1 Som vanligt före julen, skumma boklådornas diskar öfver af nya böcker, kartor, musikalier, plancher, konstsaker, skrif- och rit-apparater, glober, färglådor, cirkelbestick m. m., som ej så noga specificeras kan. Det finns väl också knappt någon, som ej denna tid gör ett besök i boklådorna: den ena för att köpa ett praktband i guldsnitt, den andra för att köpa almanackans pantbref på ett år mera i tiden.
2 Boklådornas marknad kunde hafva något att berätta statistiken. Att här läses mera, följaktligen äfven köpes mera än förr, kan tagas för afgjordt. Af de fem eller sex språk, som kifvas om plats på boklådornas hyllor, ha svenskan och finskan förblifvit ungefär stationära, tyskan kanske gått något tillbaka, fransyskan och än mera engelskan gått fram, medan danskan, förut nästan okänd, begynt utskicka sina förposter. De inhemska tryckpressarna producera icke mera böcker nu, än för tio år sedan. Hvad är orsaken? Svaret derpå fordrar sitt eget kapitel. Det är skada att icke Borgå Tidnings förteckningar öfver de finska tryckpressarnas alster, magra i åminnelse, blifvit fortsatta.
3 Knappt hvar tjugonde bok, finsk eller svensk, som säljes i boklådorna, bär imprimatur, som stämplar dess inhemska ursprung. Det oaktadt må det ursäktas, om vi börja med det ringa nya, som här är att skåda.
4 Vetenskapen skickar oss tvenne häften under den gemensama inbjudande titeln: Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten, Hfors F. Lit.-sällskapets tryckeri 1858, vackert tryck och papper, men priset något för högt för arbeten, som kunna och böra förvänta en större publik. Första häftet innehåller: Historiska bidrag till Finlands Calendariografi af Fredr. Wilh. Pipping, första stycket, meddeladt Societeten den 12 April 1858, 140 sidor 8:vo, pris 75 kop. s:r. Den lärde och aktade förf. framlägger här, efter en inledande redogörelse för de äldsta finska calendaria i Missale Aboënse (1488) och Agricolas bönebok (1544) samt den första svenska almanachan (Upsala 1540), en detaljerad skildring af den berömde finske astrologen Sigfrid Aron Forsius samt hans för sin tid mycket märkeliga almanackor, hvilka för deras prognostica eller förutsägelser af årets timande händelser ådrogo den oskyldige mannen så svåra förföljelser. Förf. rättar åtskilliga förut härom rådande misstag och behandlar sitt ämne med den synnerliga samvetsgrannhet, som utmärker alla hans föregående lärda arbeten.
5 Andra häftet innehåller: Berättelse om femte brigadens af finska armén krigsrörelser och operationer i Savolaks, Karelen, Öster- och Vesterbotten åren 1808 och 1809, af Johan Jakob Burman, adjutant hos brigadchefen, öfverste Sandels; redigerad och utgifven af Rob. A. Renvall; med sex kartor, 112 sidor 8:vo, pris 1 rubel s:r. Arbetet är ett af de mest upplysande i den redan rika literaturen om 1808 års krig. Utg. angifver i ett förord, att förf., som härstammade från den berömda ätten Bure och var född i Perno 1771, såsom volontär och sedermera furir vid Savolaks jägare deltagit i 1788 års krig, sedermera fäktat under Sandels som kapten 1808 samt 1809 som major blifvit fången vid Skellefteå, efter en verksam krigarebana, år 1824, då han uppnått öfverstlöjtnantsgrad, afled å Haga boställe i Helsingland. Hans anteckningar synas vara nedskrifna kort efter kriget; de ha varit kända af prosten Holm och sedermera, efter åtskilliga öden, blifvit till utg. öfverlemnade af stadsläkaren i Tavastehus doktor O. Blåfield. Utg. har korrigerat stil och orthografi, utan att rubba de faktiska uppgifterna, hvilkas här och der förekommande misstag blifvit i noter anmärkta. De sex kartorna, lithogr. hos hr Lievendal, upptaga situationsteckningar öfver: 1) träffningen vid Jynkkä d. 15 Mars 1808; 2) affären vid Pulkkila d. 2 Maj; 3) Kuopio stad samt dess intagande af Malm d. 12 Maj 1808; 4) Kuopio stad samt landstigningarna d. 26 Juni och 1 Juli; 5) Toivola pass och trakten kring Kuopio, 18 Juni – 29 Sept.; samt 6) Idensalmi pass och Virta bro d. 27 Okt. 1808. Dessa kartor underlätta mycket läsarens uppfattning, och i allmänhet utmärka sig Burmans anteckningar genom sakrikhet och skarp blick öfver närmaste förhållanden. Någon kritisk historia öfver fälttåget i dess helhet har ej legat i hans plan; men som samtida vittne och personligt utmärkt deltagare i striderna förtjenar han all den aktning, som redan i hr Cygnæi skildring af Duncker blifvit honom, Burman, tillerkänd, och utgifvandet af hans arbete måste derföre anses som ett synnerligt värderikt bidrag till historien om både händelser och karakterer från denna minnesvärda tid.
6 Poesin utskickar »Veteranen», poetisk kalender, utgifven till förmån för 1808 års medellösa krigare, Hfors, F. Lit.sällsk:s tryckeri, 118 sidor 8:vo, pris 50 kop. s:r. Summa en julkalender, hvilket ej kan kallas för mycket efter fyra eller fem års uppehåll. Äro än dessa kalendrar fjärilar, som fladdra ett ögonblick mot isblommarna på den frusna vinterrutan, så ha de likväl den betydelse att samla Apollos spridda kohorter under sitt lätta banér och gifva en eller annan gryende poetisk gnista tillfälle att original: att försöka sig ute i den fria rymden. »Veteranen» försvarar också ganska väl sin plats på julborden. Den börjar med en af dessa sällsynta äkta perlor, som någongång regna ned från poesins guldmoln, – »Soldatgossen» af Runeberg. Så god lust vi hade att skicka den ljufliga visan lösbruten åt våra läsare, ha vi ej hjerta att plundra »Veteranen» på hans yppersta smycke. Pacius har nu skrifvit musik dertill, som utkom i går. För öfrigt innehåller »Veteranen» af äldre och kända signaturer: 4 stycken af F. B., 2 af F. C., 4 af E. L., nemligen 3 finska och 1 svenskt; 3 af Lll, 2 af Q., 3 af T*** och 2 af Z. T. – Vidare af yngre och härtills okända signaturer, på hvilka läsaren tillsvidare får gissa: 1 af O. D., 6 af –s–l., 4 af F. M. och 1 af –s–n. Utgifvaren sjelf, hr G. Lagus (sign. gl.), har bidragit med 3 längre stycken. Valet af stycken kan icke vara strängt, men det synes i allmänhet vara lyckadt. Bland de yngre stadnar uppmärksamheten närmast på –s–l., som äfven förut varit flera gånger synlig i Åbo-bladen.
7 Vidare finner man: Bilder ur Folklifvet I, Skildringar ur Nyländska Skärgården af Otto Höijer, Hfors Frenckell & Son, 154 sidor 8:vo, pris 60 kop. s:r. Förf. anmärker med rätta, att landets svenska befolkning blifvit alltför mycket förbisedd under de sednare årens uteslutande finska tendenser, och lemnar här en liflig och målande skildring af kustbefolkningen uti vestra Nyland med dess egendomliga dialekter. Afsigten är att sedan besöka och skildra kustfolket i östra Nyland, och vi önska den unge författaren lycka till den dager han sålunda kan lyckas sprida öfver nejder, som oaktadt deras grannskap till hufvudstaden, härtills varit så godt som okända.
8 (Fortsättes).
Notisen/artikeln ingår i HT 15/12 1858:|99 2|
Boklådorna före julen.
(Se N:o 98.)
9 Främsta rummet bland poesins guldlockiga barn intager denna gång ett litet häfte med titeln: »Dikter af H. C. F.», Borgå, P. Widerholm 1858, 100 sidor 8:vo, pris 45 kop. s:r. Vi kunde säga, som recensenternes lofliga vana är: denna bok har så och så många metriska fel, så och så många tryckfel, så och så mycket skum, som böljorna alltid föra med sig – ty det bästa af denna bok är skrifvet på vågornas melodi. Men vi säga hellre: det bästa af denna bok tillhör det bästa som en ung lyrik de sednare åren skrifvit på svenska. Såsnart utrymmet medger, skola vi aftrycka bevis derpå. Förf. till dessa dikter, förut känd genom sitt täcka theaterstycke »På Gröna Lund», har uppvuxit under intryck som tidigt närt en kärlek för hafvet, och det märkes nog. Såsnart hafsluften får fritt fält att spela genom dikterna, få de deraf en egendomlig friskhet, ett stormigt behag, en klarhet och en spänstighet, som icke alla dagar genljuda i nutidens sång. Det är hjerta och kraft i dem. Man skrifver icke sådana visor, som »Innan ungdom och vår flykta bort», »Uppå hafvet», »O mitt hjerta var det icke nog», – utan att ha genomlefvat dem först och sedan lefvat dem bättre om, när man skrifver. Mycket annat kan vara varmt kändt, men mattare uttryckt. Den dunkla, formlösa känslan i ett menniskohjerta måste kämpa sig till stor klarhet och stor sjelfbeherrskning, innan hon blir mästare öfver sin yttre form och kan uttala hela sitt väsen deri, så att andra förstå henne. Att böja sig sjelfständigt fritt under lagen är hela lifvets konst; det är och poesins. H. C. F. har stundom lyckats deri och stundom icke, men lyckats tillräckligt, för att i sina bästa dikter höja sig märkbart öfver det vanligas mått, det som ingen färg, ingen sjelfständighet och ingen framtid har. »Ett styckes förtjenst är dess mening», och läsaren må sedan döma H. C. F. derefter.
10 Samma öfversättarinna, som förlidet år utskickade »Gullvifvorna», har till denna jul utskickat »Blommor af Rosalie Koch, berättelser för barn från 12 till 14 års ålder, öfvs. med fyra fina kolorerade plancher», Hfors, Widerholm 1858, 170 sidor, pris 85 kop. s:r. Boken innehåller 4 »julbilder» och 4 andra berättelser, för det mesta rätt nätta och af moraliserande tendens. En del för Tyskland lokala förhållanden kunna väl förefalla barnet främmande, men efter 12 års ålder kan också synkretsen redan vidgas. Boken är en lämplig julgåfva för flickor, och dess yttre rätt inbjudande.
11 En ny öfversättning, den tredje eller fjerde på svenska, har återfört på julborden den förut bekante, men sedan några år förgätne »Drummel-Petter eller lustiga historier och tokroliga bilder för barn af 3 till 6 år af d:r H. Hoffman», fri öfvs. från 25:te tyska upplagan, 24 blad kolorerade plancher med rimmad text 4:to, trädsnitten från Leipzig, pris 70 kop. s:r. Hoffmans Drummel-Petter har gifvit uppslaget till en hel literatur af mer eller mindre lyckade barnböcker, hvilka ha till ändamål att moralisera med bilder, ty texten är blott en förklaring till bilderna. När dessa äro, som i Drummel-Petter, lagom afpassade att i bjerta drag anslå de små barnens fantasi, utan att deri inblanda främmande föreställningar, göra de vid den åldern bättre effekt, än hvilka sagor som helst. Erfarenheten har visat, att inga förmaningar haft den verkan, som t. ex. åsynen af Amanda, hvilken brann upp för det hon lekte med fosforstickorna, eller Philip, som vinkade stolen, tills han drog det dukade bordet öfver sig, eller den tjocke Kasper, som magrade så förskräckligt för det han ej ville äta soppa. – Alla tre ofvannämnda arbeten äro utgifna på Wasenius & Komp:s förlag.
12 Tyska förläggare ha till denna jul utskickat en mängd små böcker i Drummel-Petters manér. Man erhåller dem äfven i våra boklådor, försedda med vackra plancher, för det billiga priset af 40 kopek. Bland nya Stockholmska barnböcker finna vi en i samma genre, benämnd »Dummer Jöns». Plancherna, så burleska de äro, roa mycket, men texten kunna vi icke berömma.
13 Engång på tal om barnböcker, der det på engång är så nödvändigt och så svårt att göra ett godt urval, böra vi nämna en ganska lyckad idé att göra geografin lefvande genom berättelser. Boken heter: »En moders geografiska sagoberättelser», tre delar med färglagda planscher, svenskt original af A. de Frese. Icke alla bland dessa berättelser lyckas för|99 3|lika sagan med geografin och båda åter med den barnsliga uppfattningen. Men de kunna begagnas så, att en äldre syster eller bror urväljer och förklarar berättelserna för yngre syskon, och de kunna dermed göras ganska underhållande. Det vore önskligt att få sådana berättelser särskildt för Finland.
14 Geografi läres ock på ett underhållande sätt i de mångfaldiga resebeskrifningarna m. m., ämnade för äldre barn. Bland dem finna vi tre nya: »Kosmorama för ungdom» af Theod. Dielitz, »Stengetsjagten» (illustr. bibl. för ungdom II) samt »Amerikanska Jagtäfventyr». För öfrigt är geografin mer än någon annan vetenskap ihågkommen vid julutställningarna. Kartor och glober af alla möjliga slag och dimensioner, geografiska spel m. m. finnas i mängd. Den vackra och väl redigerade tyska »Buch der Welt», åtföljd af »Buch der Erfindungen» m. fl. förtjenar särskildt ihågkommas. Äldre läsare finna en mängd praktverk af geografiskt innehåll.
15 (Fortsättes).
Notisen/artikeln ingår i HT 22/12 1858:|101 3|
Boklådorna före julen.
(Se N:o 98, 99.)
16 Bland nyaste inhemska nyheter bör den i dessa dagar utkomna Finlands Statskalender för 1859 pligtskyldigast anmälas i första rummet. Såsom den officielaste bok i bokhandeln har densamma ett visst prerogativ att stå upphöjd öfver kritiken, och derom är således egentligen blott det att förmäla, att innehåll och pris (numera 1 rubel) visat anlag för tillvexande. En fortfarande inkonseqvens är den knapphändighet, med hvilken ecklesiastik- och skolstaten upptagas i jemförelse med öfriga korporationer; hvaremot man har den för landets förtjenster hugnande företeelsen, att riddarne betydligt ökats i antal och värdighet. För öfrigt finnas personer, som roa sig att hvarje år anställa formelig jagt efter små misstag och tryckfel i detta slags aktningsvärda och nödvändiga literatur; men då vi dertill sakna håg och tid, nödgas vi härom bekänna vår okunnighet. Trycket är ungefär såsom förut, men papperet denna gång ganska hvitt.
17 De inhemska pressarna ha icke uttömt sina julförråder med kalendern. Dessa dagar ha utkommit à 60 kop. »Smärre dikter och berättelser af Theodor Sederholm», en författare, hvars penna förut är känd som en af de lyckligare och en af de raskaste i Morgonbladet, der äfven någon del af detta häftes innehåll förut lärer varit synlig. I dag utkommer: »Fru Catharina Boije och hennes döttrar; en berättelse från stora ofredens tid af –a–g», samma författarinna, som skrifver de täcka »Teckningar och drömmar» i Literaturbladet. – Äfven hr C. G. Estlanders afhandling om Richard Lejonhjerta är numera tillgänglig i bokhandeln.
18 Bland nya arbeten på finska språket finna vi »Kuvaelmia 1808 vuoden sodasta, esitteli Oskar Blomstedt, edellinen osa», Hfors, Tikkanens förlag, 192 sidor 16:mo, pris 30 kop. Ha under loppet af detta år varit synliga i Suometar. – Vidare: »Neljä Koulu-sisarusta; suomennus»; Åbo, J. F. Granlunds förlag, 224 sidor 12:mo, pris 45 kop. Hr A. Warelius upplyser i ett förord, att boken är öfversatt efter en svensk bearbetning af grefvinnan Gasparins franska original. – Lasten Suometar finnes numera häftad i bokhandeln à 50 kop.
19 Från Åbo har hitkommit ett litet häfte benämndt »Krinolinboken, eller sammandrag af det mesta af hvad om krinolinen blifvit taladt, skrifvet och tryckt» – hvilket är mycket nog för 20 kopek. Damerna torde finna boken temligen malitiös, och vare det nog sagdt, att innehållet är brokigt, allt under vidhållande af sitt hufvudthema. På köpet erhållas prof på krinolintyg och dessa famösa jerntunnband, som utgöra krinolinens kärna, ifall ett så luftigt väsen har någon kärna alls.
20 Svenska bokpressarna på andra sidan hafvet ha hitsändt en myckenhet julkram af bättre och sämre sort. Det är omöjligt att nu hinna ens flyktigt genomgå alla dessa julfjärilar, hvaraf många hitflyga med de grannaste vingar, utan att likväl kunna deri mäta sig med en del af de tyska. Till det bästa hör utan tvifvel Onkel Adams qvicka »Efemerider» och Fredrika Bremers »nya teckningar ur hvardagslifvet: Fader och dotter», hvarom Sv. Tidn. säger, att »de sympathier, som hos mången läsare blifvit af Hertha upplösta, skola af Rosa (dottern) återknytas» – något som måste glädja hvarje vän af den berömda och dock alltid utmärkta författarinnan.
21 Vi önskade äfven bland det bättre kunna räkna W. von Brauns nyaste kalender, Z benämnd, ty der finnas qvicka saker. Men beklagligen kan denne förf. aldrig låta bli att nedsmutsa sin qvickhet med en cynism af det riktigt rama och tjocka slaget, och besagde kalender har ett stycke som hör till det vedervärdigaste vi någonsin läst i svenskt tryck. »Svea» tyckes försvara sin plats som en af de bästa kalendrarne, och bland de öfrige, utmärker sig »Violblomman» som ganska täck. – Om »Göken», »Gubben med skåpet» etc. är icke mycket att säga.
22 Förf. till den prisbelönta »Fallande stjernan, sånger till Selma», Fredrik Sander, har under samma titel utskickat en större volym af 312 sidor, innehållande såväl de förra dikterna, som ett antal förut otryckta. Samlingen har blifvit strängt recenserad i Sv. Tidn., och det slår icke fel, att ju förf., som mången annan, tagit fel i den stora konsten att stryka. Men onekligen är han en af den svenska lyrikens nuvarande bättre förmågor och, såvidt vi känna, den eminentaste bland de yngre, hvarom läsaren, om han behagar, sjelf kan öfvertyga sig.
23 Bland svenska plancheverk finna vi ett nytt, nemligen »Taflor af svenska konstnärer, 2:dra årgången», pris 2 rub. 80 kop. Det har, i motsats mot andra, fula permar, men vackert innehåll. Bland de nya tyska plancheverken intaga Düsseldorfer-häftena: »Künstler-album» (pris 8 rub.) och »Jugend-album» (pris 3: 50) obestridt första rangen, jemte de för ett år tillbaka i Düsseldorf utkomna »Märchen und Sagen» (pris 4 rub.). Trewendts »Argo, Album für Kunst und Dichtung» kan, så praktverk det är, icke mäta sig med de förra. Deremot intager Paynes förut bekanta »Universum» städse en utmärkt plats. De tyska kalendrarna äro sig temligen lika: vackra plancher och trädsnitt med merändels torftig text.
24 På de sednaste femton åren har svenska literaturen, och särdeles svenska vitterheten, haft olyckan förlora sina största personligheter. Den har sökt och funnit en ersättning uti att genom öfversättning tillegna sig utlandets mest berömde författare, likasom för att dricka nya krafter ur den allmänna europeiska bildningens källa. Så ha inom kort tid Shakespeare, Dante, Camoëns, Byron blifvit svenska; andra, såsom Cervantes, Walter Scott, Göthe, ha framträdt i reviderade svenska upplagor. En massa engelska författare och författarinnor uppträda i svensk drägt. – Samma tendens visar sig äfven i julliteraturen. Den som vill välja goda saker och har råd att offra derpå litet mer än den vanliga tjugukopeken, finner t. ex. Tusen och en natt, Robinson Crusoe, Andersens Sagor och Äfventyr, Don Quixotte i sammandrag m. fl. i utbyte mot allt det lösa gods, som förläggarespekulationen på måfå kringströr på julborden. Äfven en och annan svensk författare, såsom Reuterdahl, Thekla Knös och »förf. till sjöjungfruns sagor» förtjenar att räknas till de bästa i barnliteraturen. Af de gamla nordiska sagorna ha flera bearbetningar utkommit. Nästa år utkommer äfven en barntidning i Stockholm.
25 Svenska literaturen har de sednare åren vidgat ut sig på bredden och frambragt vetenskapliga, isynnerhet historiska arbeten af värde; men spetsarne äro borta, nivån är flackare. Den finska literaturen har hvarken bredt ut sig eller spetsat sig. Den väntar på – andra delen af »Fänrik Stål».konsekvensändrat/normaliserat
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Boklådorna före julen.
1 Som vanligt före julen, skumma boklådornas diskar öfver af nya böcker, kartor, musikalier, plancher, konstsaker, skrif- och rit-apparater, glober, färglådor, cirkelbestick m. m., som ej så noga specificeras kan. Det finns väl också knappt någon, som ej denna tid gör ett besök i boklådorna: den ena för att köpa ett praktband i guldsnitt, den andra för att köpa almanackans pantbref på ett år mera i tiden.
2 Boklådornas marknad kunde hafva något att berätta statistiken. Att här läses mera, följaktligen äfven köpes mera än förr, kan tagas för afgjordt. Af de fem eller sex språk, som kifvas om plats på boklådornas hyllor, ha svenskan och finskan förblifvit ungefär stationära, tyskan kanske gått något tillbaka, fransyskan och än mera engelskan gått fram, medan danskan, förut nästan okänd, begynt utskicka sina förposter. De inhemska tryckpressarna producera icke mera böcker nu, än för tio år sedan. Hvad är orsaken? Svaret derpå fordrar sitt eget kapitel. Det är skada att icke Borgå Tidnings förteckningar öfver de finska tryckpressarnas alster, magra i åminnelse, blifvit fortsatta.
3 Knappt hvar tjugonde bok, finsk eller svensk, som säljes i boklådorna, bär imprimatur, som stämplar dess inhemska ursprung. Det oaktadt må det ursäktas, om vi börja med det ringa nya, som här är att skåda.
4 Vetenskapen skickar oss tvenne häften under den gemensama inbjudande titeln: Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten, Hfors F. Lit.-sällskapets tryckeri 1858, vackert tryck och papper, men priset något för högt för arbeten, som kunna och böra förvänta en större publik. Första häftet innehåller: Historiska bidrag till Finlands Calendariografi af Fredr. Wilh. Pipping, första stycket, meddeladt Societeten den 12 April 1858, 140 sidor 8:vo, pris 75 kop. s:r. Den lärde och aktade förf. framlägger här, efter en inledande redogörelse för de äldsta finska calendaria i Missale Aboënse (1488) och Agricolas bönebok (1544) samt den första svenska almanachan (Upsala 1540), en detaljerad skildring af den berömde finske astrologen Sigfrid Aron Forsius samt hans för sin tid mycket märkeliga almanackor, hvilka för deras prognostica eller förutsägelser af årets timande händelser ådrogo den oskyldige mannen så svåra förföljelser. Förf. rättar åtskilliga förut härom rådande misstag och behandlar sitt ämne med den synnerliga samvetsgrannhet, som utmärker alla hans föregående lärda arbeten.
5 Andra häftet innehåller: Berättelse om femte brigadens af finska armén krigsrörelser och operationer i Savolaks, Karelen, Öster- och Vesterbotten åren 1808 och 1809, af Johan Jakob Burman, adjutant hos brigadchefen, öfverste Sandels; redigerad och utgifven af Rob. A. Renvall; med sex kartor, 112 sidor 8:vo, pris 1 rubel s:r. Arbetet är ett af de mest upplysande i den redan rika literaturen om 1808 års krig. Utg. angifver i ett förord, att förf., som härstammade från den berömda ätten Bure och var född i Perno 1771, såsom volontär och sedermera furir vid Savolaks jägare deltagit i 1788 års krig, sedermera fäktat under Sandels som kapten 1808 samt 1809 som major blifvit fången vid Skellefteå, efter en verksam krigarebana, år 1824, då han uppnått öfverstlöjtnantsgrad, afled å Haga boställe i Helsingland. Hans anteckningar synas vara nedskrifna kort efter kriget; de ha varit kända af prosten Holm och sedermera, efter åtskilliga öden, blifvit till utg. öfverlemnade af stadsläkaren i Tavastehus doktor O. Blåfield. Utg. har korrigerat stil och orthografi, utan att rubba de faktiska uppgifterna, hvilkas här och der förekommande misstag blifvit i noter anmärkta. De sex kartorna, lithogr. hos hr Lievendal, upptaga situationsteckningar öfver: 1) träffningen vid Jynkkä d. 15 Mars 1808; 2) affären vid Pulkkila d. 2 Maj; 3) Kuopio stad samt dess intagande af Malm d. 12 Maj 1808; 4) Kuopio stad samt landstigningarna d. 26 Juni och 1 Juli; 5) Toivola pass och trakten kring Kuopio, 18 Juni – 29 Sept.; samt 6) Idensalmi pass och Virta bro d. 27 Okt. 1808. Dessa kartor underlätta mycket läsarens uppfattning, och i allmänhet utmärka sig Burmans anteckningar genom sakrikhet och skarp blick öfver närmaste förhållanden. Någon kritisk historia öfver fälttåget i dess helhet har ej legat i hans plan; men som samtida vittne och personligt utmärkt deltagare i striderna förtjenar han all den aktning, som redan i hr Cygnæi skildring af Duncker blifvit honom, Burman, tillerkänd, och utgifvandet af hans arbete måste derföre anses som ett synnerligt värderikt bidrag till historien om både händelser och karakterer från denna minnesvärda tid.
6 Poesin utskickar »Veteranen», poetisk kalender, utgifven till förmån för 1808 års medellösa krigare, Hfors, F. Lit.sällsk:s tryckeri, 118 sidor 8:vo, pris 50 kop. s:r. Summa en julkalender, hvilket ej kan kallas för mycket efter fyra eller fem års uppehåll. Äro än dessa kalendrar fjärilar, som fladdra ett ögonblick mot isblommarna på den frusna vinterrutan, så ha de likväl den betydelse att samla Apollos spridda kohorter under sitt lätta banér och gifva en eller annan gryende poetisk gnista tillfälle att
original: att försöka sig ute i den fria rymden. »Veteranen» försvarar också ganska väl sin plats på julborden. Den börjar med en af dessa sällsynta äkta perlor, som någongång regna ned från poesins guldmoln, – »Soldatgossen» af Runeberg. Så god lust vi hade att skicka den ljufliga visan lösbruten åt våra läsare, ha vi ej hjerta att plundra »Veteranen» på hans yppersta smycke. Pacius har nu skrifvit musik dertill, som utkom i går. För öfrigt innehåller »Veteranen» af äldre och kända signaturer: 4 stycken af F. B., 2 af F. C., 4 af E. L., nemligen 3 finska och 1 svenskt; 3 af Lll, 2 af Q., 3 af T*** och 2 af Z. T. – Vidare af yngre och härtills okända signaturer, på hvilka läsaren tillsvidare får gissa: 1 af O. D., 6 af –s–l., 4 af F. M. och 1 af –s–n. Utgifvaren sjelf, hr G. Lagus (sign. gl.), har bidragit med 3 längre stycken. Valet af stycken kan icke vara strängt, men det synes i allmänhet vara lyckadt. Bland de yngre stadnar uppmärksamheten närmast på –s–l., som äfven förut varit flera gånger synlig i Åbo-bladen.
7 Vidare finner man: Bilder ur Folklifvet I, Skildringar ur Nyländska Skärgården af Otto Höijer, Hfors Frenckell & Son, 154 sidor 8:vo, pris 60 kop. s:r. Förf. anmärker med rätta, att landets svenska befolkning blifvit alltför mycket förbisedd under de sednare årens uteslutande finska tendenser, och lemnar här en liflig och målande skildring af kustbefolkningen uti vestra Nyland med dess egendomliga dialekter. Afsigten är att sedan besöka och skildra kustfolket i östra Nyland, och vi önska den unge författaren lycka till den dager han sålunda kan lyckas sprida öfver nejder, som oaktadt deras grannskap till hufvudstaden, härtills varit så godt som okända.
8 (Fortsättes).
Notisen/artikeln ingår i HT 15/12 1858:|99 2|Boklådorna före julen.
(Se N:o 98.)
9 Främsta rummet bland poesins guldlockiga barn intager denna gång ett litet häfte med titeln: »Dikter af H. C. F.», Borgå, P. Widerholm 1858, 100 sidor 8:vo, pris 45 kop. s:r. Vi kunde säga, som recensenternes lofliga vana är: denna bok har så och så många metriska fel, så och så många tryckfel, så och så mycket skum, som böljorna alltid föra med sig – ty det bästa af denna bok är skrifvet på vågornas melodi. Men vi säga hellre: det bästa af denna bok tillhör det bästa som en ung lyrik de sednare åren skrifvit på svenska. Såsnart utrymmet medger, skola vi aftrycka bevis derpå. Förf. till dessa dikter, förut känd genom sitt täcka theaterstycke »På Gröna Lund», har uppvuxit under intryck som tidigt närt en kärlek för hafvet, och det märkes nog. Såsnart hafsluften får fritt fält att spela genom dikterna, få de deraf en egendomlig friskhet, ett stormigt behag, en klarhet och en spänstighet, som icke alla dagar genljuda i nutidens sång. Det är hjerta och kraft i dem. Man skrifver icke sådana visor, som »Innan ungdom och vår flykta bort», »Uppå hafvet», »O mitt hjerta var det icke nog», – utan att ha genomlefvat dem först och sedan lefvat dem bättre om, när man skrifver. Mycket annat kan vara varmt kändt, men mattare uttryckt. Den dunkla, formlösa känslan i ett menniskohjerta måste kämpa sig till stor klarhet och stor sjelfbeherrskning, innan hon blir mästare öfver sin yttre form och kan uttala hela sitt väsen deri, så att andra förstå henne. Att böja sig sjelfständigt fritt under lagen är hela lifvets konst; det är och poesins. H. C. F. har stundom lyckats deri och stundom icke, men lyckats tillräckligt, för att i sina bästa dikter höja sig märkbart öfver det vanligas mått, det som ingen färg, ingen sjelfständighet och ingen framtid har. »Ett styckes förtjenst är dess mening», och läsaren må sedan döma H. C. F. derefter.
10 Samma öfversättarinna, som förlidet år utskickade »Gullvifvorna», har till denna jul utskickat »Blommor af Rosalie Koch, berättelser för barn från 12 till 14 års ålder, öfvs. med fyra fina kolorerade plancher», Hfors, Widerholm 1858, 170 sidor, pris 85 kop. s:r. Boken innehåller 4 »julbilder» och 4 andra berättelser, för det mesta rätt nätta och af moraliserande tendens. En del för Tyskland lokala förhållanden kunna väl förefalla barnet främmande, men efter 12 års ålder kan också synkretsen redan vidgas. Boken är en lämplig julgåfva för flickor, och dess yttre rätt inbjudande.
11 En ny öfversättning, den tredje eller fjerde på svenska, har återfört på julborden den förut bekante, men sedan några år förgätne »Drummel-Petter eller lustiga historier och tokroliga bilder för barn af 3 till 6 år af d:r H. Hoffman», fri öfvs. från 25:te tyska upplagan, 24 blad kolorerade plancher med rimmad text 4:to, trädsnitten från Leipzig, pris 70 kop. s:r. Hoffmans Drummel-Petter har gifvit uppslaget till en hel literatur af mer eller mindre lyckade barnböcker, hvilka ha till ändamål att moralisera med bilder, ty texten är blott en förklaring till bilderna. När dessa äro, som i Drummel-Petter, lagom afpassade att i bjerta drag anslå de små barnens fantasi, utan att deri inblanda främmande föreställningar, göra de vid den åldern bättre effekt, än hvilka sagor som helst. Erfarenheten har visat, att inga förmaningar haft den verkan, som t. ex. åsynen af Amanda, hvilken brann upp för det hon lekte med fosforstickorna, eller Philip, som vinkade stolen, tills han drog det dukade bordet öfver sig, eller den tjocke Kasper, som magrade så förskräckligt för det han ej ville äta soppa. – Alla tre ofvannämnda arbeten äro utgifna på Wasenius & Komp:s förlag.
12 Tyska förläggare ha till denna jul utskickat en mängd små böcker i Drummel-Petters manér. Man erhåller dem äfven i våra boklådor, försedda med vackra plancher, för det billiga priset af 40 kopek. Bland nya Stockholmska barnböcker finna vi en i samma genre, benämnd »Dummer Jöns». Plancherna, så burleska de äro, roa mycket, men texten kunna vi icke berömma.
13 Engång på tal om barnböcker, der det på engång är så nödvändigt och så svårt att göra ett godt urval, böra vi nämna en ganska lyckad idé att göra geografin lefvande genom berättelser. Boken heter: »En moders geografiska sagoberättelser», tre delar med färglagda planscher, svenskt original af A. de Frese. Icke alla bland dessa berättelser lyckas för|99 3|lika sagan med geografin och båda åter med den barnsliga uppfattningen. Men de kunna begagnas så, att en äldre syster eller bror urväljer och förklarar berättelserna för yngre syskon, och de kunna dermed göras ganska underhållande. Det vore önskligt att få sådana berättelser särskildt för Finland.
14 Geografi läres ock på ett underhållande sätt i de mångfaldiga resebeskrifningarna m. m., ämnade för äldre barn. Bland dem finna vi tre nya: »Kosmorama för ungdom» af Theod. Dielitz, »Stengetsjagten» (illustr. bibl. för ungdom II) samt »Amerikanska Jagtäfventyr». För öfrigt är geografin mer än någon annan vetenskap ihågkommen vid julutställningarna. Kartor och glober af alla möjliga slag och dimensioner, geografiska spel m. m. finnas i mängd. Den vackra och väl redigerade tyska »Buch der Welt», åtföljd af »Buch der Erfindungen» m. fl. förtjenar särskildt ihågkommas. Äldre läsare finna en mängd praktverk af geografiskt innehåll.
15 (Fortsättes).
Notisen/artikeln ingår i HT 22/12 1858:|101 3|Boklådorna före julen.
(Se N:o 98, 99.)
16 Bland nyaste inhemska nyheter bör den i dessa dagar utkomna Finlands Statskalender för 1859 pligtskyldigast anmälas i första rummet. Såsom den officielaste bok i bokhandeln har densamma ett visst prerogativ att stå upphöjd öfver kritiken, och derom är således egentligen blott det att förmäla, att innehåll och pris (numera 1 rubel) visat anlag för tillvexande. En fortfarande inkonseqvens är den knapphändighet, med hvilken ecklesiastik- och skolstaten upptagas i jemförelse med öfriga korporationer; hvaremot man har den för landets förtjenster hugnande företeelsen, att riddarne betydligt ökats i antal och värdighet. För öfrigt finnas personer, som roa sig att hvarje år anställa formelig jagt efter små misstag och tryckfel i detta slags aktningsvärda och nödvändiga literatur; men då vi dertill sakna håg och tid, nödgas vi härom bekänna vår okunnighet. Trycket är ungefär såsom förut, men papperet denna gång ganska hvitt.
17 De inhemska pressarna ha icke uttömt sina julförråder med kalendern. Dessa dagar ha utkommit à 60 kop. »Smärre dikter och berättelser af Theodor Sederholm», en författare, hvars penna förut är känd som en af de lyckligare och en af de raskaste i Morgonbladet, der äfven någon del af detta häftes innehåll förut lärer varit synlig. I dag utkommer: »Fru Catharina Boije och hennes döttrar; en berättelse från stora ofredens tid af –a–g», samma författarinna, som skrifver de täcka »Teckningar och drömmar» i Literaturbladet. – Äfven hr C. G. Estlanders afhandling om Richard Lejonhjerta är numera tillgänglig i bokhandeln.
18 Bland nya arbeten på finska språket finna vi »Kuvaelmia 1808 vuoden sodasta, esitteli Oskar Blomstedt, edellinen osa», Hfors, Tikkanens förlag, 192 sidor 16:mo, pris 30 kop. Ha under loppet af detta år varit synliga i Suometar. – Vidare: »Neljä Koulu-sisarusta; suomennus»; Åbo, J. F. Granlunds förlag, 224 sidor 12:mo, pris 45 kop. Hr A. Warelius upplyser i ett förord, att boken är öfversatt efter en svensk bearbetning af grefvinnan Gasparins franska original. – Lasten Suometar finnes numera häftad i bokhandeln à 50 kop.
19 Från Åbo har hitkommit ett litet häfte benämndt »Krinolinboken, eller sammandrag af det mesta af hvad om krinolinen blifvit taladt, skrifvet och tryckt» – hvilket är mycket nog för 20 kopek. Damerna torde finna boken temligen malitiös, och vare det nog sagdt, att innehållet är brokigt, allt under vidhållande af sitt hufvudthema. På köpet erhållas prof på krinolintyg och dessa famösa jerntunnband, som utgöra krinolinens kärna, ifall ett så luftigt väsen har någon kärna alls.
20 Svenska bokpressarna på andra sidan hafvet ha hitsändt en myckenhet julkram af bättre och sämre sort. Det är omöjligt att nu hinna ens flyktigt genomgå alla dessa julfjärilar, hvaraf många hitflyga med de grannaste vingar, utan att likväl kunna deri mäta sig med en del af de tyska. Till det bästa hör utan tvifvel Onkel Adams qvicka »Efemerider» och Fredrika Bremers »nya teckningar ur hvardagslifvet: Fader och dotter», hvarom Sv. Tidn. säger, att »de sympathier, som hos mången läsare blifvit af Hertha upplösta, skola af Rosa (dottern) återknytas» – något som måste glädja hvarje vän af den berömda och dock alltid utmärkta författarinnan.
21 Vi önskade äfven bland det bättre kunna räkna W. von Brauns nyaste kalender, Z benämnd, ty der finnas qvicka saker. Men beklagligen kan denne förf. aldrig låta bli att nedsmutsa sin qvickhet med en cynism af det riktigt rama och tjocka slaget, och besagde kalender har ett stycke som hör till det vedervärdigaste vi någonsin läst i svenskt tryck. »Svea» tyckes försvara sin plats som en af de bästa kalendrarne, och bland de öfrige, utmärker sig »Violblomman» som ganska täck. – Om »Göken», »Gubben med skåpet» etc. är icke mycket att säga.
22 Förf. till den prisbelönta »Fallande stjernan, sånger till Selma», Fredrik Sander, har under samma titel utskickat en större volym af 312 sidor, innehållande såväl de förra dikterna, som ett antal förut otryckta. Samlingen har blifvit strängt recenserad i Sv. Tidn., och det slår icke fel, att ju förf., som mången annan, tagit fel i den stora konsten att stryka. Men onekligen är han en af den svenska lyrikens nuvarande bättre förmågor och, såvidt vi känna, den eminentaste bland de yngre, hvarom läsaren, om han behagar, sjelf kan öfvertyga sig.
23 Bland svenska plancheverk finna vi ett nytt, nemligen »Taflor af svenska konstnärer, 2:dra årgången», pris 2 rub. 80 kop. Det har, i motsats mot andra, fula permar, men vackert innehåll. Bland de nya tyska plancheverken intaga Düsseldorfer-häftena: »Künstler-album» (pris 8 rub.) och »Jugend-album» (pris 3: 50) obestridt första rangen, jemte de för ett år tillbaka i Düsseldorf utkomna »Märchen und Sagen» (pris 4 rub.). Trewendts »Argo, Album für Kunst und Dichtung» kan, så praktverk det är, icke mäta sig med de förra. Deremot intager Paynes förut bekanta »Universum» städse en utmärkt plats. De tyska kalendrarna äro sig temligen lika: vackra plancher och trädsnitt med merändels torftig text.
24 På de sednaste femton åren har svenska literaturen, och särdeles svenska vitterheten, haft olyckan förlora sina största personligheter. Den har sökt och funnit en ersättning uti att genom öfversättning tillegna sig utlandets mest berömde författare, likasom för att dricka nya krafter ur den allmänna europeiska bildningens källa. Så ha inom kort tid Shakespeare, Dante, Camoëns, Byron blifvit svenska; andra, såsom Cervantes, Walter Scott, Göthe, ha framträdt i reviderade svenska upplagor. En massa engelska författare och författarinnor uppträda i svensk drägt. – Samma tendens visar sig äfven i julliteraturen. Den som vill välja goda saker och har råd att offra derpå litet mer än den vanliga tjugukopeken, finner t. ex. Tusen och en natt, Robinson Crusoe, Andersens Sagor och Äfventyr, Don Quixotte i sammandrag m. fl. i utbyte mot allt det lösa gods, som förläggarespekulationen på måfå kringströr på julborden. Äfven en och annan svensk författare, såsom Reuterdahl, Thekla Knös och »förf. till sjöjungfruns sagor» förtjenar att räknas till de bästa i barnliteraturen. Af de gamla nordiska sagorna ha flera bearbetningar utkommit. Nästa år utkommer äfven en barntidning i Stockholm.
25 Svenska literaturen har de sednare åren vidgat ut sig på bredden och frambragt vetenskapliga, isynnerhet historiska arbeten af värde; men spetsarne äro borta, nivån är flackare. Den finska literaturen har hvarken bredt ut sig eller spetsat sig. Den väntar på – andra delen af »Fänrik Stål».konsekvensändrat/normaliserat