni 16, Andronnikoff slår deras hufvudstyrka vid Uzurget.
18 Juli 5–7, Turkarne öfvergå Donau. Heta strider vid Giurgievo. Österrikarne stå i ryska arméns flank, och den sistnämnda utrymmer stora Walachiet och största delen af Dobrudscha. – Juli 15–19, strid emot Schamils skaror vid Schilda floden. Juli 29, Wrangel slår Turkarne vid Bajazeth.
19 Augusti: ryska armén utrymmer Moldau. Österrikare och Turkar inrycka i Walachiet. – Aug. 4, Bebutoff slår Turkarne vid Kars. – Koleran härjar bland franska och engelska trupperna i Varna. L'Espinasse's olyckliga expedition till Dobrudscha.
20 Sept. 1–7, expeditionen mot Krim under S:t Arnaud och Raglan afseglar från Varna och landstiger, Sept. 14, vid Eupatoria. Sept. 20, slaget vid Alma. Ryssarne retirera. Sept. 27–29, flankrörelsen till Balaklava, som blir de allierades stödjepunkt. S. d. dör S:t Arnaud ombord på Bellerophon och efterträdes af Canrobert. Sebastopols belägring börjar från södra sidan. Från 30 Sept. till 5 Okt. bedrages största delen af Europa af ankan om Sebastopols fall.
21 Okt. 17, Sebastopol bombarderas från land- och sjösidan. Detta fortsättes från landsidan, med ett kort afbrott (Nov. 16), till årets slut. Korniloff stupar. Okt. 25, striden vid Balaklava. Liprandi och Semäkin ta 4 redutter.
22 Nov. 5, slaget vid Inkerman. Catchart, Goldie, Strangways, Soimonoff m. fl. stupa. Nov. 7, storm i Svarta hafvet: ett egyptiskt linieskepp och en fregatt förgås. Nov. 14: orkan; ett franskt linieskepp och mer än 30 mindre fartyg förgås. – Anfall af Schamil.
23 December: Ryssarne hålla fortfarande Pruthlinien besatt. En del af turkiska armén inskeppas till Krim. Vid Sebastopol befästar man sig å båda sidor och inväntar förstärkningar.
24 (Fortsättes.)
Notisen/artikeln ingår i HT 13/1 1855:|3 2|1854 års Krönika.
III. Kriget i Finland.
25 Januari: Kanonbåtar byggas i Helsingfors, Åbo och Björneborg. En fregatt beställes på varfvet i Helsingfors, men kommer ej detta år till utförande. Finska handelsskepp i utländska hamnar säljas till förmånliga priser.
26 Februari: General Rokassovsky i S:t Petersburg. – Febr. 27 (till Mars 3), H. K. H. Storfursten Konstantin i Helsingfors. – Värfningar till andra finska sjöekipaget. – Långs sydfinska kusten uppbådas omkring 3 000konsekvensändrat/normaliserat hästar för transport af militäreffekter, dels för truppernas behof, dels till Sveaborg och Hangö. – Den 27 Febr. ankommer första krigsmanifestet till Helsingfors.
27 Mars: vexande krigsrykten och oro i sinnena. – Kommendanten på Sveaborg, amiral Altvater, får på begäran afsked för sjuklighet och efterträdes af general Sorokin. – Mars 14, 15: H. M. Kejsaren samt DD. KK. HH. Thronföljaren och Storfurstarne Konstantin, Michael och Nikolai i Helsingfors. – Mars 24: H. M. Kejsarens reskript till general Rokassovsky om finska folket. – Mars 27, Englands och Frankrikes krigsförklaring. – Mars 28, afgår finska gardet till Petersburg. – T. f. generalguvernörens makt utvidgas för krigstid. – Öfverstlöjtnant Furuhjelm guvernörsadjoint på Åland, dit två kompanier finske grenadierskarpskyttar afgå på sista isarna. – Optisk telegraf anlägges från Petersburg till Hangö. – Sveaborg, Hangö, Bomarsund, Wiborgs befästningar m. m. iståndsättas. Helsingfors befästas med strandbatterier. Ryska trupper inrycka i landet. – Anbud och gåfvor begynna för kriget, Finska handelsflottan i upplösningstillstånd. Ett antal finska fartyg lyckas hemkomma från Köpenhamn. Finske matroser i samma stad afslå anbud att taga hyra på engelska flottan.
28 April: Våren ovanligt tidig. April 7, Helsingfors redd öppen; fartyg inkomma. April 8, visa sig för första gången två engelska fregatter utanför Sveaborg, hvarefter fientliga fartyg nästan oafbrutet äro i sigte ända till hösten. April 11, visiteras det första finska fartyg, Alma från Borgå, af Engelsmännen vid Dagerort. S. d. blir vestmakternas krigsförklaring känd i Helsingfors. Priserna på kolonialvaror, viktualier och de flesta andra förnödenheter stiga hastigt. En panisk farhåga intager sinnena, och på sista slädföret bortflyttas en mängd allmänna och enskilda effekter från H:fors och andra kustorter, Finska bankens kassor m. m. föras till Tavastehus. Mot slutet af månaden lugnas sinnena. – Ännu d. 19 April gå trupper och kruttransporter öfver isen till Sveaborg. Den 22:dra är södra hamnen öppen, och d. 28:de båda hamnarna fullkomligt isfria. – April 19, lossas första skotten (från Gustafsvärn) mot en pejlande engelsk ångare. – April 23, Rysslands krigsförklaring. – I slutet af Mars har engelska flottan under Napier inseglat i Östersjön och uppehåller sig först vid Kiel, sedan vid Elfsnabben till d. 5 Maj, sedan för det mesta vid Porkala, der franska flottan under Parceval Deschénes inträffar d. 13 Juni. Under månadens lopp uppbringas ett antal finska handelsfartyg i Öresund och Östersjön, sedan de förstkommande undsluppit med visitation.
29 Maj: alla poster medföra underrättelser om uppbringade fartyg. Panisk oro i de österbottniska städerna. – Invalidkassa för Finland grundas: första bidraget, 10 000konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r, föräradt af Åbo stads borgerskap. Rustningarna fortfara. – Sorokin beundrar Ehrensvärds snille. – En del af Wiborgs förstäder raseras. – Maj 19, 20 Hekla och Arrogant vid Ekenäs; första blodet flyter. – Maj 22, Hangö bombarderas af fientliga ångfartyg (Magicienne, Dragou, Hekla och Basilisk). – Reservdepôt för gardes- och grenadierskarpskyttebataljonerna inrättas i Tavastehus. – Silfvermyntet, en tid sällsynt, återkommer i rörelsen. – Våren tidig: d. 24 Maj synas rågax, och vid samma tid äro träden löfvade och gräset frodigt, som vid midsommartid. – Maj 30: Plumridge med Leopard, Odin och Valorous i Brahestad.
30 Juni 1: Plumridge med »flygande eskadern» (Leopard, Odin, Vulture och Balorous) i Uleåborg. Ananias Mickelsons förräderi. Juni 4, fientliga besök i Ijå och Kemi. Juni 8, Plumridge i Torneå, som skonas. – Juni 7, Odin och Vulture utanför GamlaCarleby; deras båtar tillbakaslagne. Efter striden befästar G:Carleby sin hamn med batterier, och de flesta kuststäder följa exemplet. – Juni 12: Napier med en del af sin flotta ankrad utanför Sveaborg. Juni 18, 63 fientliga segel vid Porkala. S. d. en telegrafstation i Ingo förstörd af fienden. – Juni 21, Bomarsund bombarderas. – Juni 23, manifest om 2 nya bataljoner indelt finsk militär. – Finska gardet i Peterhof. – Kanonbåtarne bemannas. Reservroddflottilj. – Lindring i tullbehandlingen för varor landvägen. – 50 000konsekvensändrat/normaliserat rub. s:r anslås af statsmedel till arbetsförtjenst m. m. för Uleåborg och Brahestad. Enskilda sammanskott för dylikt ändamål. Gibsons interpellation i engelska parlamentet om Uleåborg och Brahestad.
31 Juli 3, efter en rekognoscering mot Kronstadt återvänder Napier till Porkkala. – Juli 11, engelsk parlamentär utanför Helsingfors föreslår fångarnes utvexling. – S. d. Fienden vid Korsör. – Juli 21, flottorna afgå på kryss mot Åland. – Juli 28, 5 ångbåtar afgå från Helsingfors till Åbo. Komité för indelta trupperna. Socknestämmor härom. Guvernörsadjoint i Uleåborg. Trafik från Österbotten till Vesterbotten. Många finska sjömän återvända från utlandet.
32 Augusti: Baraguay d’Hilliers, efter att ha besökt Köpenhamn och Stockholm, landstiger d. 1 Aug. på Åland med 10 000konsekvensändrat/normaliserat Fransmän. Aug. 8, operationerna börja mot Bomarsund och fortfara till d. 16:de, då fästningen kapitulerar. Fångarne föras dels till England, dels till Frankrike och behandlas mildt. – Aug. 22, tre fientliga fartyg beskjuta Runsala. – Aug. 26, Napier och Parceval Deschenes rekognoscera Helsingfors. – Aug. 27, Hangös fästen sprängas af Ryssarne. – Salttullen nedsatt från 40 till 25 kopek tunnan. – Beklagansvärd tilldragelse. Skörden utfaller under väntan, och sjukdomar härja på flera orter. Het sommar.
33 September ingår med svåra stormar och ymniga regn. Sept. 1 och 2, Bomarsunds fästen sprängas af fienden, hvars landtrupper lemna Åland d. 4 och 5 Sept. Omkr. d. 15:de återlemnas Åland åt finska auktoriteterna. – Sept. 14, engelska ångaren Alban på grund nära Åbo. Vid vestra kusten visa sig tid efter annan fientliga fartyg. – Sept. 23, Napier, som med sin flotta legat vid Nargön, rekognoscerat Helsingfors. – Universitetets ferier förlängda. Tungpost för varor öfver Petersburg.
34 Oktober: Franska flottan afgår till Kiel och lemnar Östersjön i slutet af månaden. – Okt. 19, Napier afseglar från Nargön, dröjer i Kiel och inträffar först d. 17 Dec. i Spithead. En del af flygande eskadern under Chads och Watson qvarstadnar ända till början af December. Bottniska vikens blokad upphäfves den 21 Okt. och Finska vikens den 19 Dec. – Okt. 16, kungörelse om uppsättning af 3:dje och 4:de indelta bataljonerna. – Sveaborgs eskader kryssar till Dagerort, återkommer och går till Kronstadt. – Okt. 27, linieskeppet Andreas öfverfördt från 1:sta finska till 22:dra ekipaget. – Finansfrågor. Handel. Några skutor uppbringas. Universitetet öppnas. Flyttade effekter återföras. Ofantliga mjöltransporter. Inqvarteringsafgiften utgör i Helsingfors 3 rub. 66 kop. s:r per skattöre, utom gårdsägares onera. Oktober regnig och kylig.
35 November 13, kungörelse om uppsättning af 5:te och 6:te indelta bataljonerna. – Finska gardet i Polen. – Ny modellkanonbåt med skruf byggd i Åbo. – Varutrafik från norr. En del af Petersburgs export går öfver Kuopio. Tidig vinter.
36 December, general Rokassovski på begäran entledigad som t. f. generalguvernör öfver Finland. Efterträdes af general Berg.
|3 3|IV. Kriget i andra trakter.
37 Maj 11 och Juni 10, Engelsmännen i Libau. – Juli 18, Solovetzka klostret bombarderas – Aug. Kola bombarderas. – Aug. 11, Hvita hafvets blokad. Mjöltransporter till norska Finnmarken gå fria. – Sept. 1–4, anfallet mot Petropaulovsk.
Notisen/artikeln ingår i HT 17/1 1855:|4 2|1854 års Krönika.
V. Fredens Krönika.
38 England, starkt genom sin konstitution, sin allmänanda, sin laglydnad, sin oerhörda utveckling af alla intelligensens och industrins hjelpkällor, har, oaktadt den krigiska hänförelse, hvilken intagit massorna, varit lugnt och blomstrande i sina inre frågor. De mest olika åsigter ha haft rätt att uttala sig och derigenom blifvit oskadliga. Ministeren Aberdeen-Russel-Palmerston har bibehållit sig vid styret, oaktadt partiernas anfall och förebråelsen för lamhet eller brist på förutseende i krigets förande. Drottningen, älskad och ärad som alltid, led likväl i början af året genom den storm som väcktes i tidningarna mot prins Alberts inflytande i regeringsärender. Det fordna folkhatet mot Frankrike har märkbart minskats, sedan båda nationerna som vänner blandat sitt blod på slagfälten. Krigets kostnader, som redan i Maj beräknades till 10 millioner pund sterling utöfver den vanliga statsutgiften, ha betäckts genom ökad inkomsttaxa, förhöjning af sprit- och malttaxorna m. fl. åtgärder, och först vid årets slut har man åter väckt fråga om lån. Jemte uppsättning af en talrik milis och den klandrade lagen om främmande truppers värfvande, ha flera inre reformfrågor varit å bane, såsom lagen mot korruption vid parlamentsval, men den vigtigaste frågan, valrättens utsträckning, uppskjöts till en lugnare tid. Handeln har förstått att tillochmed införskaffa oumbärliga ryska råämnen och har dervid gynnats af den liberala princip att flaggan skyddar lasten. Likväl har skörden ej svarat mot behofvet, och spanmålspriserna stigit, sedan Odessas kornbod stängdes. – Den länge sökte Franklins död synes omsider bekräftad.
39 Frankrike uppträdde, efter sitt skydds- och anfallsförbund med England i början af året, för första gången sedan 1815 ånyo som väldig stormakt i de europeiska staternas led. Det har således, genom partiernas kufvande, åtminstone politiskt tätnat under det hårda bandet af despoten Louis Napoleons jernvilja. Statsmyndigheterna, senaten och lagstiftande korpsen, ha endast funnits till för att underdånigt kontrasignera herrskarens beslut. Oaktadt sina rika hjelpkällor, nödgades Frankrike i Mars upptaga ett lån af 250 millioner genom nationalsubskription och i December besluta ett annat af 500 millioner på samma väg. Af vigtigare inre reformer har man föga hört, om man ej dertill vill räkna den fortsatta regleringen af Paris, Louvrens stora tillbyggnader och förberedelserna till verldsexpositionen 1855. Rustningar i stor skala, fältlägren och uppsättandet af ett nytt kejserligt garde höra till krigets historia. Skörden har varit otillräcklig och vinskörden felslagen. Koleran bortryckte 120 000konsekvensändrat/normaliserat menniskor. Af kejsarens gunstlingar afled en, Saint Arnaud, i början af fälttåget mot Krim; en annan, Persigny, aflägsnades; en tredje, Fould, var föremål för skandalen. En fjerde, Morny, den mest aktade af alla, har återinträdt i statstjensten som president för lagstiftande korpsen. Kejsarinnans tredje fausse couche har lemnat föga hopp öfrigt för en direkt thronföljd. Medan i England massorna anses mera krigiskt stämda, än regeringen, är förhållandet i Frankrike tvärtom. Känsligt för sin ära och sina arméers nya lagrar, har Frankrike likväl, under allenastyrandet, fruktat sabelns välde öfver intelligensen, detta herrliga ljus, som derifrån utstrålat i alla riktningar och, mer än dess svärd, skrifvit lagar för hela Europa.
40 Österrike har fört ett dubbelt spel, som likväl klarnat, sedan det af franska regeringen blifvit förvissadt att det kufvade Italien ej skall våga uppresa sig mot dess välde. Kärleken till en ung och högsint monark samt hans unga och sköna brud, hvars biläger firades d. 24 April, har, jemte en inskränkt amnesti och belägringstillståndets upphäfvande i vissa delar af monarkin, varit ljuspunkter i den annars mörka taflan af ett financielt ruineradt militärvälde och en byråkrati, öfver hvilka furst Metternichs system fortfar att kasta sin mörka skugga. Ett genom nationalsubskription sammanbragt statslån af 350 millioner floriner har uppslukats af en armé på krigsfot under en tvetydig neutralitet, och för att bereda i sig nya utvägar, har regeringen åt franska bankirer försålt statens jernvägar. Välståndet har ej kunnat repa sig, Ungern har ej kunnat glömma att så många af dess söner ännu försmäkta i landsflykt. Dödens lugn har hvilat öfver det sköna Lombardiet och lagunernas stad.
41 Preussen har följt en vacklande neutralitets- och bemedlingspolitik, som, visserligen föga tacksamt, blifvit beskylld att »springa ärender åt Europa».konsekvensändrat/normaliserat Ekonomiskt har det vunnit derpå genom den starka varutrafiken från Ryssland öfver Memel. Förhållandet till Österrike har varierat mellan half vänskap, half fiendskap och ständig jalousi, som i synnerhet täflat om de öfriga tyska staternas medhåll. Bayern, Sachsen, Hannover och Würtemberg sökte draga fördel af stormakternas rivalitet och bildade ett slags medlande separatförbund med konferenser i Bamberg, men på hösten synes den österrikiska politiken fått öfverhand både öfver separatismen och Preussens inflytande. Sistn. makt har af oldenburgska regeringen åt sig utverkat Jahdeviken såsom blifvande örlogshamn, och häremot har Hannover protesterat. D. 9 Aug. afled konung Fredrik August af Sachsen i följd af stjelpning med vagn och efterträddes af sin broder Johan. Kurhessen har slitits med sin Hassenpflug och sina omedgörliga ständer. I Baden ha bispebullret och den religiösa förvecklingen fortfarit. Det gick så långt att erkebiskopen af Freiburg en kort tid var häktad. Utvandringarne ha äfven fortfarit i stor skala. Koleran har äfven härjat på flera orter. Tyska industrin synes visa framsteg och rörlighet; i München var under sommaren en stor exposition. Äfven en sammanspelning i München af Tysklands utmärktaste dramatiska artister väckte mycken uppmärksamhet.
42 Belgien och Nederländerna kunna båda räknas till de lyckligaste länder i Europa, hvilka, jemte ett stort yttre välstånd, besitta alla bildningens och sin författnings fördelar, utan att rubbas af de inre skakningar, som stundom åtfölja dessa. Båda ha vidhållit en sträng neutralitet. Mellan Belgien och Frankrike har man trott sig märka ett närmande i följd af konung Leopolds och kejsar Napoleons möte i Boulogne, men enligt andra, har detta möte varit temligen kallsinnigt.
43 Danmark har vidhållit en neutralitetspolitik, oaktadt påtryckning utifrån. Dess inre angelägenheter ha tillräckligt tagit dess krafter i anspråk. Man har sett det ovanliga skådespelet af tre särskilda riksdagar samlade under loppet af samma år. De tvenne första upplöstes den 24 Mars och 30 Okt. Anledningen var den s. k. helstatsförfattning (för hela monarkin, hertigdömena inberäknade) som ministrarne ville genomdrifva och som ansågs dels luta åt den fordna absoluta styrelseformen, dels för mycket gynna de tyska tendenserna. När slutligen den tredje riksdagen sammanträdde i Dec. och det befanns att samma åsigter ännu för tredje gången uttalats af landets majoritet, nödgades ministrarne begära afsked och konungen antog nya, som anses motsvara riksdagens moderata åsigter. Hela denna strid, från början till slut genomkämpad på laglig väg och under en oförminskad kärlek till den folkvänlige konungens person, erbjuder ett af de vackraste skådespel i den konstitutionela monarkins historia och kan ej annat än öka den aktning man måste hysa för det lilla, men raska och trofasta danska folket.
44 (Fortsättes.)
Notisen/artikeln ingår i HT 20/1 1855:|5 2|1854 års Krönika.
(Forts.)
45 Sveriges neutralitetsförklaring, för hvilken de församlade ständerna genom en deputation till konungen uttalade sin tacksamhet, har ej funnit bifall hos alla partier. För att vara rättvis, måste man erkänna traditionernas makt och det gamla svenska vikingalynnet, som i både äldre och nyare tider fört Sverige till glans och välde utöfver dess materiela tillgångar, just genom sitt egenskap att mera känna och handla, än lugnt öfverväga möjliga följder på politikens vågskål. De finnas väl ock, hvilka anse ett utländskt krig välkommet såsom afledare för inre gäsningsämnen, hvilka under en långvarig fred kifvas inbördes och på några håll slappat moraliteten. Men Carl Johans politiska system, hvilket redan den store Gustaf Adolf förutsagt med ett antingen, eller, och som går ut uppå att eröfra ett nytt Sverige inom Sverige sjelf, en fredspolitik, som begränsar den förenade skandinaviska halföns ärelystnad inom dess eget vidsträckta område, har, om icke just svensk till lynnet, likväl i sina följder öfverhufvud visat sig så välsignelsebringande, att den nuvarande regeringen, som följer samma system, kan i det längsta påräkna ett starkt stöd i den allmänna meningen. Dertill kommer ännu, att Sveriges oberoende ställning mellan krigförande grannar varit för dess handel och industri särdeles lycklig under det förflutna året och fortfarande måste anses önskvärd för de kommerciela intressena. Likväl är det omöjligt att förutsäga huru länge denna ställning kan bibehållas. Skulle de tyska makterna aktivt indragas i kriget, blir sannolikt äfven för Sverige den politiska tryckningen utifrån och inifrån mycket stark, och man får då se om Carl Johans system består sin svåraste pröfning.
46 Konung Oskar har derföre, oaktadt sin fredälskande politik, nödgats vara beredd på alla möjligheter. I Februari beviljade ständerna för neutralitetens upprätthållande det s. k. särskilda kreditivet af 2½ million rdr bkoriksdaler banko, och i November voterades, utom det vanliga s. k. stora kreditivet, ett förhöjdt anslag (ytterligare 2½ million) för mindre kreditivet, hufvudsakligen bestämdt för krigsrustningar. Riksdagen som fortfarit hela året och afblåstes d. 4 Dec., började med en negativ åtgärd, nemligen förkastandet af det sedan förra riksdagen hvilande förslaget till en ändring i representationsformen, hufvudsakligen beräknadt uppå att medla mellan de olika åsigterna. Dess sednare verksamhet har deremot burit frukt i ovanligt många positiva och välgörande reformer (se härom H. T. 1854 N:o 99) och har bevisat, att det representativa systemet, äfven om det är föråldradt och bristfälligt i formerna, likväl för landet medför en oberäknelig nytta. Bränvinsbeskattningen, myntreformen, jernvägarne, elektriska telegrafen m. m. äro härpå talande prof. Kungl, familjen hade i Mars den smärtan att förlora den lille arfprinsen, hertigen af Södermanland. Vid samma tid ödelades Örebro af en eldsvåda, en del af Linköping förstördes af brand d. 26 April, och på hösten utbröt koleran, lindrig nog ändå, i hufvudstaden och flera trakter af riket. Tidningarna ha för öfrigt omtalat en ovanlig mängd grofva förbrytelser, som uppfyllt fosterlandsvänner med smärta och farhågor. Man har|5 3| äfven anmärkt utflyttningarne till Amerika från ett så föga folkrikt land som Sverige. Men från dessa tilldragelser vänder man sig hellre till den gladare taflan af intelligenta framsteg i många riktningar. Icke blott på vetenskapernas område har Sverige häfdat sitt redan hundraåriga rykte med nya arbeten af värde, isynnerhet på historiens och statistikens område. Äfven flera af de sköna konsterna, särdeles måleriet och bildhuggarekonsten, ha fortfarande gjort betydliga framsteg, hvarom talrika expositioner och de nyss i Stockholm och Götheborg uppställda konungabilderne bära vittne. Literaturen har under året förlorat Euphrosyne och Palmær, konsten Fogelberg, kyrkan Faxe. För svenska språkets renhet har man mycket ifrat; den första omfattande svenska ordbok (Dalins) nalkas sin fulländning. Folkbildningen har fortfarande varit föremål för en sakrik diskussion och förtjent uppmärksamhet.
47 Äfven Norige har beviljat 300 000konsekvensändrat/normaliserat specier för upprätthållandet af sin neutralitet. Man säger att möjligheten af ett krig här möter mindre sympathier. Finnmarkens handel på Arkangel har sistl. år njutit vissa friheter, som icke torde beviljas ett annat år. I stortingets af konungen afslagna proposition att ståthållareskapet måtte afskaffas röjde sig en viss ömtålig nationalkänsla; likväl gaf uppresandet af Carl Johans staty i Stockholm ny anledning att erkänna de stora fördelarne af unionen med Sverige. För öfrigt är Noriges inre ställning blomstrande; dess handelsflotta har med hvarje år stigit i betydenhet. Under året brann staden Skien.
48 – I Schweitz ha partistriderna fortfarit, likväl utan att synnerligt störa landets lugn. Jesuiterne ha visligen hållit sig stilla detta år. Ställningen till Österrike har varit, om icke god, dock bättre. Kantonen Tessins afspärrning har till en del upphört. Konungen af Neapel å ena och Mazzini å andra sidan, nu sednast äfven kejsar Napoleon, ha värfvat i Schweitz.
49 – Spanien har undergått en märkelig hvälfning. Regeringens absoluta tendenser, underblåste af drottning Christinas intriger, framkallade, jemte stora missbruk i förvaltningen, en revolution. Förgäfves kufvades pressen, oppositionens chefer landsförvisades m. m. Den allmänna oviljan störtade ministrarne och deras system i slutet af Juli, utan att dock, som mången befarade, störta Isabellas thron. Espartero, och vid hans sida O'Donnel, kommo härigenom i spetsen för regeringen, kufvade anarkin och sökte ej utan framgång att medla mellan partierna. Enkedrottningen, hatad af alla partier, landsförvisades. Cortes sammanträdde i Nov. och förklarade sig för den konstitutionela monarkin med liberala tendenser. Finanserna äro, som förut, ohjelpliga, men på Förenta Staternas anbud att köpa Kuba har man svarat: »den som säljer Kuba, säljer Spaniens ära.»tillagt av utgivaren
50 – Portugals vanmakt fortfar, och dess industri förlamas af engelska handelsintresset. Den unge konungen Pedro II har genomrest en del af Europa; man omtalar hans förlofning med en belgisk prinsessa. En plan, som man tillskrifvit O’Donnel, att återförena Spaniens och Portugals kronor genom att förmäla Pedro II med spanska thronarfvingen, den tvååriga prinsessan af Asturien, synes i intetdera landet ha funnit sympathier.
51 – Italien har lidit på engång af despotism, demagogiska stämplingar och kolera. Österrikes inflytande har varit allrådande, ej blott i dess egna besittningar, utan äfven i Toscana, Modena, Parma och Kyrkostaten. D. 26 Mars lönnmördades hertig Carl III af Parma och efterträddes af sin sexårige son Robert I. I Kyrkostaten har det hierarkiska eländet fortfarit. Kardinal Lambruschini, Italiens Metternich, har aflidit. Det förunderliga har inträffat, att påfven hållit förböner för Turkarne. I Nov. och Dec. hölls emellertid ett stort kardinalmöte i Rom med reliquieutställningar, aflat m. m., der jemväl förböner höllos för fred mellan de kristne. Neapel är oförändradt, lika skönt, lika lättjefullt, lika bourboniskt. Sicilien ligger som förut i Filangieris bojor. Koleran härjade flera orter och mest Messina, apelsinernas fädernesland.
52 Alla italienska stater frukta den outtröttlige Mazzinis komplotter. Endast Piemont (Sardinien) synes föga oroa sig öfver denne orostiftare, ehuru hans anhang säges vara betydligt nog uti Genua. Men Piemont litar på sin mot alla främmande inflytanden fast vidhållna konstitution, i hvars skugga folkets kärlek omgifver thronen som en mur. Mot Österrike på ena och Frankrike på andra sidan har Piemont följt en klok och moderat, men likväl oberoende politik. Med påfliga partiet har söndringen fortfarit, särdeles i fråga om kyrkogodsen. Det säges att prostestantismen utbreder sig i Piemont; åtminstone har denna stat varit den enda i Italien som visar tolerans i sådana ämnen. Det inre tillståndet är blomstrande och lyckligt. – Det lilla Monaco har gjort något buller; det sades att Förenta Staterna ville inköpa det, men denna plan, om den verkligen var å bane, strandade mot Piemonts protest.
53 Det lilla Grekelands politiska vanmakt har röjt sig mer än någonsin. Det var naturligt att de nationela sympathierna, öppet gillade af drottningen, med eller utan ryskt inflytande, skulle med hänförelse understöda deras landsmäns uppresning mot det turkiska barbariet i Epirus, Thessalien och Macedonien. Måhända återvaknade drömmen om ett nytt byzantinskt kejsaredöme. Sedan alla försök att på diplomatisk väg hejda Grekernes enthusiasm blifvit fruktlösa, landstego d. 26 Maj franska trupper i Athéns hamn, tvungo konungen att afskeda sina populära ministrar och tillsatte en ny ministere under Kalergis, hvilken alltsedan styrt det förödmjukade Grekeland, konungen inberäknad, under franskt inflytande. Den hotande brytningen med Turkiet afböjdes väl, men landet förtvinar, och dess nöd har ökats af koleran.
54 – Turkiets krigiska krönika för året har några ljuspunkter, hvaribland Kalafats och Silistrias försvar intager främsta rummet, men dess inre tillstånd är allt samma tafla af ruiner, elände, villervalla, fanatism och upplösning. Den milde, men svage sultanens goda afsigter stranda mot osmaniska befolkningens indolens. Reformerna stadna på papperet. En religion, som afskär all frihet och utveckling, kan ej föryngras. Fransmän och Engelsmän ha nödgats helt och hållet lita på egna hjelpmedel. Tillgångarna äro tömda, laglöshet och utpressningar fortfara i provinserna, rekryteringar draga de starkaste armarne från åkerbruk och näringar. Turkiet störtas icke, det faller, och hela Europas ansträngningar kunna endast för en kort tid fördröja, men icke förekomma dess ohjelpliga ruin.
55 Egypten har troget bistått Turkiet i striden; dess soldater ha ansetts utgöra kärnan af turkiska armén. D. 13 Juli mördades despoten Abbas Mirza midt i sina utsväfningar och efterträddes af sin farbroder, den upplyste och ädeltsinnade Said Pascha. Äfven Tunis och Tripoli ha sändt hjelptrupper. Mindre Asien är en skådeplats för elände och oordningar.
56 Persien, ansatt af stridiga inflytanden, har bibehållit en tvetydig neutralitet. Likaså Khiva och Bukhara. Vid Sir Daria ha Ryssarne fattat fast fot. Att de derifrån skulle hota engelska besittningarne i Ostindien annorlunda än medelbart, genom att verka på Persien och Afghanistan, är likaså osannolikt, som det ofta upprepade ryktet om ankomsten af en engelsk armé från Ostindien till Svarta hafvet.
57 (Slut följer.)
Notisen/artikeln ingår i HT 24/1 1855:|6 2|1854 års Krönika.
(Forts)
58 Från det brittiska Ostindien ha underrättelserna varit goda. Der har rådt lugn; kriget emot Birmanerne synes ha lemnat rum för en längre vapenhvila. Engelska området betäckes efterhand af jernvägar, som föra de inre nejdernas rikedomar till hafvet, och man har ändtligen börjat tänka på att för de härtills mycket försummade infödingarne anlägga folkskolor och gifva dem vissa medborgerliga rättigheter, dem de härtills saknat.*)Joniska Öarne hade kanske rättast bordt nämnas nästefter Grekland. Deras ställning har varit ganska olycklig, emedan deras nationela tendenser föga sympathiserat med det engelska skyddsväldet och derföre blifvit af detta på allt sätt nedtryckta. – Kapkolonin har under året lefvat i sämja med Kaffrerne.
59 Den stora hvälfningen i China har hvarken hvilat eller upphört, men ej heller gjort några betydande framsteg. Det hette att insurgenterne i början af året stodo under Pekings murar och att de på våren belägrade Kanton. Emellertid synas de på båda hållen ha blifvit tillbakaslagne den gången, hvartill orsaken troligen mera bör sökas i inre oenighet, som uppkommit mellan dem sjelfve, än i någon återlifvad kraft hos den sjunkande och förvekligade Mantschu dynastin. Större delen af det ofantliga rikets vestra område fortfar att vara i rebellernes våld.
60 Japan har under året mottagit tvenne troligen ej kärkomna besök, ena gången af en rysk, andra gången af en amerikansk örlogseskader. Båda bemöttes med stor yttre höflighet; likväl kunde regeringen endast genom vissa demonstrationer, som läto förstå att främlingarne ej ville afspisas med toma ord, förmå sig att öppna för verldshandeln några hamnar, som förut varit stängda, eller blott tillgängliga för Holländarne. Snart torde icke ens detta yttersta och fabelaktiga österland kunna bibehålla sin stränga afspärrning från den europeiska civilisationen, hvilken alltmera rotfäster sig på Chinas kuster.
61 De outtömliga guldminorna i södra Australien ha längesedan fördunklat Kalifornien och tillockat sig en omätelig skara emigranter från alla verldens delar. Som vanligt, sedan första ifvern lagt sig, har handeln deraf dragit en mångfaldig vinst och jemnare fördelat den nya kolonisationen på åkerbruket, den lönande fårskötseln och andra näringsgrenar i dessa rikt lottade nejder. Den anglikanska racens ordnande och praktiska snille har äfven här förstått att med förvånande hastighet skapa nya och blomstrande samhällen med alla den europeiska civilisationens företräden. – Frankrike har under året tagit i besittning Nya Caledonien, utan att detta synes ha framkallat någon protest från Englandoriginal: Egland eller Amerika. Deremot ha både Frankrike och England motsatt sig ett försök att med Förenta Staterna införlifva Sanwichsöarne genom en sorts frivillig anhållan från de sednares sida. Afsigten var uppenbar, nemligen att här bilda en brygga från Förenta Staternas vestra kust till China.
62 De sydamerikanska staternas historia är enformig och motbjudande. Uppror och krig med grannarne ha sönderslitit de flesta bland dem. Brasilien har varit lugnt; dess stadgade samhällsskick och lyckliga ställning ha begynt tilldraga sig en del af den europeiska emigrationen. Centralamerika, deladt i obetydliga republiker, erbjuder samma tröstlösa anblick, som sydstaterna. Honduras synes vara hugadt att ansluta sig till Förenta Staterna. Mexiko styres med föga ära och lycka af despoten Santa Ana. Med möda kufvas de ständiga upproren. I ett af dessa tillsatte den ryktbare franske äfventyraren Raousset de Boulbon lifvet. Till F. St. har Mexiko för 20 mill. pjaster sålt den omtvistade Mecilladalen.
63 Den stormäktigste kejsar Faustin I på Hayti fortfar att med den lyckligaste framgång parodiera kejsar Napoleon I. Hans små försök att under sin spiras glans lyckliggöra äfven den närbelägna republiken S:t Domingo ha likväl slagit felt.
64 Förenta Staternas blomstring och storhet tillvexa. Märkvärdigt nog synas striderna i Europa snarare ha verkat afkylande på Amerika. Dess utrikes politik har varit neutral och i denna egenskap genomdrifvit vissa fördelar för den neutrala handeln, hvilka väl föga medgifvits utan en så mäktig förespråkare. F. St. tillåta ingen visitation af främmande kryssare. Man påstår att Ryssland har många politiska vänner i För. Staterna. Säkert är åtminstone, att planer varit eller äro å bane att draga nytta af Englands inveckling i orientens angelägenheter. En kongress i Ostende af alla F. St:s sändebud i Europa lärer haft för afsigt att samråda, huruvida konjunkturerna borde begagnas. Tillsvidare är dock allt lugnt, och neutralitetsfördrag ha blifvit afslutade både med England och Ryssland. På Kuba har demokratin, ehuru förgäfves, kastat begärliga blickar. En något hårdragen konflikt med Spanien är ännu ej fullt bilagd. En annan med Frankrike (om Soulé) afslöts i godo. I Juni bombarderade en För. St:s krigsskonert staden Greytown i Centralamerika under en obetydlig förevändning. England lät detta med ovanlig undfallenhet passera.
65 Presidenten Pierce, en demokrat, leder ärenderna moderatare än man väntat. Hans sednaste budskap proklamerar neutralitet, icke-inblandning i Europas affärer, för öfrigt stark tillvext af handel och inre välstånd. Likväl har Pierce många fiender och blir icke återvald. Vigtigt, såsom en reaktion mot de starka inflyttningarne, är det nya partiet Know nothing, som åsyftar att icke bevilja full medborgarerätt åt andra än dem som i 21 år varit bosatte uti För. Staterna. Ett motparti har äfven bildat sig. – Ovanligt många eldsvådor, skeppsbrott och andra olyckshändelser ha detta år hemsökt För. Staterna, men dessa olyckor glömmas och försvinna i den allmänna blomstringen af detta ofantliga samhälle.