1 Intill närvarande ögonblick äro följande 9 periodiska skrifter annonserade för 1843.
2 Borgå Tidning*)Vi gå alfabetiskt tillväga. Samma Red. supponeras, der ej annorlunda är uppgifvet. utgifva 1843 af samma Redaktion och efter samma plan som innevarande år. Prenumerationspris i landsorterna 2 Rub.Rubel Silfver. Borgå Tidning tog sin början 1838 och ingår således med 1843 i sitt 6:te år. Dess plan innefattar recensioner och anmälanden af, Finsk literatur, uppsatser rörande Finlands historie, topografi och öfriga förhållanden, Borgå stiftsnyheter, notiser från landsorterna, mindre skaldestycken och uppsatser af blandadt innehåll. Borgå Tidning har i denna historiskt fosterländska riktning innehållit förtjenstfulla uppsatser, hvarförutom den, mer än öfriga blad, meddelat notiser om industriella och andra företag inom landet.
3 Ecclesiastikt Literaturblad redigeras 1843 efter samma plan och af samma redaktion som detta är; fria supplementer medfölja. Pris 58 kop.kopek Silfver. Bladet tog sin börian 1839 och ingår således i sitt femte år. Det innehåller afhandlingar och recensioner af erkänd förtjenst, inom den Theologiska spheren, samt strödda underrättelser.
4 Finlands Allmänna Tidning utgifves 1843 af samma redaktion och enligt samma plan som detta år. Pris i Helsingfors på ordinärt papper 2 Rub.Rubel 80 kop.kopek; på finare d:o 3 Rub.Rubel 20 kop.kopek; i landsorterna: 3 Rub.Rubel 22 kop.kopek på ordin. och 3 Rub.Rubel 68 kop.kopek allt Silfver på finare papper. Finlands Allmänna Tidning tog sin början 1820 och inträder 1843 i sitt 24:de är. Dess kall är att vara organ för landets officiella myndigheter, att ur första hand meddela befordringar, utnämningar m. fl. landet rörande förändringar, samt derjemte utförligare redogöra för Rysslands och andra länders politik. Dessa åligganden har Red. en längre tid med consequens och klarhet genomfört och har, så långt utrymmet medgifvit – hvilket visserligen kunde önskas något vidsträcktare – upptagit afhandlingar, behandlande fosterlandets oekonomi och andra ämnen af rent nationellt intresse.
5 Helsingfors Morgonblad utkommer 1843 i något utvidgadt format samt på finare papper och besörjes af samma redaktion som detta år. Pris: i Helsingfors 1 Rub.Rubel 75 kop.kopek i landsorten 2 Rub.Rubel 2 kop.kopek Silfver. Morgonbladet, som trädde i dagen 1832 och snart ingår i sitt 12:te år, var från sin begynnelse ämnadt att utgöra ett academiskt och literärt blad, men har sedermera, med bibehållande af detta hufvudsyfte, utvidgat sin verksamhet, samt meddelar alla fosterländska nyheter, jemte kortare utrikes notiser och strödda ämnen. Red. har härutinnan med nit och grundlighet gått till väga och tillvunnit sig förtjenta loford äfven utrikes.
6 Helsingfors Tidningar utgifvas 1843 af samma redaktion som innev. år. Nya stilar begagnas. Pris: i Helsingfors 2 Rub.Rubel i landsorten 2 Rub 30 kop.kopek Silfver. Tidinngen tog sin början 1829 och emotser nu sitt 15:de blomstringsår. Dess syftning var från början mångfald, meddelande af alla fosterländska nyheter, och i allmänhet ämnen af lättare natur. Denna syftning har den nuvarande Red. sökt följa, likväl med önskan, att i den lätta omklädnaden innesluta ett värdigt, stundom alfvarligt innehåll.*)Morgonbladet har yttrat en grundad tvekan, huruvida vi skulle kunna inrymma all den literatur, vi antydt. Vårt löfte härutinnan förekommer äfven oss för vidsträckt. Vi afse dervid synnerligen (ej uteslutande) skön literatur.konsekvensändrat/normaliserat
7 Suomi, Tidskrift i fosterländska ämnen, fortsättes 1843 efter samma plan som härförinnan och utlemnas hvarannan månad i ett häfte af 4 ark i 8.o. Pris i Helsingfors 1 Rub.Rubel 50 ko., i landsorterna 1 Rub.Rubel 60 kop.kopek Silfver. Suomi tog sin början 1841, inträder 1843 i sitt 3:dje år och bearbetar i fosterländskt riktning landets historie, statistik, topografi, philologi, upptager märkelige mäns biografier m. m. samt egnar sig genom en populär stil för en vidsträcktare publik. För hvarje vän af Finsk historie och nationalitet öfverhufvud är Suomi en intressant företeelse, som bör behjertas och understödjas bättre än hittills.
8 Wasa Tidning anmäles för 1843 enligt samma plan och af samma redaktion. Pris: i landsorterna 1 Rub.Rubel 65 kop.kopek Silfver. Wasa Tidning begynte 1839 och emotser sitt 5:te år. Den egnar sig på ett förtjenstfullt sätt åt Österbottens förhållanden samt upptager derjemte blandade ämnen.
9 Åbo Tidning utkommer 1843 enligt samma plan och under ledning af samma redaktion som detta är. Pris: i Åbo 4 Rub.Rubel 75 kop.kopek i landsorterna 2 Rub.Rubel 2 kop. S:rkopek Silfver. Åbo Tidning är den Finska periodiska pressens senior och kan datera sin upprinnelse ända från de med år 1771 under Porthans, Clewbergs (Edelcrantz') och sedermera äfven Kellgrens ledning utkommande »Tidningar utgifna af ett Sällskap iÅbo». Tidningen inträder således 1843 i sitt 73 år. Med åldrens stadga och erfarendet fortgår detta blad på den fosterlandet oekonomisk bana, det sig föresatt, och innehåller derjemte nyheter, berättelser och strödda underrättelser.
10 Åbo Underrättelser utgifvas 1843 likaledes enligt samma plan och af samma redaktion som förut. Pris: i Åbo 1 Rub.Rubel 50 kop.kopek i landsorterna 1 Rub.Rubel 73 kop. S:rkopek Silfver. Detta blad utkom först 1824 och inträder med nästa år (inberäknadt något öfver ett år, från Åbo brand till början af 1829, hvarunder tidningen hvilade) i sitt 20 år. Bladet egnar sig med förkärlek åt landets handel och sjöfart, upptar stifts- och andra nyheter samt mindre noveller och blandade ämnen.
11 Af denna korta öfversigt skönjes, att den Finska periodiska pressen visserligen ej är rik, men ej heller utfattig. Det gifves perioder, då våra tidningar till antalet voro mindre, men till innehåll och värde vida öfverlägsna våra närvarande. Det gifves andra perioder, med hvilka den närvarande ej behöfver frukta jemförelsen. Öfverhufvudtaget röjer sig hos hela vår tidningspress en god och lofvärd sida: det fosterländska intresse, åt hvilket hvarje blad sin mån egnar sig. Vi tro, att detta likväl mindre är tidningarnes förtjenst, än Allmänhetens, som oundgäng|101 3|ligen fordrar nationella intressen i tidningarna. Den Finska nationaliteten har länge slumrat; numera har den vaknat till full medvetenhet af sig sjelf, och det är vårt sköna hopp och vår fasta tro, att den aldrig skall somna mer.
12 De brister, som vidlåda vår tidningsliteratur, anse vi vara 1) Oförmågan att sprida sig till det egentliga folket. Sålänge Svenskan är alla bildades språk i landet, måste äfven flertalet af tidningarne utkomma på detta språk, enär blott den bildade och förmögna publiken prenumererar. Finska blad, nationella äfven till språket, hafva ej rätt väl burit sig, å ena sidan emedan de, utgångna från de bildade klasserna, ej förmått tala med folkets tunga och sänka sig till dess föreställningssätt, å andra sidan, emedan såväl språk som ämnen och framställning ej funnit tillräckliga sympatier bland de bildade. 2) Bristande utrymme. Landets publik är så liten, att större och dyrare tidningar ej kunna påräkna nödig afsättning. För att derföre kunna bestämma ett billigt pris, nödgas hvarje tidning inom det möjligast inskränkta utrymme intränga den möjligaste mångfald, för att tillfredsställa olika fordringar. Det låter paradoxt, men är likväl säkert, att en tidning med dubbelt större utrymme, än våra Finska, likväl vore lättare att redigera än dessa, såvida ingen kan hafva större mehn af en sådan trängsel är en redaktion, som önskar träffa ett någorlunda lämpligt val af ämnen och dervid nödgas försaka alla längre uppsatser, äfven af värde. Helsingfors Tidningar erfara denna svårighet mer än andra blad, och det sätt, på hvilket de löst densamma, har för dess nuvarande redaktion varit ingenting mindre an tillfredsställande. 3) Ensidighet. Våra flesta tidningar besörjas hufvudsakligen af en redaktör, ehuru stundom af andra dervid biträdd. Följden är, att man ofta, mer än önskligt vore, igenkänner redaktören i sjelfva tidningen. 4) Härtill kommer ännu en alltför ringa communication med landsorterna. I andra länder drunknar knappt nog en katt, utan att tidningarna derom förmäla; hos oss passerar mångt och mycket utan knäpp eller kny; vi lefva i en tystnad, som kunde göra oss mörkrädda. Om bristfälligheter hos hvar och en tidning särskildt vore väl ett och annat att säga. Men utom det att vi icke älska detta slags detaillerande, anse vi det mindre lämpligt nu, då vi rikta vår blick mot 1843, mot en framtid, en förhoppning. En stor brist äge vi dock ännu att fylla: ett blad för folket. De högre och bildade klasserna äga tillgång på så mångfaldig annan läsning att ingen literär hungersnöd kan hos dem befaras, om ock tidningarna vore skrala. Men folket...konsekvensändrat/normaliserat! Många finnas, som redligt arbeta för dess väl, många, som nitiskt upplysa det i den heliga tron. Skall då inom hela det vida Finska landet ingen enda penna arbeta äfven för det Finska folkets vetande! Detta vetande bör byggas uppå och utvecklas från tron; folkets djupa religiösa sinne vill så hafva det. Är då detta så omöjligt i våra dagar?
*)Vi gå alfabetiskt tillväga. Samma Red. supponeras, der ej annorlunda är uppgifvet.
*)Morgonbladet har yttrat en grundad tvekan, huruvida vi skulle kunna inrymma all den literatur, vi antydt. Vårt löfte härutinnan förekommer äfven oss för vidsträckt. Vi afse dervid synnerligen (ej uteslutande) skön literatur.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Den Finska Periodiska Pressen 1843.
1 Intill närvarande ögonblick äro följande 9 periodiska skrifter annonserade för 1843.
2 Borgå Tidning*)Vi gå alfabetiskt tillväga. Samma Red. supponeras, der ej annorlunda är uppgifvet. utgifva 1843 af samma Redaktion och efter samma plan som innevarande år. Prenumerationspris i landsorterna 2 Rub.Rubel Silfver. Borgå Tidning tog sin början 1838 och ingår således med 1843 i sitt 6:te år. Dess plan innefattar recensioner och anmälanden af, Finsk literatur, uppsatser rörande Finlands historie, topografi och öfriga förhållanden, Borgå stiftsnyheter, notiser från landsorterna, mindre skaldestycken och uppsatser af blandadt innehåll. Borgå Tidning har i denna historiskt fosterländska riktning innehållit förtjenstfulla uppsatser, hvarförutom den, mer än öfriga blad, meddelat notiser om industriella och andra företag inom landet.
3 Ecclesiastikt Literaturblad redigeras 1843 efter samma plan och af samma redaktion som detta är; fria supplementer medfölja. Pris 58 kop.kopek Silfver. Bladet tog sin börian 1839 och ingår således i sitt femte år. Det innehåller afhandlingar och recensioner af erkänd förtjenst, inom den Theologiska spheren, samt strödda underrättelser.
4 Finlands Allmänna Tidning utgifves 1843 af samma redaktion och enligt samma plan som detta år. Pris i Helsingfors på ordinärt papper 2 Rub.Rubel 80 kop.kopek; på finare d:o 3 Rub.Rubel 20 kop.kopek; i landsorterna: 3 Rub.Rubel 22 kop.kopek på ordin. och 3 Rub.Rubel 68 kop.kopek allt Silfver på finare papper. Finlands Allmänna Tidning tog sin början 1820 och inträder 1843 i sitt 24:de är. Dess kall är att vara organ för landets officiella myndigheter, att ur första hand meddela befordringar, utnämningar m. fl. landet rörande förändringar, samt derjemte utförligare redogöra för Rysslands och andra länders politik. Dessa åligganden har Red. en längre tid med consequens och klarhet genomfört och har, så långt utrymmet medgifvit – hvilket visserligen kunde önskas något vidsträcktare – upptagit afhandlingar, behandlande fosterlandets oekonomi och andra ämnen af rent nationellt intresse.
5 Helsingfors Morgonblad utkommer 1843 i något utvidgadt format samt på finare papper och besörjes af samma redaktion som detta år. Pris: i Helsingfors 1 Rub.Rubel 75 kop.kopek i landsorten 2 Rub.Rubel 2 kop.kopek Silfver. Morgonbladet, som trädde i dagen 1832 och snart ingår i sitt 12:te år, var från sin begynnelse ämnadt att utgöra ett academiskt och literärt blad, men har sedermera, med bibehållande af detta hufvudsyfte, utvidgat sin verksamhet, samt meddelar alla fosterländska nyheter, jemte kortare utrikes notiser och strödda ämnen. Red. har härutinnan med nit och grundlighet gått till väga och tillvunnit sig förtjenta loford äfven utrikes.
6 Helsingfors Tidningar utgifvas 1843 af samma redaktion som innev. år. Nya stilar begagnas. Pris: i Helsingfors 2 Rub.Rubel i landsorten 2 Rub 30 kop.kopek Silfver. Tidinngen tog sin början 1829 och emotser nu sitt 15:de blomstringsår. Dess syftning var från början mångfald, meddelande af alla fosterländska nyheter, och i allmänhet ämnen af lättare natur. Denna syftning har den nuvarande Red. sökt följa, likväl med önskan, att i den lätta omklädnaden innesluta ett värdigt, stundom alfvarligt innehåll.*)Morgonbladet har yttrat en grundad tvekan, huruvida vi skulle kunna inrymma all den literatur, vi antydt. Vårt löfte härutinnan förekommer äfven oss för vidsträckt. Vi afse dervid synnerligen (ej uteslutande) skön literatur.konsekvensändrat/normaliserat
7 Suomi, Tidskrift i fosterländska ämnen, fortsättes 1843 efter samma plan som härförinnan och utlemnas hvarannan månad i ett häfte af 4 ark i 8.o. Pris i Helsingfors 1 Rub.Rubel 50 ko., i landsorterna 1 Rub.Rubel 60 kop.kopek Silfver. Suomi tog sin början 1841, inträder 1843 i sitt 3:dje år och bearbetar i fosterländskt riktning landets historie, statistik, topografi, philologi, upptager märkelige mäns biografier m. m. samt egnar sig genom en populär stil för en vidsträcktare publik. För hvarje vän af Finsk historie och nationalitet öfverhufvud är Suomi en intressant företeelse, som bör behjertas och understödjas bättre än hittills.
8 Wasa Tidning anmäles för 1843 enligt samma plan och af samma redaktion. Pris: i landsorterna 1 Rub.Rubel 65 kop.kopek Silfver. Wasa Tidning begynte 1839 och emotser sitt 5:te år. Den egnar sig på ett förtjenstfullt sätt åt Österbottens förhållanden samt upptager derjemte blandade ämnen.
9 Åbo Tidning utkommer 1843 enligt samma plan och under ledning af samma redaktion som detta är. Pris: i Åbo 4 Rub.Rubel 75 kop.kopek i landsorterna 2 Rub.Rubel 2 kop. S:rkopek Silfver. Åbo Tidning är den Finska periodiska pressens senior och kan datera sin upprinnelse ända från de med år 1771 under Porthans, Clewbergs (Edelcrantz') och sedermera äfven Kellgrens ledning utkommande »Tidningar utgifna af ett Sällskap iÅbo». Tidningen inträder således 1843 i sitt 73 år. Med åldrens stadga och erfarendet fortgår detta blad på den fosterlandet oekonomisk bana, det sig föresatt, och innehåller derjemte nyheter, berättelser och strödda underrättelser.
10 Åbo Underrättelser utgifvas 1843 likaledes enligt samma plan och af samma redaktion som förut. Pris: i Åbo 1 Rub.Rubel 50 kop.kopek i landsorterna 1 Rub.Rubel 73 kop. S:rkopek Silfver. Detta blad utkom först 1824 och inträder med nästa år (inberäknadt något öfver ett år, från Åbo brand till början af 1829, hvarunder tidningen hvilade) i sitt 20 år. Bladet egnar sig med förkärlek åt landets handel och sjöfart, upptar stifts- och andra nyheter samt mindre noveller och blandade ämnen.
11 Af denna korta öfversigt skönjes, att den Finska periodiska pressen visserligen ej är rik, men ej heller utfattig. Det gifves perioder, då våra tidningar till antalet voro mindre, men till innehåll och värde vida öfverlägsna våra närvarande. Det gifves andra perioder, med hvilka den närvarande ej behöfver frukta jemförelsen. Öfverhufvudtaget röjer sig hos hela vår tidningspress en god och lofvärd sida: det fosterländska intresse, åt hvilket hvarje blad sin mån egnar sig. Vi tro, att detta likväl mindre är tidningarnes förtjenst, än Allmänhetens, som oundgäng|101 3|ligen fordrar nationella intressen i tidningarna. Den Finska nationaliteten har länge slumrat; numera har den vaknat till full medvetenhet af sig sjelf, och det är vårt sköna hopp och vår fasta tro, att den aldrig skall somna mer.
12 De brister, som vidlåda vår tidningsliteratur, anse vi vara 1) Oförmågan att sprida sig till det egentliga folket. Sålänge Svenskan är alla bildades språk i landet, måste äfven flertalet af tidningarne utkomma på detta språk, enär blott den bildade och förmögna publiken prenumererar. Finska blad, nationella äfven till språket, hafva ej rätt väl burit sig, å ena sidan emedan de, utgångna från de bildade klasserna, ej förmått tala med folkets tunga och sänka sig till dess föreställningssätt, å andra sidan, emedan såväl språk som ämnen och framställning ej funnit tillräckliga sympatier bland de bildade. 2) Bristande utrymme. Landets publik är så liten, att större och dyrare tidningar ej kunna påräkna nödig afsättning. För att derföre kunna bestämma ett billigt pris, nödgas hvarje tidning inom det möjligast inskränkta utrymme intränga den möjligaste mångfald, för att tillfredsställa olika fordringar. Det låter paradoxt, men är likväl säkert, att en tidning med dubbelt större utrymme, än våra Finska, likväl vore lättare att redigera än dessa, såvida ingen kan hafva större mehn af en sådan trängsel är en redaktion, som önskar träffa ett någorlunda lämpligt val af ämnen och dervid nödgas försaka alla längre uppsatser, äfven af värde. Helsingfors Tidningar erfara denna svårighet mer än andra blad, och det sätt, på hvilket de löst densamma, har för dess nuvarande redaktion varit ingenting mindre an tillfredsställande. 3) Ensidighet. Våra flesta tidningar besörjas hufvudsakligen af en redaktör, ehuru stundom af andra dervid biträdd. Följden är, att man ofta, mer än önskligt vore, igenkänner redaktören i sjelfva tidningen. 4) Härtill kommer ännu en alltför ringa communication med landsorterna. I andra länder drunknar knappt nog en katt, utan att tidningarna derom förmäla; hos oss passerar mångt och mycket utan knäpp eller kny; vi lefva i en tystnad, som kunde göra oss mörkrädda. Om bristfälligheter hos hvar och en tidning särskildt vore väl ett och annat att säga. Men utom det att vi icke älska detta slags detaillerande, anse vi det mindre lämpligt nu, då vi rikta vår blick mot 1843, mot en framtid, en förhoppning. En stor brist äge vi dock ännu att fylla: ett blad för folket. De högre och bildade klasserna äga tillgång på så mångfaldig annan läsning att ingen literär hungersnöd kan hos dem befaras, om ock tidningarna vore skrala. Men folket...konsekvensändrat/normaliserat! Många finnas, som redligt arbeta för dess väl, många, som nitiskt upplysa det i den heliga tron. Skall då inom hela det vida Finska landet ingen enda penna arbeta äfven för det Finska folkets vetande! Detta vetande bör byggas uppå och utvecklas från tron; folkets djupa religiösa sinne vill så hafva det. Är då detta så omöjligt i våra dagar?