2 Julmånaden står för dörren. Genom rymderna rasar en sydvest som jagar hafsvågorna mot finska kustens granitklippor. Hvit är marken, snömoln gråa och tunga som bergväggar, framvälta öfver horizonten. Skyle sig hvem som gitter i pelsar och schlafrockar; sjömannen, som från Lübeck hemför tyskt gliter för julen och vinterbalerna, postiljonen, som trafvar åstad för nyheters spridande i lan|95 2|det; armodet, genom hvars glesa tröja blåsten hviner kall – de poetisera icke öfver vinterns annalkande. Får man döma af vissa märken och förebud, blir denna i år både tidig och skarp. Större delen af November var fuktig och mild, så att träden mångenstädes knoppade å nyo, grödan gick i ax och boskapen utdrefs på svältkur i utmarkerna. Plötsligen föll yrsnö på ofrusen mark, kölden kom efter som Arboga öl, och nu ryker hafvet, som stode det i brand, hvass vind förgyller alla näsor, man åker på släde och hamnarne isläggas med den hastighet, att båtar, som djerfts att utmed ränderna af isen arbeta sig fram till Sveaborg, med yttersta svårighet undkommit faran att frysa in midt på fjärden.
3 Nog har Finland skogar, ehuru misshushållningen med dem blifvit ett ordspråk; men så behöfvas de ock. All heder åt våra trefliga, varma finska kakelugnar; men ved öda de, det får ej nekas. Frågar någon, hvarföre Helsingfors konsumerar otroliga, ja, i förhållande till befolkningen, glupska massor ved, så behöfver man endast erinra om de många publika inrättningar, som eldas med den värma för fosterlandet, att dubbla qvantiteter åtgå, i jemförelse med privata behofver. Denna mysterie tillhör vaktmästarne och öfrige underbetjente att utreda. Det vissa är, att den högst betydliga tillförseln af ved sjöledes är otillräcklig för behofvet. Framskaffad på släde, blir veden naturligtvis dyrare, ofta omåttligt uppstegrad. Menförestiden på våren drifves dock det argaste prejeri af spekulanter, hvilka uppköpt stora förlager sommartid för lägsta pris och sälja dem i Mars, April och in på Maj med 100 procent i vinst. I sig sjelf är väl en slik spekulation icke mer förkastlig än hvarje annan; hvem vill icke förtjena? Men det ledsama i saken är, att denna vinning, likasom spannmålsockret under missvextår, drabbar nästan uteslutande den fattiga, den arbetande klassen, som lefver för dagen och icke har mynt att köpa sitt vinterbehof på engång om hösten, då det fås billigt, utan sedan nödgas betala det högst drygt med de kännbaraste uppoffringar. Ville derföre menniskovänlige medborgare, i stället för att slösa penningar på allmosor af oviss nytta, sammmanskjuta en summa till uppköpande af ved, då den fås för måttligt pris, och sedan in på vintern och våren sälja denna ved åt obemedlade för inköpspris, så skulle desse män, genom en uppoffring så ringa, att den kostar dem endast några månaders ränta på deras penningar, göra mången nödställd familj en stor välgerning – ty näst hungern, står dock kölden högst på den fattiges litania.
4 Apropos af spekulation, har äfven härifrån en skonert afgått med potates till Lübeck, just dessa dagar, då vintern kom så hvit i syne. Man tviflar mycket uppå att denna tur skall utfalla vinstgifvande, dels för den sena årstidens skull, som troligen nödgar fartyget att öfvervintra på destinationsorten och der uppäta behållningen, dels emedan potatespriserna betydligen fallit i Lübeck, till följd af tillförsel från Sverige. Man skulle tycka, att Helsingfors borde ha nog att syssla med sin egen tillförsel af mjölk, smör, hö etcetera. Men det skall väl allt bli bättre, när den stora isbanan kommer till stånd. Isbanan? just den. Saken är den enklaste i verlden. Man har efter moget öfvervägande kommit till det resultat, att jernvägar icke bära sig i ett land med sex månaders vinter, och man har derföre uträknat som följer. Hvartill tjena jernvägar? till att underlätta kommunikationen. Huru bedrifves denna i vårt land? Sommartiden sjöledes, vintertid hur det faller sig. Alltså är den vackra årstiden kommunikativ nog, utan vidare anstalter, än kanaler för några silfvermillioner. Men när alla sjöar och kanaler tillfrysa och drifva, ser man sig om efter bättre passager. Man erinrar sig då naturens egen uppfinning med isbanor, man nedlägger några millioner på sådanas inrättande, och innan kort åker man från det finska höglandet på det allrabeqvämaste sätt ned till kusterna. Maanselkä lärer således i sina olika riktningar bilda utgångspunkterna, och då t. ex. Tavastehus ligger betydligt högre öfver hafsytan än Helsingfors, är väl ingenting naturligare, än att en jemnslutande kälkbacke anlägges från höjden af Hattilmala hit nedåt fram till hufvudstaden, på hvilken väg alltså inlandets både skogsprodukter, viktualier och resande i godt mak passera fram till Helsingfors, utan att anlita gästgifvargårdar och hästskjuts. Uppfinningen är likaså sinnrik, som billig och riksgagnelig. Någon torde väl fråga huru man kommer uppåt igen samma väg tillbaka, men dertill svaras, att landsprodukterna icke återpassera och hvad angår de resande, må de hjelpa sig tillbaka som förr långs landsvägen; de hafva ju ändock besparat skjutsen för hela framresan.
5 Detta må emellertid tjena folk bevis uppå att här kalkyleras. Bland andra kalkyler, nämnes förslaget till en ny väg till stadens lutherska begrafningsplats. Befolkningen der har ökats i höst. Helsotillståndet på orten har varit vacklande och många plötsliga dödsfall inträffat, äfvensom febrar och inflammatoriska åkommor lätt tagit en vådligare karakter både här och annorstädes i landet, hvaraf ses, att det har sina behag, men ock sina betänkligheter att här i landet experimentera med italienska somrar, afbrutna af dimmiga höstar*)Angående hösten må tilläggas att den gifvit så föga regn, att i alla brunnar råder vattenbrist. Lyckligtvis torde hafvet förslå att ösa utur. och sprängkalla vintrar.
6 Från Universitetet förljudas nu promotionsplaner för nästa sommar, ehuru ingenting derom tör vara definitivt afgjordt. Österbottniska och Wiborgska Afdelningarne firade (d. 9 och 21 ) i denna månad sina årsfester. Vid förra tillfället afsjöngs för första gången en ny ungdomligt hänförande sång af Runeberg: »Vårt Land,**)Står att läsas i det snart utkommande 3:dje häftet af »Fosterländskt Album».konsekvensändrat/normaliserat musiken af F. Ehrström, samt vid det sednare, äfven för första gången, en lyckad finsk bearbetning af det bekanta »Was ist des Deutschen Vaterland?» Vid båda festerne föredrogos jemväl, enligt öflig sed, uppsatser både på finska och svenska språken. – Några nya täflingsämnen hafva icke varit bestämda denna termin, sedan på de tre i våras utfästade tvenne svar inlemnats (en tredje kom för sent), men intetdera ansågs förtjena priset. Idén var likväl god och sannolikt skulle lifvad täflan uppstå, om flera ämnen för gången uppgåfves.
7 I tryckpressarna röjes det lif, som julens närhet ej förfelar att framkalla. Ett nytt häfte af »Fosterländskt Album»,konsekvensändrat/normaliserat en ny ståtelig »Necken» m. m. framträda i sällskap med åtskilligt annat af mer och mindre allvarsam natur. Fyra nya tidningar hafva ansökt vederbörligt tillstånd att nästa år vandra ut kring land och rike, nemligen 1) en skoltidning, utgifven af (man sä|95 3|ger tre) lärare i Åbo; 2) en theologisk tidskrift, redigerad af tvenne Universitetslärare härstädes; 3) en tidning på finska språket, utgifven af fyra för modersmålet och dess literatur nitiske studerande, samt 4) ett literärt mindre blad, upptagande både svenska och finska uppsattser, samt utgifvet hvar 14:de dag under läseterminerna. Ryktevis omtalas en femte tidning under görningen. Man får tillstå att denna tillvext i landets torftiga periodiska press är likaså glädjande, som den under nuvarande förhållanden är oväntad. Då väl intet af de påtänkta bladen tillkommit under förhoppningar om ekonomisk vinning, bevisa de så mycket mera kärlek för sak och, förutsatt att de i denna kärlek framhärda, önskas dem den bästa framgång. Väl vore om de i tid kunna anmälas, ty den kära allmänheten här i landet är nu engång för alla såbeskaffad, att den med mycken svårighet kommer sig att göra flere än en tidningsreqvisition årligen, hvarföre sentida eller in på året annonserade blad (exempelvis Kallavesi) vanligen få glesa prenumerantlistor.
8 I musik har man F. Ehrströms nyss utkomna quartetter för mansröster, Ganzauges »Allinen (Alinen) polka», kallad efter den tolfåriga tjuserskan Alina Frasa, samt Symphoniföreningens första soiree. Den sednare omfattas med mera deltagande, än någonsin; öfver 100 familjer ha antecknat sig, förutom enstaka musikvänner, ett nytt bevis för den ekonomiska vinsten af billiga priser, i skärande kontrast mot åtskilligt annat här i staden, (såsom exempelvis priset på en särskild entréebiljett till societetsassembléerna: 80 kop.kopek silfver, då man likväl ej ens får en kopp thé). – Snart, så hviskas det, kommer nämnde förening att uppföra en symphoni, komponerad och satt för orchester af en ung inhemsk kompositör af genomskinlig anonymitet. – Konstföreningen och Akademiska Läseföreningen ha hvardera hyrt sig lokaler.
9 Så har man då här i Helsingfors öfverlefvat den ruskigaste, mörkaste, spökfarligaste månaden af detta år, och Rosettis barnbaletter, den stora af 200 deltagare besökta karlklubben i Hôtel de S:t Petersburg, picknicker, borgarebaler, kosmoramer, gatpositiver och markattor m. m. ha hjelpts åt att förkorta de långa höstqvällarna för den legio af fashionabelt folk, som lida af den svåra åkomman att ha tråkigt. Theatern har annonserat endast bolagsstämmor; P. Delands trupp ger de ryske och tyske Wiborgarne lektioner i svenskan och bör se sig om att icke försitta sina fatalier här och i Åbo. Ett i sistnämnde stad författadt theaterstycke säges vara i beredskap att här uppföras. För resten: börjande julbrådska, stark trafik i handelsbodarna, alnslånga recepter, bjellerklang, eländiga gatlycktor, thévattenskonversationer, schuppar, räfvar, nytt tjenstefolk, nya vintermoder, gammalt preferans, tyska äpplen, förbytta galoscher, korsannonser och mycket annat mer, som naturligtvis måste klinga högst intressant i Besarabien.
10 P. S. d. 2 Dec. I dag hade man konsert i Nikolaikyrkan, då nya orgelverket, som kostar 60 000konsekvensändrat/normaliseratRub. B. A.Rubel Bankoassignationer, proberades af Kapellmästaren Zundel från Petersburg. Inkompetent att bedöma verkets värde, vidare än den sköna tonen af cornustämman, vox humana m. fl. partier, anmärker jag endast olägenheten af det starka förvillande eko, som i denna kyrka förblandar de sammansatta tonmassorna till ett öronsprängande kaos. För kyrkans inredning har man under de sex åren sedan 1840 medhunnit stommen till predikstolen och altarprydnaderna. Orgelverket är till sitt yttre ännu ej fulländadt; rika förgyllningar skola anbringas derpå. Entrén (50 kop. s:rkopek silfver) var öfverdrifvet hög för en konsert, till hvilken den stora allmänheten varit berättigad att få tillträde utan så kännbar uppoffring, som här kom i fråga för en familj. Men det är nu engång så i Helsingfors, att det som anses för pengar i hela det öfriga landet här betraktas och behandlas som lapprisstyfrar.
Från Helsingfors.
11.
1846 November 30.*)Fördröjdt genom menföret.
1 Kapten Leopold i Bender.
2 Julmånaden står för dörren. Genom rymderna rasar en sydvest som jagar hafsvågorna mot finska kustens granitklippor. Hvit är marken, snömoln gråa och tunga som bergväggar, framvälta öfver horizonten. Skyle sig hvem som gitter i pelsar och schlafrockar; sjömannen, som från Lübeck hemför tyskt gliter för julen och vinterbalerna, postiljonen, som trafvar åstad för nyheters spridande i lan|95 2|det; armodet, genom hvars glesa tröja blåsten hviner kall – de poetisera icke öfver vinterns annalkande. Får man döma af vissa märken och förebud, blir denna i år både tidig och skarp. Större delen af November var fuktig och mild, så att träden mångenstädes knoppade å nyo, grödan gick i ax och boskapen utdrefs på svältkur i utmarkerna. Plötsligen föll yrsnö på ofrusen mark, kölden kom efter som Arboga öl, och nu ryker hafvet, som stode det i brand, hvass vind förgyller alla näsor, man åker på släde och hamnarne isläggas med den hastighet, att båtar, som djerfts att utmed ränderna af isen arbeta sig fram till Sveaborg, med yttersta svårighet undkommit faran att frysa in midt på fjärden.
3 Nog har Finland skogar, ehuru misshushållningen med dem blifvit ett ordspråk; men så behöfvas de ock. All heder åt våra trefliga, varma finska kakelugnar; men ved öda de, det får ej nekas. Frågar någon, hvarföre Helsingfors konsumerar otroliga, ja, i förhållande till befolkningen, glupska massor ved, så behöfver man endast erinra om de många publika inrättningar, som eldas med den värma för fosterlandet, att dubbla qvantiteter åtgå, i jemförelse med privata behofver. Denna mysterie tillhör vaktmästarne och öfrige underbetjente att utreda. Det vissa är, att den högst betydliga tillförseln af ved sjöledes är otillräcklig för behofvet. Framskaffad på släde, blir veden naturligtvis dyrare, ofta omåttligt uppstegrad. Menförestiden på våren drifves dock det argaste prejeri af spekulanter, hvilka uppköpt stora förlager sommartid för lägsta pris och sälja dem i Mars, April och in på Maj med 100 procent i vinst. I sig sjelf är väl en slik spekulation icke mer förkastlig än hvarje annan; hvem vill icke förtjena? Men det ledsama i saken är, att denna vinning, likasom spannmålsockret under missvextår, drabbar nästan uteslutande den fattiga, den arbetande klassen, som lefver för dagen och icke har mynt att köpa sitt vinterbehof på engång om hösten, då det fås billigt, utan sedan nödgas betala det högst drygt med de kännbaraste uppoffringar. Ville derföre menniskovänlige medborgare, i stället för att slösa penningar på allmosor af oviss nytta, sammmanskjuta en summa till uppköpande af ved, då den fås för måttligt pris, och sedan in på vintern och våren sälja denna ved åt obemedlade för inköpspris, så skulle desse män, genom en uppoffring så ringa, att den kostar dem endast några månaders ränta på deras penningar, göra mången nödställd familj en stor välgerning – ty näst hungern, står dock kölden högst på den fattiges litania.
4 Apropos af spekulation, har äfven härifrån en skonert afgått med potates till Lübeck, just dessa dagar, då vintern kom så hvit i syne. Man tviflar mycket uppå att denna tur skall utfalla vinstgifvande, dels för den sena årstidens skull, som troligen nödgar fartyget att öfvervintra på destinationsorten och der uppäta behållningen, dels emedan potatespriserna betydligen fallit i Lübeck, till följd af tillförsel från Sverige. Man skulle tycka, att Helsingfors borde ha nog att syssla med sin egen tillförsel af mjölk, smör, hö etcetera. Men det skall väl allt bli bättre, när den stora isbanan kommer till stånd. Isbanan? just den. Saken är den enklaste i verlden. Man har efter moget öfvervägande kommit till det resultat, att jernvägar icke bära sig i ett land med sex månaders vinter, och man har derföre uträknat som följer. Hvartill tjena jernvägar? till att underlätta kommunikationen. Huru bedrifves denna i vårt land? Sommartiden sjöledes, vintertid hur det faller sig. Alltså är den vackra årstiden kommunikativ nog, utan vidare anstalter, än kanaler för några silfvermillioner. Men när alla sjöar och kanaler tillfrysa och drifva, ser man sig om efter bättre passager. Man erinrar sig då naturens egen uppfinning med isbanor, man nedlägger några millioner på sådanas inrättande, och innan kort åker man från det finska höglandet på det allrabeqvämaste sätt ned till kusterna. Maanselkä lärer således i sina olika riktningar bilda utgångspunkterna, och då t. ex. Tavastehus ligger betydligt högre öfver hafsytan än Helsingfors, är väl ingenting naturligare, än att en jemnslutande kälkbacke anlägges från höjden af Hattilmala hit nedåt fram till hufvudstaden, på hvilken väg alltså inlandets både skogsprodukter, viktualier och resande i godt mak passera fram till Helsingfors, utan att anlita gästgifvargårdar och hästskjuts. Uppfinningen är likaså sinnrik, som billig och riksgagnelig. Någon torde väl fråga huru man kommer uppåt igen samma väg tillbaka, men dertill svaras, att landsprodukterna icke återpassera och hvad angår de resande, må de hjelpa sig tillbaka som förr långs landsvägen; de hafva ju ändock besparat skjutsen för hela framresan.
5 Detta må emellertid tjena folk bevis uppå att här kalkyleras. Bland andra kalkyler, nämnes förslaget till en ny väg till stadens lutherska begrafningsplats. Befolkningen der har ökats i höst. Helsotillståndet på orten har varit vacklande och många plötsliga dödsfall inträffat, äfvensom febrar och inflammatoriska åkommor lätt tagit en vådligare karakter både här och annorstädes i landet, hvaraf ses, att det har sina behag, men ock sina betänkligheter att här i landet experimentera med italienska somrar, afbrutna af dimmiga höstar*)Angående hösten må tilläggas att den gifvit så föga regn, att i alla brunnar råder vattenbrist. Lyckligtvis torde hafvet förslå att ösa utur. och sprängkalla vintrar.
6 Från Universitetet förljudas nu promotionsplaner för nästa sommar, ehuru ingenting derom tör vara definitivt afgjordt. Österbottniska och Wiborgska Afdelningarne firade (d. 9 och 21 ) i denna månad sina årsfester. Vid förra tillfället afsjöngs för första gången en ny ungdomligt hänförande sång af Runeberg: »Vårt Land,**)Står att läsas i det snart utkommande 3:dje häftet af »Fosterländskt Album».konsekvensändrat/normaliserat musiken af F. Ehrström, samt vid det sednare, äfven för första gången, en lyckad finsk bearbetning af det bekanta »Was ist des Deutschen Vaterland?» Vid båda festerne föredrogos jemväl, enligt öflig sed, uppsatser både på finska och svenska språken. – Några nya täflingsämnen hafva icke varit bestämda denna termin, sedan på de tre i våras utfästade tvenne svar inlemnats (en tredje kom för sent), men intetdera ansågs förtjena priset. Idén var likväl god och sannolikt skulle lifvad täflan uppstå, om flera ämnen för gången uppgåfves.
7 I tryckpressarna röjes det lif, som julens närhet ej förfelar att framkalla. Ett nytt häfte af »Fosterländskt Album»,konsekvensändrat/normaliserat en ny ståtelig »Necken» m. m. framträda i sällskap med åtskilligt annat af mer och mindre allvarsam natur. Fyra nya tidningar hafva ansökt vederbörligt tillstånd att nästa år vandra ut kring land och rike, nemligen 1) en skoltidning, utgifven af (man sä|95 3|ger tre) lärare i Åbo; 2) en theologisk tidskrift, redigerad af tvenne Universitetslärare härstädes; 3) en tidning på finska språket, utgifven af fyra för modersmålet och dess literatur nitiske studerande, samt 4) ett literärt mindre blad, upptagande både svenska och finska uppsattser, samt utgifvet hvar 14:de dag under läseterminerna. Ryktevis omtalas en femte tidning under görningen. Man får tillstå att denna tillvext i landets torftiga periodiska press är likaså glädjande, som den under nuvarande förhållanden är oväntad. Då väl intet af de påtänkta bladen tillkommit under förhoppningar om ekonomisk vinning, bevisa de så mycket mera kärlek för sak och, förutsatt att de i denna kärlek framhärda, önskas dem den bästa framgång. Väl vore om de i tid kunna anmälas, ty den kära allmänheten här i landet är nu engång för alla såbeskaffad, att den med mycken svårighet kommer sig att göra flere än en tidningsreqvisition årligen, hvarföre sentida eller in på året annonserade blad (exempelvis Kallavesi) vanligen få glesa prenumerantlistor.
8 I musik har man F. Ehrströms nyss utkomna quartetter för mansröster, Ganzauges »Allinen (Alinen) polka», kallad efter den tolfåriga tjuserskan Alina Frasa, samt Symphoniföreningens första soiree. Den sednare omfattas med mera deltagande, än någonsin; öfver 100 familjer ha antecknat sig, förutom enstaka musikvänner, ett nytt bevis för den ekonomiska vinsten af billiga priser, i skärande kontrast mot åtskilligt annat här i staden, (såsom exempelvis priset på en särskild entréebiljett till societetsassembléerna: 80 kop.kopek silfver, då man likväl ej ens får en kopp thé). – Snart, så hviskas det, kommer nämnde förening att uppföra en symphoni, komponerad och satt för orchester af en ung inhemsk kompositör af genomskinlig anonymitet. – Konstföreningen och Akademiska Läseföreningen ha hvardera hyrt sig lokaler.
9 Så har man då här i Helsingfors öfverlefvat den ruskigaste, mörkaste, spökfarligaste månaden af detta år, och Rosettis barnbaletter, den stora af 200 deltagare besökta karlklubben i Hôtel de S:t Petersburg, picknicker, borgarebaler, kosmoramer, gatpositiver och markattor m. m. ha hjelpts åt att förkorta de långa höstqvällarna för den legio af fashionabelt folk, som lida af den svåra åkomman att ha tråkigt. Theatern har annonserat endast bolagsstämmor; P. Delands trupp ger de ryske och tyske Wiborgarne lektioner i svenskan och bör se sig om att icke försitta sina fatalier här och i Åbo. Ett i sistnämnde stad författadt theaterstycke säges vara i beredskap att här uppföras. För resten: börjande julbrådska, stark trafik i handelsbodarna, alnslånga recepter, bjellerklang, eländiga gatlycktor, thévattenskonversationer, schuppar, räfvar, nytt tjenstefolk, nya vintermoder, gammalt preferans, tyska äpplen, förbytta galoscher, korsannonser och mycket annat mer, som naturligtvis måste klinga högst intressant i Besarabien.
10 P. S. d. 2 Dec. I dag hade man konsert i Nikolaikyrkan, då nya orgelverket, som kostar 60 000konsekvensändrat/normaliserat Rub. B. A.Rubel Bankoassignationer, proberades af Kapellmästaren Zundel från Petersburg. Inkompetent att bedöma verkets värde, vidare än den sköna tonen af cornustämman, vox humana m. fl. partier, anmärker jag endast olägenheten af det starka förvillande eko, som i denna kyrka förblandar de sammansatta tonmassorna till ett öronsprängande kaos. För kyrkans inredning har man under de sex åren sedan 1840 medhunnit stommen till predikstolen och altarprydnaderna. Orgelverket är till sitt yttre ännu ej fulländadt; rika förgyllningar skola anbringas derpå. Entrén (50 kop. s:rkopek silfver) var öfverdrifvet hög för en konsert, till hvilken den stora allmänheten varit berättigad att få tillträde utan så kännbar uppoffring, som här kom i fråga för en familj. Men det är nu engång så i Helsingfors, att det som anses för pengar i hela det öfriga landet här betraktas och behandlas som lapprisstyfrar.