Notisen/artikeln ingår i HT 18/3 1857:|22 2|

Lefnadskostnaden i Helsingfors.

1 Allmänt föres klagan deröfver att det är dyrt att lefva i Helsingfors. Man uppgifver att en ogift tjensteman härstädes behöfver för året minst än 300 än 500 rubel*)All beräkning i silfver. till det nödvändigaste. Men ännu har ingen genom ett bokslut öfver sina utgifter för året låtit se hvad i sjelfva verket ett hushåll i Helsingfors för året kostat. I detta afseende äro oss några uppgifter benäget meddelade. En tjensteman t. ex., hvilken i 20 år såsom gift varit bosatt i Helsingfors och derunder fört bok öfver sina inkomster och utgifter sålunda, att han månadtligen afslutat konto med sitt hushåll och sin kassa, och sedan vid hvarje års slut uppgjort behörigt sammandrag häraf samt hvarje femte år en beräkning af medeltalet af kostnaden för de senast förflutna fem åren, är härigenom i tillfälle att på kopeken kunna uppgifva hvad verkeligen de årliga utgifterne uppgått till för ett tarfligt tjenstemanna-lif för sagde tid. I förmodan att det kan intressera en och annan att känna resultatet af en sådan bokföring, gå vi att härhos meddela detsamma åt offentligheten, utan att dermed vilja uppställa någon norm för ett sparsamt lif i allmänhet. Vi antage, att denne tjensteman icke är någon smulgråt, om ock icke heller slösare, samt att han af brist på tillgångar varit tvungen att såsom man säger, »ställa mun efter matsäcken»tillagt av utgivaren, d. v. s. lefva endast med hvad han kunnat förtjena. Någon besparing för gamla dagar torde ej blifvit gjord; hela förtjensten har årligen gått åt. Ordinarie lönen antages under hela tiden utgjort årligen 400 rub., och extra inkomsterne torde under trägen sysselsättning kunnat uppbringas till 600 à 800 rubel för året.

2 Vidare är att anmärka: att hushållet vanligen utgjorts af 5 personer, herrn, frun, (inga barn, dock år 1846 tvenne och år 1847 ett fosterbarn), en dreng och två pigor; att herrn icke spelar kort och sällan besöker värdshus; att för den stigande dyrheten hushållet sluteligen blef förminskadt till endast 3 personer, sålunda att drengen och ena pigan förafskedades, äfvensom häst och ko, och att till vinnande af yttermera besparing maten hemtades från värdshus och boningsrummens antal inskränktes till endast tvenne; att i öfrigt, till inbesparande af en i allmänhet dryg hyra för logis, bostaden varit för sommaren uthyrd åt resande, hvarför ock hushyran sällan gått öfver 50 rubel för året, utom under de begge krigsåren, då den uppgick till 120 rub. i anseende dertill att bostaden härunder upptogs af inqvartering, som ingenting inbringade.

3 Här följer nu ett sammandrag af utgiftskostnaden under sina skilda rubriker i medeltal för de tvenne senaste qvinqvennierne.

4 Hushållet (mat och tvätt), hvars konto varit fördt af värdinnan, observerar följande rubriker:

5 Dagportionspriset af husmanskosten för person har varierat från 13 till 22 kopek samt kosthållningen för året på person från 60 till 93 rubel silfver. Kosten för ett fattighjon å stadens fattighus stod under samma tid till 8 à 10 kopek för dagen samt 30 à 40 rubel för året. Torgpriserne finnas angifna i stadens tidningar.

6 Totalutgiften utgjorde för åren 1846–1855 som följer:

7 Häraf har den speciela utgiften för mat och tvätt utgått i medeltal med 333 rubel för året, och för åren 1846 och 1847 för husgeråd till 300 rubel för hvardera året.

8 Afdrager man nu från totalutgiften hvad som blifvit utlagdt för husgeråd, hvilka finnas i behåll, och hvilken utgift för de 10 åren utgått i medeltal för året med 117 rubel 5 kopek, finner man: att total utgiften för hushållet om året egenteligen uppgått i medeltal till nära 1 000konsekvensändrat/normaliserat rubel, hvilken summa äfven torde under sagde tid utgjort underhållskostnaden för de fleste mindre herrskapshushåll i Helsingfors af samma antal medlemar, der icke nöden tvungit till en förknappning eller inskränkning under vanligheten.

9 Att emellertid denna utgift kan inskränkas till endast 700 rubel för året, år ådagalagdt genom hushållningen för de 2 sednaste åren. Men å andra sidan måste äfven tagas i beräkning, att ett sådant svältlif, utan den ringaste komfort och utan snart sagdt alla nöjen och uppmuntrande förströelser, på längden ovilkorligen skulle så medtaga lefnadslusten, att deraf sluteligen föga återstode mera, än som jemnt behöfdes för att i en stund af grubbel taga farväl af allt det jordiska. Blir en menniska genom nöden beröfvad hvarje tillfälle till trefligt umgänge med sina likar samt till välgörenhet och utöfvande af kristlig menniskokärlek,*)Det är att anmärkas, att för nöjen och traktering för åren 1854 och 1855 utgått endast mellan 40 och 50 rub. s:rsilfver och att i denna rubrik ingå äfven utgifterne för välgörande ändamål samt för befordrande af skön konst. så är fara värdt, att hon innan kort försjunker i ett tillstånd af krass egoism och smutsig snålhet, uppfattande lifvets mål såsom endast kroppens utfordning med dagligt bröd, till dess döden sluteligen gör på detta omak ett önskadt slut.

 

 

1. *)All beräkning i silfver.
2. *)Det är att anmärkas, att för nöjen och traktering för åren 1854 och 1855 utgått endast mellan 40 och 50 rub. s:rsilfver och att i denna rubrik ingå äfven utgifterne för välgörande ändamål samt för befordrande af skön konst.