Från Helsingfors. 4

Lästext

Notisen/artikeln ingår i HT 29/4 1843:|33 2|

Från Helsingfors.

4.

1843 April 28.

1 Min Herre!*)Till Lieutenant Leopold i Grusien.

2 Känner ni det slags folk, som man kallar Aprilnarrar? Ständigt fladdrande väderpustar i menniskohamn, med solskensansigten och slaskiga extremiteter, varelser, hvilkas tårar falla som takdropp och hvilkas suckar braka som islossningar, varelser, hvilka för någon stor begången dumhets skull blifvit dömda att smälta som smör i solsken och, likt snögubbar, gråta ihjäl sig af förtjusning öfven det högas herrlighet. Dessa äro de rätta Aprilnarrarna, de känsliga själarna, hvilka bedraga sig på detta hårda lif. Arma snögubbar! de förlora sig så länge i åskådningen af höjdernas lycksalighet, att de icke märka huru deras egen personlighet oförmärkt bortflyter i ett rännstensflöde. Ni förstår att jag menar poeterna. Deras lektid är hardt när.

3 Beklagligen måste jag likväl berätta er, att vår nordiska vår ännu befinner sig i slyngelåren. Maj knackar redan på dörren, och huru skola vi mottaga honom? Vi, som pockat violer om julaftonen och nyårsdagen gjort lustfärder i båt, vi äge nu knapt en enda fattig blåsippa, knapt en enda öppen bölja att bjuda uppå. Väl skramla redan droschkorna på våra gator, men oss veterligen, har ännu ingen enda Isvoschik gjort oss det nöjet att, efter gammal vana, plumsa in mellan fästningen och staden. Sålänge vi sakna dessa vårens glada förebud, hjelper det oss föga att lärkorna drilla a la Madame Fink-Lohr i höjderna och svämar af tranor, långhalsade som Engelsmän, resa i karavaner mot norden. Snö ligger ännu öfver lundernas förhoppningar; men »jungfru munlös sätter sig på träd löflös och äter upp fågel fjäderlös», säger den gamla gåtan. Vi hoppas, liksom förra snöbortskaffningsentreprenören, att fram emot midsommar skall väl skräpet vara sin kos.

4 I den yttre Europeiska verlden har en långsvansad komet gjort en himmelsk effekt. Man har trott sig finna, att den sednast besökt oss år 1668 och torde förnya besöket år 2018. Hvilka tider, Min Herre! Våra farfäders farfäder sågo den sist och våra barnabarns barnabarn skola se den härnäst, såvida denna lilla jord då ännu svärmar i ett hörn af universum, likt en mygga i solskenet. – Jag vill föröfrigt nu ej uppehålla er med så ringa ting, som Europeiska samtalsämnen; jag vill blott korteligen beröra de vida vigtigare ämnen, hvilka särskildt röra oss, våra minnen och förhoppningar under April månad.

5 Ni torde erinra er, att vi i slutet af Mars lyckligt och väl inpackade Hr Mohr i vårt lilla theatraliska hönshus, der han, och vi med honom, mådde rätt väl en liten tid bortåt. Väl blånade fingerspetsarne af köld hos de spelande; väl satt den Pianist, som utgjorde Hr Mohrs orchester, i sjuppskinspels och slog på tangenterna med välförsedda vinterhandskar; väl stampade publiken fötterna af kyla och förledde Hr Mohr, som ansåg stampandet härröra af otålighet, att någon gång låta uppdraga rideaun i förtid; men, både aktörer och spektatörer hafva sin goda dosis af »Nordens Kraft», det är ett slägte af jern och stål, på hvilket ingenting biter. Knapt var ochså Thalia inflyttad i sin gamla bostad, förrän enthousiasmen åter steg till kokpunkten på länstolarna och parterren, och det ville ej taga någon ända med applauderna och framropningarna. Ni mins, det är af gammalt en rön i theaterhusets naturalhistoria; förtjusningen synes klibba vid väggarna. För öfrigt voro Hr Mohrs spektaklet samteliga af den art, att äfven den känslofullaste åskådare... smög sig i buffeten mellan akterna. Ej torde Hr Mohr vid återresan behöft arrangera en egen fora för de härifrån medförda silfverrublarna. – Hr Koehler qvarstadnade. Ett par små ströftåg på scenen hafva utfallit med förlust. Som en skicklig fältherre, afbidar Hr Koehler nu förstärkningar. Under veckan hafva Hr Nicolai med fru, samt Hr Metzke, äfven med fru ankommit. Många andra hitväntas; bland andra M:lle Rachel från Paris. Här är för närvarande konstens gyllene hem, liksom Elyseiska fälten fordom ansågos hafva legat någonstädes bortåt Kuusamo Lappmark. Ni skulle förvånas, Min Herre, om jag för er afslöjade alla våra djerfva förhoppningar, om jag sade er, att äfven den Svenske Torslow hos Theaterhus-Direktionen förfrågat sig, huruvida han vid första öppet vatten kunde påräkna Theaterhuset, och derå erhållit ett jakande svar. Men ni kan tillsvidare anse detta som ett skämt, det är allt så osäkert, som en Aprilhimmels löften.

6 En fråga ville jag till er framställa: hvarföre äge vi ingen nationell theater, ej ens en enda scenisk talent, hvilken vi kunde kalla vår? Ni svarar, att vi äro för alfvarsamma dertill. Nå väl, hvarföre slå vi oss då ej på sorgespelet? Rätta skälet torde vara att vi äre både för tröga och för mycket insvepta i oss sjelfva, för att kunna lefva oss in i andra förhållanden och personligheter, så som den dramatiska konsten fordrar det, hvarföre äfven dramen aldrig velat trifvas på vår Finska parnass.

7 I musikväg räkne vi under April månad Hr Pacii tredje och fjerde soiréer samt Hrr Wilschaus concert i går. Musiken har hos oss funnit en mera gynnande jordmån, än den dramatiska konsten. Pianoforte finnes numera nästan i hvarje bildadt hus i landet och mången skicklig hand framlockar derur behagfulla toner af Mayseder, Hertz, Moscheles, Czerny m. fl. – vi kunde tillägga Strauss, Lanner och Labitsky. Vi äge många och talentfulla amatörer på violin, violoncell och flöjt, så väl här, som i landsorterna. Utom Helsingfors, äga äfven Åbo och Vasa sina musikaliska soiréer; i Åbo har bildat sig ett litet inhemskt kapell, som med beröm vitsordas. Hr Pacius bildar omkring sig flera skickliga elever och en god sångarchoeur. Jag känner blott en enda otillfredsställd fråga, som, rörande musiken, sväfvat på mångens läppar: äro de sköna oratoriernas dagar för alltid förbi i Helsingfors? Kunna ej med samma tillgångar samma storverk utföras ännu? Vi böre erkänna, hvad man kanske icke alltid rättvist erkänt, att endast Hr Pacii talent och outtröttliga möda förmått hos oss framkalla så sköna skapelser, som »Die Letzten Dinge», »Der Tod Jesu», »tillagt av utgivarenMessias» och »Vater Unser», så tillsägande ur ett intet. Men skulle väl musikens talrika vänner i Helsingfors nu eller|33 4| framdeles undandraga sig ett verksamt deltagande i så vackra och storartade företag, och icke fastmer på allt sätt befordra dem, med liflig tacksamhet för Hr Pacii förtjenst.

8 Fastlagen, dymmelveckan och påsken hafva, som sig bort, i all stillhet aflupit. Veterligen hafva inga påsktroll visat sig, knapt några smågubbar. Det syns att vi lefve i en prosaisk tid, då smaken för det sköna aftager. – Andra dag påsk var en ganska skral assemblée. Som vanligt, har man i enskilda sällskaper roat sig desto bättre och flitigare. Jag bör äfven nämna, att en ny restauratör, Hr Ehrenburg, redan öppnat sin rörelse i Brunnssalongen och bjudit på table d'Hôte och tafelmusik.

9 Långt bortom Långörns dystra murar synes en blå rand af hafvet, men äfven den betäckes ännu stundom af drifis. Emedlertid emotses ångbåtscommunicationens öppnande innan kort. Det första ångfartyget afgår härifrån till Reval och Cronstadt den 22 Maj samt till Åbo och Stockholm den 28 Maj. Då måste väl vår sjö vara så klar som en sjuttonårig flickas blåa ögon. Äfven de numera Finska örlogsfartygen, hvilka pryda vår norra hamn, bedrifva med ifver sin utrustning; deras proviantering utbjudes på entreprenad härstädes, hvarigenom betydliga summor komma att qvarstadna i landet. Cofferdifartygen i södra hamnen taklas, utredas och kalfatras.

10 Åtskilliga literärt betydelsefulla årsdagar infalla dessa tider: Finska Literatur Sällskapets den 16 Mars; Helsingfors Bibel Sällskaps den 26 April; Finska Vetenskaps Societetens den 29 April; dagar, hvilka hugneligt erinra om de dyrbaraste Finska intressens framskridande. – Den lilla literaturbulletin, jag utlofvat, blir denna gången kort. Till de vigtigaste under detta års första qvartal i Helsingfors tryckta arbeten räkne vi: Underdånigt Förslag till Förordning om Landmäteriet, Ägodelnings- och Skattläggnings-verket samt justeringen af mått, mål och vigt i Finland, 31 ark 4:to. Wasenius. – Lärobok i Landtmätningen, till Landtmäteri Studerandes tjenst sammandragen och utgifven af Carl Tawaststjerna, Öfv.Directeur och Ridd. m. m. 36 ark stor 8:vo samt 19 ½ ark Plancher. Wasenius. Kejserliga Alexanders Universitetets Matrikel 1842, utgifven af A. J. Palm, 100 sidd.sidor 8:vo. Frenckell, & Son. – Bland mindre arbeten torde nämnas en i landthushållningen: Om Odling af Klöfver och tjenligaste sättet för dess allmännare införande vid jordbruket i Finland, 3 ⅛ ark 8:vo. Wasenius. – Under tryckning äro bland andra en ny diger tom af Finska Vetenskaps Societetens Handlingar, en Svensk öfversättning af Prof. Reins Statistik öfver Finland, – af förf. till en del omarbetad i enlighet med nyaste statistiska förhållanden, – samt Finlands Allmänna Författningar för åren 1841, 1842. Våra pressar äro för närvarande ganska lifligt sysselsatta. Bland annat emotses flera historiska arbeten, hvarom mera framdeles.

11 Jag slutar härmed min Aprilhistoria. I fall det ej står annorlunda skrifvet i stjernorna, skall jag nästa gång berätta för er om gröna lunder och fria böljor, om svalor och sommardoft, om parasoller och promenadkäppar, korteligen om den älskeliga Maj.

 

 

  1. *)Till Lieutenant Leopold i Grusien.

Kommentar

Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.

Faksimil