2 Höst kommer. Det gamla mörkret, outroteligt som dårskapen, okufveligt som förgängelsen, återtar sitt välde. Förgäfves blöder hvar qväll en sol i aftonskyn, den stockblinda natten slukar henne och blir deraf för hvar gång längre och tjockare. Förgäfves möda sig ljusfabrikanterne, lykttändarne, gas-sprit-tillverkarne för upplysningen i landet: 10 timmar i dygnet ligger det »literära centrum» begrafvet i thusmörkret. Det godmodiga folket tänder »fädrens pertor och fädrens dankar» och förundrar sig öfver att »dagarna bli så korta»;konsekvensändrat/normaliserat troligen har man ingenting annat att förundra sig öfver. Medan dagen varar, gå höstens bestyr sin enformiga gång: hvar och en myra drager sitt strå, hvar och en drönare låter draga sitt. Det är lifvets alldagliga saga, »så bred som en tvaga, så lång som en dörr, har ni hört den förr?»
3 Man hade öfver hela norden haft en verkligt tropisk sommar. I Archangel hade man observerat +24º Cels. i skuggan; i Uleåborg ända till +22º kl. 10 om aftonen. I medlersta Österbotten blommade syrener, rönnar, rosor m. m. för andra gången; i medlersta Sverige har häggen för andra gången bär, bildade af blommor, som utslagit i Augusti. Ännu den 12 September höll hafsvattnet vid Helsingfors +18º. Skörden i landet synes väl utfalla ojemnt, dock i allmänhet tillfredsställande. Hvilken marknad, om Finland nu ägde ett par millioner tunnor hvete och råg att exportera, nu då hela England, hela Frankrike, större delen af Tyskland och en del af Holland fått dels missvext, dels otillräckliga skördar, medan potateskoleran samtidigt sträcker sina förstörande mullvadståg ända upp till medlersta Sverige! Föga hopp har man att Finland ensamt skall undslippa denna underjordiska farsot, hvilken allaredan gifvit ämne till så många tidningsartiklar. En svensk professor förklarar hela den generation, som nu fräser i stekpannorna, tillspillogifven och föreslår att uppdraga ett annat sundare potatesslägte ur frön. Men huru, om nu sjukliga vexter gifva sjukliga frön? Bör man då återgå till ärter och rofvor, eller bör man ej hellre kultivera den patriotiska surkålen? Emellertid var|76 2| det en lycka att vestra Finland i år fick gifvande skörd, ty man hade under vintern till den grad tagit dess förråder i anspråk för de östra delarna af landet, att brist och enorma priser varit en följd, om afkastningen utfallit mindre gynnsam. Lyckligast är det väl dock, när, som nu skett, de skilda landsorterna broderligen kunna bistå hvarandra, utan att millioner rublar vandra ur landet för bröd – och bränvinsmaterial. Här i nejderna af Helsingfors står sig landtmannen förträffligt sålänge torgpriserna i staden bibehålla sin vanliga höjd; dock är allt skäl att för vintern befara en betänklig foderbrist. – Första hälften af September var sjuklig, i synnerhet dogo barn; man räknade på en vecka ända till 24.
4 Handeln i landet synes under förbättrade konjunkturer ha återvunnit lif. Äfven i Helsingfors gick ett nybygt fartyg af stapeln. – Industrin och fabriksrörelsen visa ett stigande, långsamt, men märkbart. 1843 utgjorde tillverkningsvärdet å fabrikerne 551 852konsekvensändrat/normaliseratRub.Rubel, 1844: 627 186konsekvensändrat/normaliserat R. och 1845: 678 409konsekvensändrat/normaliserat silfverrubel, – en summa, som väl icke på långt när motsvarar konsumtionsvärdet, och som till någon del grundar sig på afsättning i Ryssland, men dock betydligt öfverstiger föregående års. Hvilken fart fabriksrörelsen håller på att taga, kan bland annat synas af Åbo Under:r N:o 74, hvari hugade spekulanter uppmanas att deltaga i en på orten »alldeles okänd fabriks anläggning, som lemnar säkra 500 procents årlig behållning»,konsekvensändrat/normaliserat för åtkomsten hvaraf man endast behöfver adressera sig till »500», der bladet utgifves. Säkra 500 procent årligen! En mera lockande skylt har väl aldrig någon tysk lotteridirektör uthängt öfver ingången till sitt kontor – och till denna guldgrufva passerar man genom den anspråkslösa dörren af Hr Hjelts boklåda i Åbo!
5 Vid medlet af månaden återbörjade Universitetets verksamhet. Till antalet af nu inträdande novitii bidraga denna gång äfven Vasa och Kuopio gymnasier med sina valedicenter. Bland lärarepersonalen yppas talrika vakanser. Juridiska fakulteten ensam har tre sådana: en profession – Professor Nordström öfverflyttar dessa dagar med sin familj till Sverige – och båda adjunkturerna, d. ä.det är tre tjenster bland fem, och hvad värre är, man har icke apparencer att så snart se dessa platser besatta. Lediga äro vidare i theologiska fakulteten professionen i exegetiken (efter numera Kyrkoherden Borg) och den nyinrättade professionen i praktiska theologin; i medicinska fakulteten adjunktur (efter Professor v. Bonsdorff) och i philosophiska fakulteten professionen i Kemin. Bland de yngre lärarne äro Docenterne Arppe och Nylander efter en längre frånvaro återkomne, den förre från Tyskland, den sednare från Petersburg. Borta vistas ännu Docenterne Cygnæus (med förlängd tjenstledighet) i Italien, Wallin i Arabien, Castrén i Siberien – sednaste underrättelserna äro från Turuchansk vid Jenisei-floden – och Grönblad i Sverige. I Leipzig vistas dessutom Mag. Kellgren, för att studera sanskrit, och Docenten Tengström anträder innan kort en resa till Tyskland.
6 Mången torde ännu erinra sig ett antal elegante Fransmän, Gaimard, Anglés m. fl., hvilka 1839 passerade Finland under sin återresa från Nordkap och Spitzbergen, och derunder på fri hand utkastade teckningar och annotationer, hvilka sedan försvunno i vidlyftiga portföljer. Universitetets bibliothek har nu bekommit fortsättningen af det stora naturhistoriska och artistiska verk, som franska nordpolsexpeditionen på Konung Ludvig Philips bekostnad utgifvit öfver polarnejderna samt öfverhufvud norden af Europa. Bland de i Paris lithografierade pompösa folioplancherna, som åtfölja detta verk, finner man, i bredd med vuer från Lappland, Ryssland, Polen och norra Tyskland, ett icke obetydligt antal finska orter aftecknade. Så ser man här tvenne vuer af Helsingfors, en af Fredrikshamn, Tamersfors, Ny-Carleby, Borgå, Tavastehus m. fl. Afräknar man den artistiska lyxen, utmärka sig för öfrigt dessa vuer hvarken genom trohet eller lyckligt val af synpunkter, och på flera af dem synas Fransmännen i deras resvagn bilda hufvudgruppen. Tvenne fruntimmersporträtter, »Comtesse d'Armfelt» i rysk nationalkostym och »Gustava, jeune Finlandaise d'Uleåborg»,konsekvensändrat/normaliserat bilda en angenäm omvexling bland taflor af norrsken och ödsliga ishafsnejder.
7 Tryckpressarna ha så temligen hvilat ut efter sitt vårarbete, dock ser man åter ett och annat nytt verk framträda i dagen. Ett nytt tryckeri är anlagdt i S:t Michel och det, på hvilket Finska Literatur-Sällskapet här erhållit privilegium, förväntas träda i verksamhet vid nyåret. Bland tidningsliteraturen märkes det nya Kallavesi, ett lefvande vittne om sin utgifvares både vilja och förmåga. En allmännare uppmärksamhet har äfven en i Saima förd polemik mellan redaktionen och Hr Nervander tillvunnit sig, å ena sidan för ett ganska öppet språk och å andra sidan för en särdeles delikat behandling af ömtåliga ämnen. För resten litet gnabb, som vanligt, emellanåt.
8 I Helsingfors har en välgörande stillhet efterträdt den bullersama sommaren med dess ovanligt talrika resenärer, vattendrinkare, duschare och preferensspelare. Efterhand introppa de bland landtlifvets idyller ekonomiserande familjerna, de kritade fönsterna aflägga sin likfärg, allt återtager sin vanliga gång och alla komma öfverens att anse de i köpmännens och värdshusvärdarnes fickor qvarstadnade silfverrublarne såsom de reelaste och angenämaste af sommarens minnen. Den för landet dyrbara Alexandersdagen har deremot qvarlemnat minnet af ett folknöje, enkelt och utan pomp, men lyckligt uppfunnet: en för tillfället af enskilde arrangerad ecklärering af promenaden vid Theaterhuset. Det förtjenar anmärkas, att hela kostnaden för detta arrangement, inberäknad en transparent, som deraf medrog två tredjedelar, utgjorde omkring 27 Rubel Silfver, hvaraf sens moral'en i korthet är den, att man med ganska ringa uppoffring kan bereda en hel allmänhet nöje, endast man vill.
9 Theater och musik ha legat i träde. Dock lärer symphoniföreningens vackra verksamhet snart åter begynna. En valskompositör, Hr Achenbach, har här komporerat en »Hommage aux Dames».konsekvensändrat/normaliserat Resande konstmakare af flerfaldigt slag, vattenspringare, buktalare, m. m. ha genomströfvat staden. Lägg härtill ett gyckelskåp, som hvar dag gör furore på salutorget, och säg sedan att vi här sakna konstnjutningar!
10 Med förbindligaste helsning till krimska äpplena och besarabiska frossan, framhärdar etc. etc.original: ect.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Från Helsingfors.
9.
1846 September 29.
1 Kapten Leopold i Bender.
2 Höst kommer. Det gamla mörkret, outroteligt som dårskapen, okufveligt som förgängelsen, återtar sitt välde. Förgäfves blöder hvar qväll en sol i aftonskyn, den stockblinda natten slukar henne och blir deraf för hvar gång längre och tjockare. Förgäfves möda sig ljusfabrikanterne, lykttändarne, gas-sprit-tillverkarne för upplysningen i landet: 10 timmar i dygnet ligger det »literära centrum» begrafvet i thusmörkret. Det godmodiga folket tänder »fädrens pertor och fädrens dankar» och förundrar sig öfver att »dagarna bli så korta»;konsekvensändrat/normaliserat troligen har man ingenting annat att förundra sig öfver. Medan dagen varar, gå höstens bestyr sin enformiga gång: hvar och en myra drager sitt strå, hvar och en drönare låter draga sitt. Det är lifvets alldagliga saga, »så bred som en tvaga, så lång som en dörr, har ni hört den förr?»
3 Man hade öfver hela norden haft en verkligt tropisk sommar. I Archangel hade man observerat +24º Cels. i skuggan; i Uleåborg ända till +22º kl. 10 om aftonen. I medlersta Österbotten blommade syrener, rönnar, rosor m. m. för andra gången; i medlersta Sverige har häggen för andra gången bär, bildade af blommor, som utslagit i Augusti. Ännu den 12 September höll hafsvattnet vid Helsingfors +18º. Skörden i landet synes väl utfalla ojemnt, dock i allmänhet tillfredsställande. Hvilken marknad, om Finland nu ägde ett par millioner tunnor hvete och råg att exportera, nu då hela England, hela Frankrike, större delen af Tyskland och en del af Holland fått dels missvext, dels otillräckliga skördar, medan potateskoleran samtidigt sträcker sina förstörande mullvadståg ända upp till medlersta Sverige! Föga hopp har man att Finland ensamt skall undslippa denna underjordiska farsot, hvilken allaredan gifvit ämne till så många tidningsartiklar. En svensk professor förklarar hela den generation, som nu fräser i stekpannorna, tillspillogifven och föreslår att uppdraga ett annat sundare potatesslägte ur frön. Men huru, om nu sjukliga vexter gifva sjukliga frön? Bör man då återgå till ärter och rofvor, eller bör man ej hellre kultivera den patriotiska surkålen? Emellertid var|76 2| det en lycka att vestra Finland i år fick gifvande skörd, ty man hade under vintern till den grad tagit dess förråder i anspråk för de östra delarna af landet, att brist och enorma priser varit en följd, om afkastningen utfallit mindre gynnsam. Lyckligast är det väl dock, när, som nu skett, de skilda landsorterna broderligen kunna bistå hvarandra, utan att millioner rublar vandra ur landet för bröd – och bränvinsmaterial. Här i nejderna af Helsingfors står sig landtmannen förträffligt sålänge torgpriserna i staden bibehålla sin vanliga höjd; dock är allt skäl att för vintern befara en betänklig foderbrist. – Första hälften af September var sjuklig, i synnerhet dogo barn; man räknade på en vecka ända till 24.
4 Handeln i landet synes under förbättrade konjunkturer ha återvunnit lif. Äfven i Helsingfors gick ett nybygt fartyg af stapeln. – Industrin och fabriksrörelsen visa ett stigande, långsamt, men märkbart. 1843 utgjorde tillverkningsvärdet å fabrikerne 551 852konsekvensändrat/normaliserat Rub.Rubel, 1844: 627 186konsekvensändrat/normaliserat R. och 1845: 678 409konsekvensändrat/normaliserat silfverrubel, – en summa, som väl icke på långt när motsvarar konsumtionsvärdet, och som till någon del grundar sig på afsättning i Ryssland, men dock betydligt öfverstiger föregående års. Hvilken fart fabriksrörelsen håller på att taga, kan bland annat synas af Åbo Under:r N:o 74, hvari hugade spekulanter uppmanas att deltaga i en på orten »alldeles okänd fabriks anläggning, som lemnar säkra 500 procents årlig behållning»,konsekvensändrat/normaliserat för åtkomsten hvaraf man endast behöfver adressera sig till »500», der bladet utgifves. Säkra 500 procent årligen! En mera lockande skylt har väl aldrig någon tysk lotteridirektör uthängt öfver ingången till sitt kontor – och till denna guldgrufva passerar man genom den anspråkslösa dörren af Hr Hjelts boklåda i Åbo!
5 Vid medlet af månaden återbörjade Universitetets verksamhet. Till antalet af nu inträdande novitii bidraga denna gång äfven Vasa och Kuopio gymnasier med sina valedicenter. Bland lärarepersonalen yppas talrika vakanser. Juridiska fakulteten ensam har tre sådana: en profession – Professor Nordström öfverflyttar dessa dagar med sin familj till Sverige – och båda adjunkturerna, d. ä.det är tre tjenster bland fem, och hvad värre är, man har icke apparencer att så snart se dessa platser besatta. Lediga äro vidare i theologiska fakulteten professionen i exegetiken (efter numera Kyrkoherden Borg) och den nyinrättade professionen i praktiska theologin; i medicinska fakulteten adjunktur (efter Professor v. Bonsdorff) och i philosophiska fakulteten professionen i Kemin. Bland de yngre lärarne äro Docenterne Arppe och Nylander efter en längre frånvaro återkomne, den förre från Tyskland, den sednare från Petersburg. Borta vistas ännu Docenterne Cygnæus (med förlängd tjenstledighet) i Italien, Wallin i Arabien, Castrén i Siberien – sednaste underrättelserna äro från Turuchansk vid Jenisei-floden – och Grönblad i Sverige. I Leipzig vistas dessutom Mag. Kellgren, för att studera sanskrit, och Docenten Tengström anträder innan kort en resa till Tyskland.
6 Mången torde ännu erinra sig ett antal elegante Fransmän, Gaimard, Anglés m. fl., hvilka 1839 passerade Finland under sin återresa från Nordkap och Spitzbergen, och derunder på fri hand utkastade teckningar och annotationer, hvilka sedan försvunno i vidlyftiga portföljer. Universitetets bibliothek har nu bekommit fortsättningen af det stora naturhistoriska och artistiska verk, som franska nordpolsexpeditionen på Konung Ludvig Philips bekostnad utgifvit öfver polarnejderna samt öfverhufvud norden af Europa. Bland de i Paris lithografierade pompösa folioplancherna, som åtfölja detta verk, finner man, i bredd med vuer från Lappland, Ryssland, Polen och norra Tyskland, ett icke obetydligt antal finska orter aftecknade. Så ser man här tvenne vuer af Helsingfors, en af Fredrikshamn, Tamersfors, Ny-Carleby, Borgå, Tavastehus m. fl. Afräknar man den artistiska lyxen, utmärka sig för öfrigt dessa vuer hvarken genom trohet eller lyckligt val af synpunkter, och på flera af dem synas Fransmännen i deras resvagn bilda hufvudgruppen. Tvenne fruntimmersporträtter, »Comtesse d'Armfelt» i rysk nationalkostym och »Gustava, jeune Finlandaise d'Uleåborg»,konsekvensändrat/normaliserat bilda en angenäm omvexling bland taflor af norrsken och ödsliga ishafsnejder.
7 Tryckpressarna ha så temligen hvilat ut efter sitt vårarbete, dock ser man åter ett och annat nytt verk framträda i dagen. Ett nytt tryckeri är anlagdt i S:t Michel och det, på hvilket Finska Literatur-Sällskapet här erhållit privilegium, förväntas träda i verksamhet vid nyåret. Bland tidningsliteraturen märkes det nya Kallavesi, ett lefvande vittne om sin utgifvares både vilja och förmåga. En allmännare uppmärksamhet har äfven en i Saima förd polemik mellan redaktionen och Hr Nervander tillvunnit sig, å ena sidan för ett ganska öppet språk och å andra sidan för en särdeles delikat behandling af ömtåliga ämnen. För resten litet gnabb, som vanligt, emellanåt.
8 I Helsingfors har en välgörande stillhet efterträdt den bullersama sommaren med dess ovanligt talrika resenärer, vattendrinkare, duschare och preferensspelare. Efterhand introppa de bland landtlifvets idyller ekonomiserande familjerna, de kritade fönsterna aflägga sin likfärg, allt återtager sin vanliga gång och alla komma öfverens att anse de i köpmännens och värdshusvärdarnes fickor qvarstadnade silfverrublarne såsom de reelaste och angenämaste af sommarens minnen. Den för landet dyrbara Alexandersdagen har deremot qvarlemnat minnet af ett folknöje, enkelt och utan pomp, men lyckligt uppfunnet: en för tillfället af enskilde arrangerad ecklärering af promenaden vid Theaterhuset. Det förtjenar anmärkas, att hela kostnaden för detta arrangement, inberäknad en transparent, som deraf medrog två tredjedelar, utgjorde omkring 27 Rubel Silfver, hvaraf sens moral'en i korthet är den, att man med ganska ringa uppoffring kan bereda en hel allmänhet nöje, endast man vill.
9 Theater och musik ha legat i träde. Dock lärer symphoniföreningens vackra verksamhet snart åter begynna. En valskompositör, Hr Achenbach, har här komporerat en »Hommage aux Dames».konsekvensändrat/normaliserat Resande konstmakare af flerfaldigt slag, vattenspringare, buktalare, m. m. ha genomströfvat staden. Lägg härtill ett gyckelskåp, som hvar dag gör furore på salutorget, och säg sedan att vi här sakna konstnjutningar!
10 Med förbindligaste helsning till krimska äpplena och besarabiska frossan, framhärdar etc. etc.original: ect.