Notisen/artikeln ingår i HT 19/12 1849:|100 4|

Utländska Tidningar.

1 I vår förra nummer anfördes exempel uppå den ringa kommunikation, i hvilken Finland står till utlandet på tidningsväg. Orsaken härtill är trefaldig: det ljumma intresset för dagens flera frågor utomlands, ett intresse, hvilket först under de nästlidna två stormiga åren i någon mån ökats; 2) den föga utbredda kännedomen af tyska, franska och engelska språken, samt 3) tidningarnas för reqvirenterne dyra pris, som ofta med mer än 100 procent öfverstiger hvad på utgifningsorten för dem betalas.

2 Särdeles i följd af sednaste omständighet blir ett riktigt val för reqvirenten af vigt. Literaturbladet gaf för någon tid sedan en karakteristik af de förnämsta utländska blad, och ehuru vi icke kunna till alla delar instämma i de deri uttalade omdömen, erkänne vi gerna att Literaturbladets insigt i ämnet är vidsträcktare, följaktligen kompetentare än vår. Emellertid anse vi oss icke deraf förhindrade att utan hat eller nit yttra några korta och oförgripliga anmärkningar om de utländska blad, med hvilka vi haft tillfälle att göra bekantskap.

3 En del svenska blad äro temligen allmänna i Finland. Bland dessa utmärka sig Post- och Inrikes Tidningar genom sitt nitida och rediga yttre, sina fetstilsnotiser om likt och olikt samt sina snabba, men ofta opålitliga och utan urval sammanplockade utrikes nyheter. Dess få ledande artiklar äro utan halt och hållning, och hvad som isynnerhet kan läggas detta blad till last, äro de icke sällan vrängda framställningar, som illa motsvara både dess egenskap af officiel tidning, stående utom partierna, och dess, särdeles i striden med Aftonbladet, ofta åberopade opartiskhet. I sitt referat af händelserna i Ungern, hvarom denna strid nu sednast förts, torde Posttidningen hafva gjort sig skyldig till lika skefva framställningar mot Ungrarne, som Aftonbladet för dem.

4 Aftonposten, det åter upplefda Dagligt Allehanda under Dahlman, tillhör de s. k. gråa, och denna gråhet sträcker sig äfven till trycket, som är mer än lofligt vårdslöst. Läsvärda artiklar äro icke sällsynta; utrikes afdelningen upptager temligen opartiskt referater af olika färg. Följetongen har haft åtskilligt godt att bjuda. – Hvem som åtminstone icke är grå, är Tiden, som utgifves af Professor Palmblad i Upsala. I sin ultrareaktionära anda har detta blad förtjensten att vara ganska konseqvent, att systematiskt färglägga de obestridligaste fakta och mer än andra citera ansedda källor.

5 Bland öfriga här lästa blad är Bore ett, som vi taga oss friheten rekommendera för dess ovanligt vårdade stil samt på engång moderata och frimodiga hållning i dagens frågor. Som veckoblad är Bore icke egentligen lämplig som nyhetskälla, men dess återblickar på veckan äro sakrika. Från Danmark och Norige har Bore bättre notiser än de flesta öfriga; detsamma kan icke sägas om dess finska notiser, hvilka, när de någongång förekommit, icke synas ha slutit från särdeles tillförlitliga källor. Olik Bore, har den öfriga söndagspressen i Stockholm, med undantag af det konservativa Nya Synglaset, det rykte om sig att vara rent af liderlig, såvida detta uttryck kan begagnas om en fräckhet, som icke respekterar något och ständigt talar till de dåliga passionerna. Åtminstone gäller detta om den stundom qvicka Friskytten och om Söndagsbladet. – Af landsortspressen i Sverige känna vi blott några få, bland hvilka Jönköpingsbladet, Östgötha Correspondenten och Najaden tillhöra de bättre. Frey som literatör, Hygiea som läkare samt Tidskrift för lärare och uppfostrare äro i hvar sin genre kända såsom delvis af värde. Bland andliga blad synes Nordisk Kyrkotidning äga det mesta anseendet.

6 Af de danska bladen känna vi blott Fædrelandet, som i sitt lands frågor har goda artiklar och är af specielt intresse under kriget i Slesvig. Det norska Morgenbladet är ganska vidlyftigt, men af alltför lokal färg, att kunna intressera finska läsare.

7 Bland de i Ryssland utkommande tidningar utmärka sig Journal de Saint Petersbourg för sina snabba nyheter; S:t Petersb. Zeitung för sina väl valda misceller och sin stilistiskt förtjenstfulla veckokronik för hufvudstaden; Ryska Invaliden åter såsom den utförligaste och främsta källa för militärnyheter. Messager de Saint Petersbourg har, åtminstone de förra åren, mest lefvat på lån ur franska journaler. För nyheter från Östersjöprovin|100 5|serna äro Das Inland (Dorpat) och Riga’sche Zeitung de tillgängligaste källor.

8 Bland tyska tidningar intager onekligen Augsburger Allgemeine Zeitung första rummet, för sin vidsträckta korrespondans öfver alla verldens delar, sitt oberoende och sin saknad af ensidig politisk färg, hvarigenom olika åsigter få tillfälle att uttala sig. De Berliner blad vi haft tillfälle att se (Staats-Anzeiger, Spenersche Nachrichten) äro naturligtvis starkt preussiska, äfven tyskt långtrådiga, men hafva, då de reqvireras öfver Petersburg, färskare nyheter än några andra tyska blad. Märkvärdig såsom ett motstycke till Palmblads Tiden är Neue Preussische (Kreutz) Zeitung, demokraternes oblidkelige förföljare. De Hamburgska bladen, Correspondenten, Börsenhalle, hafva färre lokala intressen och kunna meddela så mycket mera om andra länder; Börsenhalle har färskare, kortare, men mindre pålitliga, Correspondenten åter utförligare och säkrare underrättelser. Som bekant, är den förra en stor auktoritet inom handelsverlden. Bland literära tidskrifter hafva vi funnit Gertsdorfs Repetitorum äga förtjensten af korta, dock temligen fullständiga uppgifter både för Tyskland och andra länder. Illustrirte Zeitung, som i Finland äger flera läsare, har goda trädsnitt, men en text utan värde.

9 Journal des Débats är bland franska blad ett af de anseddaste i Europa och förtjenar detta genom sina utmärkta stilistiska talenter, sina diplomatiska källor och sina följetongsartiklar af Jules Janin. Dess egenskap af orleanisternes hufvudorgan under Molés inspirationer gör dock i detta ögonblick dess ställning i republiken så falsk och tvetydig, att man sällan der kan vänta ett öppet språk eller en ärlig framställning af någon vigtig fråga. – La Presse, dess rival, är i opposition med hela verlden, både radikale och konservative; redigerad af Girardins skarpa penna, säger La Presse alla partier de mest skoningslösa sanningar och menar måhända icke ärligt med något; men sakrikhet och lysande talent kan ingen förneka detta blad, som för närvarande är det mest lästa i Frankrike. Ett stort literärt intresse äger den af berömda pennor skrifna Revue des deux Mondes.

10 Saknande vidare bekanskap med den ganska talrika franska och engelska pressen – utom den qvicka Punch med sina mästerliga karrikatyrer och Semaine med sina utförliga veckodetaljer, hvarmed den säger sig motsvara 12 andra journaler, – afbryta vi här dessa ofullständiga anmärkningar, i det vi slutligen nämna den i Brüssel utkommande Independance Belge såsom ett väl underrättadt och ofta citeradt blad.