2 Sednaste nummer af Ryska Invaliden meddelade om er, min kapten, den underrättelse, att ni, jemte er bataljon, blifvit förlagd från Kischinew till Bender, hvarföre jag framdeles adresserar mina bref till denna ort. Namnet klingar bekant; ett minne af den tolfte Carl knyter sig fast dervid. Hvem har ej läst om det kungliga pojkstreck, som i historien fått namn af kalabaliken i Bender? Den svenske Lejonhjertas envishet var den gången äkta finsk.
3 Flera af de sednare åren hafva börjat under hotande och skräckfulla spådomar om hvad som tima skulle. År 1836 hade man efter profeterna och uppenbarelseboken uträknat verldens förestående undergång och det tusenåriga rikets begynnelse. 1840 förkunnades det stora verldskriget. 1842 spåddes en ny fransk revolution. 1843 förutsade Brukspatron Bremer en af de bekanta stora öfversvämningarna. 1844 afbidade Tit. Miller i NewYork den yttersta dagen och Borgå Tidning profeterade det fejdrikaste år sedan verldens skapelse. Och 1845?
4 1845 skall allt det sneda på jorden åter blifva rätt.
5 1845 skall allt det rätta på jorden åter blifva snedt.
6 1845 skola lammen uppsluka vargarna och räfven skall finna jägaren med rockskörten fastsittande i räfsaxen.
7 1845 inträffar »quinnans emancipation» från – spegeln.
8 1845 stifta advokaterne en allmän förlikning; spanmålsjudarne åstadkomma en allmän välmåga; ungherrarne betalar alla sina skulder; de unga fruarna ingå nykterhetsföreningar mot utländskt siden; värdshusvärdarne blifva ledamöter i Hushållningssällskapet; tidningarna ljuga aldrig mer och läsarne säga: tryck! tryck! Vid den tiden tar äfven Saima reson.
9 Och likväl seglar verlden öfver styr.
10 Året har börjats med en confusion af årstiderna. Trettondagen hördes åska och blixt i Borgnäs. I Helsingfors hade man en komplett Oktober i Januari och fartyg ankrade obehindradt på redden. Tillförseln af landtmannavaror var emellertid mycket ojemn, och man har|8 2| exempel på, att medan björkved sålts till 9 Rub. B. A.Rubel Bankoassignationer famnen, har man för 1 skålp.skålpund smör betalt ända till 75 kop.kopek Ordspråket säger att under en grön jul dör folk som flugor. Det oaktadt har dödligheten ej varit ovanlig, ehuru sjukdomsconstitutionen dels närmat sig den under varmare årstider rådande gastriska, dels yppat sig i envisa catarrher med benägenhet för inflammation, isynnerhet hos barn.
11 Det mesta bygnadsarbete har afstadnat under den mörka årstiden. Emellertid talas om nya tillbygnader till Nikolaikyrkan, hvars affallna rappning under ringningen i det ofantligt höga tornet på många ställen framter en bedröflig anblick. Orgelverket blir, enligt öfverenskommelse, färdigt år 1846. – Ett antal våningar stå ännu vid början af det nya året lediga.
12 Med anledning af de mindre förmånliga underrättelserna om förlidet års skörd, lära åtgärder blifvit vidtagna för att afböja brist i de deraf hotade landsorter. Det är mig obekant, om man någonsin uppgjort kalkyler öfver de spanmålsquantiteter, som här i landet uppslukas af bränvinsbränningen. En sådan beräkning borde ej sakna intresse och skulle med all sannolikhet utvisa, att den allrakäraste styrkedrycken uppslukar ett högst betydligt öfverskott af spanmål, som annars öfverstege behofvet, och under mindre gifvande år förvandlar detta öfverskott i ett lika betydligt undermål. Än intressantare vore att undersöka, om i Finland samma förhållande äger rum, som man nyligen, till mångens stora förvåning, trott sig upptäcka i Sverige: att nemligen landet i fordna tider ända in på femtonhundratalet producerat mera spanmål, än nu. Säkert är åtminstone, att Finland, som nu inför vida mera spanmål, än det utför, fordom exporterat betydliga quantiteter och ännu på sexton- och sjuttonhundratalen gällde för Sveriges kornbod. Denna differens kan, som nämndt är, förklaras af bränvinsbränningen, men åtminstone ej genom någon oproportionerlig tillvext af de näringsidkande och tärande klasserna.
13 När man betraktar de få här utförda företag af industriel natur, kan man ej dölja för sig, att det fordras omtänksamhet, men framför allt ihärdighet och mod, för att med framgång drifva en så beskaffad verksamhet. Borgå Tidning meddelar en i flera afseenden upplysande öfversigt af till antalet 90 fabriker och manufaktur-inrättningar i landet vid början af 1844. Bland dessa funnos: 1 bomullsspinneri, 14 klädesfabriker, 310 tobaks- och snusfabriker, 1 sockerbruk, 4 ljus-, tvål- och såpfabriker, 3 porter- och ättiksbryggerier, 7 pappersbruk, 3 kortfabriker, 2 stentryckerier, 9 glasbruk, 6 fayence-, kakel- och krukfabriker, 1 lerpipsfabrik, 2 mekaniska verkstäder, 4 möbelfabriker, 3 segel- och rafvelduksfabriker, 1 tågfabrik, 1 (?) skeppsvarf, 4 engelska garfverier, 1 saffiansfabrik, 2 färg- och kritquarnar, 1 hattfabrik, 3 kardfabriker, 2 spegelfabriker, 2 cichoriefabriker, 1 likkistfabrik, 1 metallklockgjuteri, 1 oljeslagare- och 1 skedvattensfabrik. Vid dessa fabriker sysselsattes inalles 1 700konsekvensändrat/normaliserat arbetare (306 barn likväl inberäknade) och hela värdet af tillverkningen utgjorde 570 000konsekvensändrat/normaliseratRub. S:rRubel Silfver*)I denna summa ingå bommullsfabrikationerna i Tammerfors ensamt med 105 000konsekvensändrat/normaliserat Rub.. Mot dessa detaljer kan åtskilligt anmärkas. Flera vanliga handtverkerier äro deri upptagna; några s. k. fabriker hafva 1 arbetare; vid större delen är tillverkningen högst ringa*)Märkeligt, att fosforsticksfabrikerna i Åbo och Helsingfors ej upptagas.. Andra saknas, såsom finare linneväfverier och åtskillig annan förädling af råämnen: krutbruk, tegelbränneri m. m. En tillvext i landets manufakturer är visserligen märkbar, men trög är den, det kan ej nekas. Spekulationsanda är ej sällsynt, drift och framgång deremot rara. Så t. ex. utfärdades från och med 1826 till och med 1841 ej mindre än 33 nya privilegier för klädesfabriker, och likväl voro 1844 endast 14 sådana i gång, bland hvilka 8 högst obetydliga. Aktiebolag åter för större industriela företag mötas numera med misstroende och många betänkligheter. Det är att befara, det de bolag i landet, hvilkas aktier stå al pari eller derutöfver, äro få, om några. De flesta hafva med knapp nöd burit sig, flera gifvit betydlig förlust. Ångbåtsföretagens klena resultater äro kända. Här i Helsingfors har man ett »Wanda Bruks Bolag»,konsekvensändrat/normaliserat som depenserat betydliga summor (öfver 100 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. S:r) på jernsmältning i stor skala, med användande af de nyaste förbättringar i denna handtering, men efter 6 års oförmånliga affärer nödgats gå i författning om egendomens försäljning, hvarom allaredan förhandlingar varit å bane. – Ett nytt och vidsträckt fält föra spekulationer är nyligen öppnadt i Saima kanal, och från de flesta delar af landet anlända redan i förtid anbud, förfrågningar och ansökningar af alla slag. Äfven har kanalen redan framkallat ett nytt ångfartyg, bygdt i Kuopio af Hr Wik och ämnadt att i början af sommaren kokettera på Saimen.
14 Bland reformer omtalas, att finska sjöequipaget, i likhet med ryska marinen öfverhufvud, blifvit i vissa delar organiseradt på samma fot som landtrupperne, i det att equipaget hädanefter indelas i 4 kompagnier (hvardera om 250 man) och officersgraderne benämnas såsom i landtarmén. I uniformen är den förändring vidtagen, att kivrarne blifva lägre och förlora sin tofs. De nya hjelmarna med deras stolta tagelbuskar brukas numera allmänt af gardes- och linie-officerare samt berömmas såsom vackra, lätta och helsosama.
15 Natten mot den 19:de Jan. brann det lilla vackra magnetiskaoriginal: magnetisa observatorium i sällskapsträdgården. Man är nu temligen säker uppå att elden var anlagd, heldst bygnaden ej sedan flera månader begagnats eller veterligen beträdts af menniskofot. Ryktet visste äfven berätta om två eller tre samtidiga, till all lycka afböjda tändningsförsök i andra delar af staden; men förtroendet till auktoriteternas vaksamhet och lagarnas stränghet är så stort, att ingen allmännare oro föranledts af dessa, möjligen grundlösa berättelser. Det var något eget med denna brand, att den förtärde hela golfvet och en del af taket, men quarlemnade alla väggarna stående, ehuru alla starkt kolade innantill**)I magnetiska observatorium fanns icke en jernbit; spikar, gångjern m. m. voro alla af koppar.. Vakten i norra brandtornet märkte länge liksom en liten ljuslåga i denna direktion, men vågade ej hissa den redan färdiga signalen, innan han genom ett bud förvissade sig om farans verklighet***)Man har anledning att tro, det elden varit anlagd redan kl. 6 om aftonen, ehuru den, i brist på luftdrag, ej utbröt förrän kl. efter 1..
|8 3|
16 Vid släckningen visade sjöequipagets matroser nu, som ofta tillförene, en särdeles raskhet. Stor var oron bland Studenterna; man fruktade för det oskattbara Cajsaniemi och skyndade hals öfver hufvud dit för att släcka, men antände i stället ...konsekvensändrat/normaliserat en glödande bål.
17 För öfrigt, min värdaste kapten! endast små nyheter. Bland dessa håller Hr Rappo icke öfver 6 fot i längd, men hvem ville neka, att ej hans talenter äro af mycken vigt? Bland andra underverk, berättas om »den siste Herkules» följande:
18 En dag promenerar Hr RappoUnionsgatan utföre från ryska kyrkan och blir varse, att Nikolaitornet obetydligt lutar åt öster. I afsigt att afböja en möjlig olyckshändelse, uppstiger Hr Rappo på taket af kyrkan, omfattar tornet med båda armarna och ställer det åter tillrätta, ungefär som en gosse ställer den kramade kroppen af en snögubbe att stå rak, när snön är rätt kram.
19 En dag bjuder Hr Rappo snus åt den störste snusaren i staden. Denne griper ett godt tag i den ansenliga dosan och får fatt i en kanonkula. Han ber att få nogare betrakta dosans innehåll. »Hvad pocker, säger han, den är ju full med kanonkulor!» – »Ja de betyda för mig icke mer än en pris snus»,konsekvensändrat/normaliserat säger Hr Rappo.
20 När skonerten Mathilda, Kapten Nackström, nyligen hitkom från Hamburg, stadnade man i förlägenhet, huru den skulle isas fram till varfvet, sedan slikt isande ej mera tilläts, af fruktan för olyckshändelser. Man skickade derföre bud efter Hr Rappo, som fattade fartyget i mästerna och bar detsama med full laddning så långt man behagade. De närvarande yttrade häröfver sin förundran. »Det der är en simpel sak»,konsekvensändrat/normaliserat säger Hr Rappo, upplyfter fartyget med kolen i vädret, ställer toppen af stormasten på sin näsa och balancerar så hela skonerten under seglens hissande, kanonernas aflossande och ett outsläckeligt hurrarop.
21 En afton finner Hr Rappo ett litet välkammadt lejon utanför en stängd port. »Ack min herre, beklagar sig lejonet, den unga flickan deruppe i tredje våningen har ställt ett ljus i fönstret, till tecken att hon är ensam hemma, men hennes Tant har tagit portnyckeln med sig när hon gick ut.» »Är det intet annat?» säger Hr Rappo tröstande. Haf godheten och veckla in ansigtet i kappkragen, att ni ej skenar er.» – Derpå tar Hr Rappo det förskräckta lejonet i nacken och slungar honom så skickligt in genom det påpekade fönstret, att han nedfaller i den unga damens sykorg. »Bravo!» applauderas det vid porten i samma ögonblick. Det är den hemkommande Tantens röst.
22 En annan afton är det så mycket folk på spektaklet, att båda logeraderna äro på vägen att brista. Parterren väntar med yttersta bäfvan en ofantelig nederbörd, men Hr Rappo uppehåller alltsamman med venstra handen och påtänder med den högra en Havanna cigarr.
23 Ännu en annan quäll visas »den förtörnade Herkules».konsekvensändrat/normaliseratHr Rappo kommer för att ställa sig på vändskifvan, men finner platsen redan besatt af den verklige Herkules Jupitrovitsch. Stor häpnad. »Värdige efterträdare, säger vålnaden, ditt rykte har kallat min aska ur kopparurnan och jag skådar i dig den siste af min ätt!» – Någon erinrar dervid, att lefvande bilder icke bruka tala. Deröfver förgrymmas vålnaden och spänner sin fruktansvärda båge ... Hela stenen upplyses af bengalisk eld och ländstolarna utropa: »fora, Jupitrovitsch! fora!»
24 Ett ljust hufvud ansåg Hr Rappos kanonkulor vara af gummi elasticum och en annan fiffikus, som en afton räknade ända till några och trettio lefvande bilder, förundrade sig öfver de stora packlådor, i hvilka alla dessa måste transporteras. Om samma bilder har för öfrigt talats med och mot. Morgonbladet har skämtat, i den Gustavianska stilen, quickt och obarmhertigt. Öfverhufvud har man gjort bilderna orätt; man har förebrått dem det, för hvilket man borde förebrå åskådaren sjelf; i hans uppfattning ligger det förkastliga. Något så idylliskt täckt, som fjärilfångerskan; något så tragiskt, som Pætus och Arria eller Jernåldern; något så harmoniskt skönt som Ariadne, Gladiatorn, Diskusslungaren och flera Herkulesgrupper, kan ej väcka oädla föreställningar; för dessa bilders skönhet förlåter man mången annan mindre lyckad. Men, min herre! ni vet att det gifves en pöbel med yta af gentlemän; för dessa herrar i det skönaste galleri af antika statyer, och hvad tror ni väl att de der beundra? Månne ställningens ädelhet? månne ledernas symmetriska afrundning eller hela gestaltens harmoniska skönhet? Tro icke det! Äfven der afkläda de naturen sitt gudabehag och neddraga dess fägring i smutsen; öfverallt släpa de sitt eget grummel med och undra sedan, att ingenting är för deras anblick rent.
25 Musik: höres endast i balsalongerna. Polkan har blifvit en epidemi, mot hvilken läkarne förgäfves efterleta något botemedel. Denna förhärjande farsot, hvars utmärkande symptomer yttra sig dels i spasmodiska kastningar i hälarna, dels i en egen sorts krängning och sjögång, infördes förleden sommar ostämplad af Petersburgarne och har denna vinter tyvärr blifvit spridd öfver hela landet genom studenterna. På några orter, såsom i Fredrikshamn, hoppas man utestänga smittan medelst sträng quarantaine. De språklärde härleda namnet från det finska poljen, polkea, trampa, tråda och polkuri, en trampare, skulle följaktligen betyda ett polkerande lejon.
26 För öfrigt intet nytt, utom att någon okynnig pilt i Kuopio krupit in i er lejonhud och fäktar och ropar: »se här är jag! se här är jag!» Och dervid ser han sig omkring, om någon händelsevis skall se hvad han är för ett lejon.
27 Vi se hvarandra åter. Adieu.
*)I denna summa ingå bommullsfabrikationerna i Tammerfors ensamt med 105 000konsekvensändrat/normaliserat Rub.
*)Märkeligt, att fosforsticksfabrikerna i Åbo och Helsingfors ej upptagas.
**)I magnetiska observatorium fanns icke en jernbit; spikar, gångjern m. m. voro alla af koppar.
***)Man har anledning att tro, det elden varit anlagd redan kl. 6 om aftonen, ehuru den, i brist på luftdrag, ej utbröt förrän kl. efter 1.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Från Helsingfors.
1.
Helsingfors 1845 Jan. 28.
1 Kapten Leopold i Bender.
2 Sednaste nummer af Ryska Invaliden meddelade om er, min kapten, den underrättelse, att ni, jemte er bataljon, blifvit förlagd från Kischinew till Bender, hvarföre jag framdeles adresserar mina bref till denna ort. Namnet klingar bekant; ett minne af den tolfte Carl knyter sig fast dervid. Hvem har ej läst om det kungliga pojkstreck, som i historien fått namn af kalabaliken i Bender? Den svenske Lejonhjertas envishet var den gången äkta finsk.
3 Flera af de sednare åren hafva börjat under hotande och skräckfulla spådomar om hvad som tima skulle. År 1836 hade man efter profeterna och uppenbarelseboken uträknat verldens förestående undergång och det tusenåriga rikets begynnelse. 1840 förkunnades det stora verldskriget. 1842 spåddes en ny fransk revolution. 1843 förutsade Brukspatron Bremer en af de bekanta stora öfversvämningarna. 1844 afbidade Tit. Miller i NewYork den yttersta dagen och Borgå Tidning profeterade det fejdrikaste år sedan verldens skapelse. Och 1845?
4 1845 skall allt det sneda på jorden åter blifva rätt.
5 1845 skall allt det rätta på jorden åter blifva snedt.
6 1845 skola lammen uppsluka vargarna och räfven skall finna jägaren med rockskörten fastsittande i räfsaxen.
7 1845 inträffar »quinnans emancipation» från – spegeln.
8 1845 stifta advokaterne en allmän förlikning; spanmålsjudarne åstadkomma en allmän välmåga; ungherrarne betalar alla sina skulder; de unga fruarna ingå nykterhetsföreningar mot utländskt siden; värdshusvärdarne blifva ledamöter i Hushållningssällskapet; tidningarna ljuga aldrig mer och läsarne säga: tryck! tryck! Vid den tiden tar äfven Saima reson.
9 Och likväl seglar verlden öfver styr.
10 Året har börjats med en confusion af årstiderna. Trettondagen hördes åska och blixt i Borgnäs. I Helsingfors hade man en komplett Oktober i Januari och fartyg ankrade obehindradt på redden. Tillförseln af landtmannavaror var emellertid mycket ojemn, och man har|8 2| exempel på, att medan björkved sålts till 9 Rub. B. A.Rubel Bankoassignationer famnen, har man för 1 skålp.skålpund smör betalt ända till 75 kop.kopek Ordspråket säger att under en grön jul dör folk som flugor. Det oaktadt har dödligheten ej varit ovanlig, ehuru sjukdomsconstitutionen dels närmat sig den under varmare årstider rådande gastriska, dels yppat sig i envisa catarrher med benägenhet för inflammation, isynnerhet hos barn.
11 Det mesta bygnadsarbete har afstadnat under den mörka årstiden. Emellertid talas om nya tillbygnader till Nikolaikyrkan, hvars affallna rappning under ringningen i det ofantligt höga tornet på många ställen framter en bedröflig anblick. Orgelverket blir, enligt öfverenskommelse, färdigt år 1846. – Ett antal våningar stå ännu vid början af det nya året lediga.
12 Med anledning af de mindre förmånliga underrättelserna om förlidet års skörd, lära åtgärder blifvit vidtagna för att afböja brist i de deraf hotade landsorter. Det är mig obekant, om man någonsin uppgjort kalkyler öfver de spanmålsquantiteter, som här i landet uppslukas af bränvinsbränningen. En sådan beräkning borde ej sakna intresse och skulle med all sannolikhet utvisa, att den allrakäraste styrkedrycken uppslukar ett högst betydligt öfverskott af spanmål, som annars öfverstege behofvet, och under mindre gifvande år förvandlar detta öfverskott i ett lika betydligt undermål. Än intressantare vore att undersöka, om i Finland samma förhållande äger rum, som man nyligen, till mångens stora förvåning, trott sig upptäcka i Sverige: att nemligen landet i fordna tider ända in på femtonhundratalet producerat mera spanmål, än nu. Säkert är åtminstone, att Finland, som nu inför vida mera spanmål, än det utför, fordom exporterat betydliga quantiteter och ännu på sexton- och sjuttonhundratalen gällde för Sveriges kornbod. Denna differens kan, som nämndt är, förklaras af bränvinsbränningen, men åtminstone ej genom någon oproportionerlig tillvext af de näringsidkande och tärande klasserna.
13 När man betraktar de få här utförda företag af industriel natur, kan man ej dölja för sig, att det fordras omtänksamhet, men framför allt ihärdighet och mod, för att med framgång drifva en så beskaffad verksamhet. Borgå Tidning meddelar en i flera afseenden upplysande öfversigt af till antalet 90 fabriker och manufaktur-inrättningar i landet vid början af 1844. Bland dessa funnos: 1 bomullsspinneri, 14 klädesfabriker, 310 tobaks- och snusfabriker, 1 sockerbruk, 4 ljus-, tvål- och såpfabriker, 3 porter- och ättiksbryggerier, 7 pappersbruk, 3 kortfabriker, 2 stentryckerier, 9 glasbruk, 6 fayence-, kakel- och krukfabriker, 1 lerpipsfabrik, 2 mekaniska verkstäder, 4 möbelfabriker, 3 segel- och rafvelduksfabriker, 1 tågfabrik, 1 (?) skeppsvarf, 4 engelska garfverier, 1 saffiansfabrik, 2 färg- och kritquarnar, 1 hattfabrik, 3 kardfabriker, 2 spegelfabriker, 2 cichoriefabriker, 1 likkistfabrik, 1 metallklockgjuteri, 1 oljeslagare- och 1 skedvattensfabrik. Vid dessa fabriker sysselsattes inalles 1 700konsekvensändrat/normaliserat arbetare (306 barn likväl inberäknade) och hela värdet af tillverkningen utgjorde 570 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. S:rRubel Silfver*)I denna summa ingå bommullsfabrikationerna i Tammerfors ensamt med 105 000konsekvensändrat/normaliserat Rub.. Mot dessa detaljer kan åtskilligt anmärkas. Flera vanliga handtverkerier äro deri upptagna; några s. k. fabriker hafva 1 arbetare; vid större delen är tillverkningen högst ringa*)Märkeligt, att fosforsticksfabrikerna i Åbo och Helsingfors ej upptagas.. Andra saknas, såsom finare linneväfverier och åtskillig annan förädling af råämnen: krutbruk, tegelbränneri m. m. En tillvext i landets manufakturer är visserligen märkbar, men trög är den, det kan ej nekas. Spekulationsanda är ej sällsynt, drift och framgång deremot rara. Så t. ex. utfärdades från och med 1826 till och med 1841 ej mindre än 33 nya privilegier för klädesfabriker, och likväl voro 1844 endast 14 sådana i gång, bland hvilka 8 högst obetydliga. Aktiebolag åter för större industriela företag mötas numera med misstroende och många betänkligheter. Det är att befara, det de bolag i landet, hvilkas aktier stå al pari eller derutöfver, äro få, om några. De flesta hafva med knapp nöd burit sig, flera gifvit betydlig förlust. Ångbåtsföretagens klena resultater äro kända. Här i Helsingfors har man ett »Wanda Bruks Bolag»,konsekvensändrat/normaliserat som depenserat betydliga summor (öfver 100 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. S:r) på jernsmältning i stor skala, med användande af de nyaste förbättringar i denna handtering, men efter 6 års oförmånliga affärer nödgats gå i författning om egendomens försäljning, hvarom allaredan förhandlingar varit å bane. – Ett nytt och vidsträckt fält föra spekulationer är nyligen öppnadt i Saima kanal, och från de flesta delar af landet anlända redan i förtid anbud, förfrågningar och ansökningar af alla slag. Äfven har kanalen redan framkallat ett nytt ångfartyg, bygdt i Kuopio af Hr Wik och ämnadt att i början af sommaren kokettera på Saimen.
14 Bland reformer omtalas, att finska sjöequipaget, i likhet med ryska marinen öfverhufvud, blifvit i vissa delar organiseradt på samma fot som landtrupperne, i det att equipaget hädanefter indelas i 4 kompagnier (hvardera om 250 man) och officersgraderne benämnas såsom i landtarmén. I uniformen är den förändring vidtagen, att kivrarne blifva lägre och förlora sin tofs. De nya hjelmarna med deras stolta tagelbuskar brukas numera allmänt af gardes- och linie-officerare samt berömmas såsom vackra, lätta och helsosama.
15 Natten mot den 19:de Jan. brann det lilla vackra magnetiskaoriginal: magnetisa observatorium i sällskapsträdgården. Man är nu temligen säker uppå att elden var anlagd, heldst bygnaden ej sedan flera månader begagnats eller veterligen beträdts af menniskofot. Ryktet visste äfven berätta om två eller tre samtidiga, till all lycka afböjda tändningsförsök i andra delar af staden; men förtroendet till auktoriteternas vaksamhet och lagarnas stränghet är så stort, att ingen allmännare oro föranledts af dessa, möjligen grundlösa berättelser. Det var något eget med denna brand, att den förtärde hela golfvet och en del af taket, men quarlemnade alla väggarna stående, ehuru alla starkt kolade innantill**)I magnetiska observatorium fanns icke en jernbit; spikar, gångjern m. m. voro alla af koppar.. Vakten i norra brandtornet märkte länge liksom en liten ljuslåga i denna direktion, men vågade ej hissa den redan färdiga signalen, innan han genom ett bud förvissade sig om farans verklighet***)Man har anledning att tro, det elden varit anlagd redan kl. 6 om aftonen, ehuru den, i brist på luftdrag, ej utbröt förrän kl. efter 1..
|8 3|16 Vid släckningen visade sjöequipagets matroser nu, som ofta tillförene, en särdeles raskhet. Stor var oron bland Studenterna; man fruktade för det oskattbara Cajsaniemi och skyndade hals öfver hufvud dit för att släcka, men antände i stället ...konsekvensändrat/normaliserat en glödande bål.
17 För öfrigt, min värdaste kapten! endast små nyheter. Bland dessa håller Hr Rappo icke öfver 6 fot i längd, men hvem ville neka, att ej hans talenter äro af mycken vigt? Bland andra underverk, berättas om »den siste Herkules» följande:
18 En dag promenerar Hr Rappo Unionsgatan utföre från ryska kyrkan och blir varse, att Nikolaitornet obetydligt lutar åt öster. I afsigt att afböja en möjlig olyckshändelse, uppstiger Hr Rappo på taket af kyrkan, omfattar tornet med båda armarna och ställer det åter tillrätta, ungefär som en gosse ställer den kramade kroppen af en snögubbe att stå rak, när snön är rätt kram.
19 En dag bjuder Hr Rappo snus åt den störste snusaren i staden. Denne griper ett godt tag i den ansenliga dosan och får fatt i en kanonkula. Han ber att få nogare betrakta dosans innehåll. »Hvad pocker, säger han, den är ju full med kanonkulor!» – »Ja de betyda för mig icke mer än en pris snus»,konsekvensändrat/normaliserat säger Hr Rappo.
20 När skonerten Mathilda, Kapten Nackström, nyligen hitkom från Hamburg, stadnade man i förlägenhet, huru den skulle isas fram till varfvet, sedan slikt isande ej mera tilläts, af fruktan för olyckshändelser. Man skickade derföre bud efter Hr Rappo, som fattade fartyget i mästerna och bar detsama med full laddning så långt man behagade. De närvarande yttrade häröfver sin förundran. »Det der är en simpel sak»,konsekvensändrat/normaliserat säger Hr Rappo, upplyfter fartyget med kolen i vädret, ställer toppen af stormasten på sin näsa och balancerar så hela skonerten under seglens hissande, kanonernas aflossande och ett outsläckeligt hurrarop.
21 En afton finner Hr Rappo ett litet välkammadt lejon utanför en stängd port. »Ack min herre, beklagar sig lejonet, den unga flickan deruppe i tredje våningen har ställt ett ljus i fönstret, till tecken att hon är ensam hemma, men hennes Tant har tagit portnyckeln med sig när hon gick ut.» »Är det intet annat?» säger Hr Rappo tröstande. Haf godheten och veckla in ansigtet i kappkragen, att ni ej skenar er.» – Derpå tar Hr Rappo det förskräckta lejonet i nacken och slungar honom så skickligt in genom det påpekade fönstret, att han nedfaller i den unga damens sykorg. »Bravo!» applauderas det vid porten i samma ögonblick. Det är den hemkommande Tantens röst.
22 En annan afton är det så mycket folk på spektaklet, att båda logeraderna äro på vägen att brista. Parterren väntar med yttersta bäfvan en ofantelig nederbörd, men Hr Rappo uppehåller alltsamman med venstra handen och påtänder med den högra en Havanna cigarr.
23 Ännu en annan quäll visas »den förtörnade Herkules».konsekvensändrat/normaliserat Hr Rappo kommer för att ställa sig på vändskifvan, men finner platsen redan besatt af den verklige Herkules Jupitrovitsch. Stor häpnad. »Värdige efterträdare, säger vålnaden, ditt rykte har kallat min aska ur kopparurnan och jag skådar i dig den siste af min ätt!» – Någon erinrar dervid, att lefvande bilder icke bruka tala. Deröfver förgrymmas vålnaden och spänner sin fruktansvärda båge ... Hela stenen upplyses af bengalisk eld och ländstolarna utropa: »fora, Jupitrovitsch! fora!»
24 Ett ljust hufvud ansåg Hr Rappos kanonkulor vara af gummi elasticum och en annan fiffikus, som en afton räknade ända till några och trettio lefvande bilder, förundrade sig öfver de stora packlådor, i hvilka alla dessa måste transporteras. Om samma bilder har för öfrigt talats med och mot. Morgonbladet har skämtat, i den Gustavianska stilen, quickt och obarmhertigt. Öfverhufvud har man gjort bilderna orätt; man har förebrått dem det, för hvilket man borde förebrå åskådaren sjelf; i hans uppfattning ligger det förkastliga. Något så idylliskt täckt, som fjärilfångerskan; något så tragiskt, som Pætus och Arria eller Jernåldern; något så harmoniskt skönt som Ariadne, Gladiatorn, Diskusslungaren och flera Herkulesgrupper, kan ej väcka oädla föreställningar; för dessa bilders skönhet förlåter man mången annan mindre lyckad. Men, min herre! ni vet att det gifves en pöbel med yta af gentlemän; för dessa herrar i det skönaste galleri af antika statyer, och hvad tror ni väl att de der beundra? Månne ställningens ädelhet? månne ledernas symmetriska afrundning eller hela gestaltens harmoniska skönhet? Tro icke det! Äfven der afkläda de naturen sitt gudabehag och neddraga dess fägring i smutsen; öfverallt släpa de sitt eget grummel med och undra sedan, att ingenting är för deras anblick rent.
25 Musik: höres endast i balsalongerna. Polkan har blifvit en epidemi, mot hvilken läkarne förgäfves efterleta något botemedel. Denna förhärjande farsot, hvars utmärkande symptomer yttra sig dels i spasmodiska kastningar i hälarna, dels i en egen sorts krängning och sjögång, infördes förleden sommar ostämplad af Petersburgarne och har denna vinter tyvärr blifvit spridd öfver hela landet genom studenterna. På några orter, såsom i Fredrikshamn, hoppas man utestänga smittan medelst sträng quarantaine. De språklärde härleda namnet från det finska poljen, polkea, trampa, tråda och polkuri, en trampare, skulle följaktligen betyda ett polkerande lejon.
26 För öfrigt intet nytt, utom att någon okynnig pilt i Kuopio krupit in i er lejonhud och fäktar och ropar: »se här är jag! se här är jag!» Och dervid ser han sig omkring, om någon händelsevis skall se hvad han är för ett lejon.
27 Vi se hvarandra åter. Adieu.