2 När för fem år sedan*)Se H:fors Tidningar för den 31 Jan. 1844. det glädjebudskap genljöd från Tereks vackra vågor alltintill Gokischai: »Löjtnant Leopold» – han som mättat Kaukasiens shakaler med slagne fienders lik, han som var den tappraste bland de tappre, antingen det gällde att stå för de krimska drufvornas glöd eller att uthärda elden från en besarabisk skönhets svarta ögon – han finnes icke mer, han har blifvit kapten! då var jag den förste, som för ert fädernesland med kursiv stil förkunnade den stora nyheten. Och nu min herre, efter fem år uppfyllda af edra segrar, efter fem år fuktade af så många drufvors blod och så många försmådda skönheters tårar, går åter den stora nyheten som en löpeld öfver land och rike: kapten Leopold är major! och åter är jag den förste, som med denna nyhet, får hugna ert fädernesland. Lycka till, min bäste major, slit med helsa edra nya epåletter och förbise icke derföre en gammal korrespondent, som ingen annan befordran har att uppvisa, än den i – erfarenhet.
3 Nyåret 1849, om hvilket den hederlige professor Clausen profeterat, att det skall blifva ett af de blodigaste och förskräckligaste som verldshistorien har att uppvisa – detta år, som redan sett det stolta Buda-Pesth ödmjuka sig inför furst Windisch Grätz, – har alldeles fromt och stilla grytt öfver vårt saktmodiga Finland. Den furste som med sina segerrika härar intagit vårt land och vår hufvudstad, är furst Winter-Köld, hans härar äro millioner snöflingor och hans underbefälhafvare äro fältmarskalkarne Frost, Mörker och Nordanstorm. Från tusende kakelugnar underhålla vi mot honom en jemn eld: under våra förskansningar af pelsverk bjuda vi honom modigt spetsen; men allt vårt motstånd består i små enskilda fäktningar; obesegrad behåller den mäktige valplatsen, och vi – ta till flykten.
4 Första hälften af Januari var uthållande kall; sedan inträffade mildare väderlek. Snö fanns i början ringa, men sedan tillräckligt; tillförseln har i följd deraf varit ganska jemn. Vintermarknaden dessa dagar var talrikt besökt. På många år hade man icke sett så mycket lin som denna gången, hvilket lärer vara en följd af den förlust som denna vara förlidet år gaf de spekulanter, hvilka uppköpte deraf till export. Äfven andra artiklar, smör etc. funnos ymnigt och till låga priser: bonden måste ha pengar på hvad sätt som helst. Sitt smör säljer han derföre till 6 rub., medan han måste betala sin ströming med 28 rubel. Om han dock alltid funne ärliga köpare! Men diverse damer, kända under namnet »pradajerskor», skola, säger man, beställsamt infinna sig vid lassen med egna besman, så snillrikt konstruerade, att köpet alltid blir förmånligt för köparen. För öfrigt slår handtverkare industrin vid marknaderna på ungefär samma punkt; kanske litet mera konkurrens än förr, men principen att sälja litet och dyrt är ännu, med få undantag, allmänt gällande. – Några personer blefvo under marknaden öfverkörda; ochså envisas den värda allmänheten att ständigt promenera midt på gatan och anse trottoirerna under sin värdighet.
5 Apropos af industri: Helsingfors har nu sin Tekniska realskola i gång. Inrättningen öppnades d. 15 Jan., dervid Bankodirektören Trapp, i egenskap af Ordförande i Manufakturdirektionen, tolkade betydelsen af detta läroverk och de förhoppningar man dervid har skäl att fästa. Och i sanning, när man erinrar sig den totala brist på all theoretisk underbygnad, som härtills förlamat industriidkarens verksamhet, kan man icke annat än hålla honom ursäktad att han ock så litet åstadkommit. Men hädanefter äger han ej mer denna undskyllan; äfven han kan numera studera sitt yrke. – Elevernas antal, i början 18, lärer sedan ha vuxit till 22.
6 En annan skola har samtidigt trädt i verksamhet. Det är en slöjdskola, inrättad af Fruntimmersföreningen. Lärarinnor i denna skola äro ett antal unga fruntimmer, hvilka med vacker välvilja erbjudit sig att turvis tjenstgöra. Till en i likartadt syfte bestående mindre förening har en härvarande konstidkarinna skänkt en af henne målad större oljetafla, föreställande Saul och David, hvilken för det goda ändamålet bortlottas för 100 rub. silfver.
7 Bolaget för finsk romanliteratur, hvilket den 7 Febr. ämnar konstituera sig, har veterligen härtills icke lyckats afsätta många aktier, ehuru de finnas, som tecknat sig för 10. Ett så ringa deltagande för en sak, hvilken dock – under vissa vilkor – bör hafva sin goda nytta, torde härröra af två omständigheter: den första, att den romanläsande allmänheten är till språket svensk; den andra, att aktiernas pris är för högt. Om den första vore mycket att säga; jag lemnar den derföre derhän. Hvad åter aktiepriset angår, bör märkas, att det nu endast förslagsvis bestämts till 5 rub. silfver, och att en aktieteckning nu är endast preliminär, alldeles icke bindande, så att om en tecknare vid bolagets blifvande konstituering finner sig missnöjd med en eller flera väsendtliga bestämningar, han då utan vidare förbindelse kan åter utträda ur bolaget.
8 Finska Konstföreningen, hvars flesta treåriga aktier utelöpa med den 10 nästk.nästkommande Mars, sammanträdde den 18 Jan. till en assemblée constituante, för att besluta om en blifvande reorganisation. Resultatet häraf, som i morgon justeras, torde med det första offentliggöras. Jag tillåter mig här endast nämna, att aktiernas pris är|9 3| nedsatt från 5 till 3 rub. silfver; att man för 30 rub. s:r kan erhålla en för ägarens lifstid gällande aktie; samt att Föreningen är betänkt på att bilda en stående fond och en konstsamling. Man bör hoppas att Föreningen genom dessa reformer skall vinna en raskare framgång och ett ökadt deltagande.
9 Finska Literatursällskapet har anförtrott sitt blifvande tryckeri åt en af våra flitigaste yngre finska literatörer, redaktören af Suometar, Magister Tikkanen. Vilkoren äro ännu icke bestämda. Mag. Reinholm har till S:pet lemnat 58 finska folkmelodier, samlade för det mesta i östra delarna af Gamla Finland; ett glädjande bevis uppå att folkets musikaliska ressurser icke äro så ringa, som mången föreställt sig. – Angående den nya redaktionen af Kalevala erfar man, att densamma blir inemot dubbelt så voluminös som första upplagan. Af de blifvande 50 runorna hade Dr Lönnrot vid jultiden redan utarbetat 45.
10 En stor plan förehafves i Åbo: inrättandet af en inhemsk sjöassuransförening. Det är bekant att komiterade derstädes voro af delade åsigter: en del ville hafva flera föreningar, andra åter en enda för hela landet. Den sednare åsigten segrade. Något förhastadt uppgjorde man alla bestämningar i denna riktning. Återstår att se hvad de icke tillfrågade derom säga.
11 Angående reformerna vid universitetet, tillåter jag mig endast att nämna en, hvarpå man torde äga grundadt hopp, nemligen inrättandet af en profession i moderna språken och literaturen, i stället för professionen i lärdomshistorien. – Studenterne infinna sig nu i mängd, och sannolikt kommer antalet af närvarande att denna termin blifva högre än förut på länge. – Professor Bonsdorff har annonserat populära föreläsningar i anatomi och physiologi för båda könen. Anteckningslista är redan betäckt med namn. Äfven Mag. Bergstadi, Castréns reskamrat i Siberien, inbjuder till populära föreläsningar öfver finska språket.
12 Akademiska Läseföreningen, som af naturliga skäl var glest befolkad under hösten och härtills, begynner nu åter sitt rörliga lif. Alla studentafdelningar deltaga in corpore. För detta år har Läseföreningen reqvirerat, utom alla finska tidningar och S:t Petersburgische Zeitung, följande utländska: Journal de Débats; La Semaine; Punch, or the London Charivari; Augsburger Allgemeine Zeitung; Illustrirte Zeitung; Gertsdorffs Repertoir der gesamten deutschen und ausländischen Literatur; Der Dorfbarbier; Fædrelandet; Morgenblatt (Christiania); Post- och Inrikes Tidningar; Stockholms Aftonpost; Frey; Jönköpingsbladet; Friskytten.
13 Literär nyhet är ett ganska voluminöst, under trycket varande arbete af Hr F. Cygneus, »Bidrag till de nordiska folkens historia, samlade ur syd-europeiska källor», en frukt af förf:s fleråriga resor. Likaså torde man i vår få vänta framl. Prof. Nervanders samlade arbeten, försedda med företal af Prof. Runeberg.
14 Musiken har under hela månaden varit stum.
15 Theatern deremot har varit i flitig verksamhet. Alla recetter – vanligen en i veckan – ha gifvit fulla hus; en enda pjes, »Symamsellerna» fyllde salongen tre gånger, men fjerde representationen gaf knappast halft hus. Ett par gånger har spektaklet måst inställas. Nästa vecka torde erbjuda både Hr Deland och publiken ersättning för hvad man härförinnan möjligen funnit under förväntan. Då uppföres nemligen »Sommarnatten», af Hr Pinello. Författaren och Hr Greve, som komponerat musiken, äro hit anlända. Kören torde för det mesta utgöras af studenter. Dekorationerna, målade af Hr Ekman, hitkommo med sjölägenhet redan i höstas. Korteligen, alla tillgängliga ressurser skola uppbjudas, för att göra »Sommarnatten» till ett evenement på Helsingfors’ theatraliska horizont, och jag tviflar ej heller, att man ju deri skall lyckas. Tvenne andra originalstycken, »Gräsenkan» samt »Högra och venstra fickan» äro dels annoncerade, dels under öfning. – Från säker källa är bekant, att Hr Gehrmann med sitt tyska väl assorterade operasällskap samt eget kapell ämnar inträffa här i Maj. Truppen spelar derförinnan i Reval.
16 Min Herre har säkert hört omtalas den dramatiska epidemi, som gjort sin kurs genom landet. I Åbo, i Björneborg, i Uleåborg, i Tavastehus, i Kuopio, öfverallt har man haft sällskapsspektakel för goda ändamål, och öfverallt har man lyckats förträffligt. Blott Helsingfors står i den vägen efter, och Barberaren i Sevilla har låtit vänta på sig. Isynnerhet instämma alla ögonvitnen uti att prisa den improviserade theatern i Åbo. Och hvad tycks? I Uleåborg bygger Hr Westerlund ett theaterhus, för hvilket det i Helsingfors torde komma att stå i skuggan! En stor del af repertoiren har öfverallt varit inhemsk. Hvad skall man sluta af allt detta? Hvad annat än, att en inhemsk theater med till någon del inhemsk repertoir för ingen del hör till omöjligheterna, endast gynnande omständigheter kalla den i dagen.
17 Vidare nyheter ur dagens lilla krönika: Den 25 Jan. var stort slädparti; man åkte kring staden och dansade i societetssalongen till kl. 3. Marknads- och vinterbaler må jag förtiga, men ett litet stycke spökeri kan jag ej med tystnad förbigå. Föreställ er, man har för en vecka sedan knappt talat om annat än ett spökeri af – Wiborgska kringlor! En afton hände sig i ett hus vid salutorget att man i farstun, i tamburen, på trappan fann en stor mängd Wiborgska kringlor utströdda. Hvem har lagt dit dem? Ingen. Hvad var meningen? Det visste man icke. Voro de kanske förgiftade? För ingen del, de voro ganska sunda och välsmakliga. Man uttömde sig i gissningar, man talade om malis. Men mystifikationen var icke slut dermed. Nästa afton funnos än flera presenter af samma slag, icke blott i det förenämnda huset, utan än här, än der i månget annat, alltid i stor mängd och alltid mycket hemlighetsfullt. Så fortfor det flera qvällar bortåt; det regnade kringlor! Omsider tror man sig vara den generöse gifvaren på spåren; sannolikt någon som velat rikta det stundom tröga sällskapslifvet med ett nytt konversationsämne.
18 P. S. 2 Febr. »Gräsenkan» är uppförd; se vidare härom i tidningarna. – Konstföreningen justerade i går sina beslut. Hr Elsner gaf s. d.samma dag concert. Au revoir, min Major!
Från Helsingfors.
1.
1849 Januari 31.
1 Major Leopold i Bender
2 När för fem år sedan*)Se H:fors Tidningar för den 31 Jan. 1844. det glädjebudskap genljöd från Tereks vackra vågor alltintill Gokischai: »Löjtnant Leopold» – han som mättat Kaukasiens shakaler med slagne fienders lik, han som var den tappraste bland de tappre, antingen det gällde att stå för de krimska drufvornas glöd eller att uthärda elden från en besarabisk skönhets svarta ögon – han finnes icke mer, han har blifvit kapten! då var jag den förste, som för ert fädernesland med kursiv stil förkunnade den stora nyheten. Och nu min herre, efter fem år uppfyllda af edra segrar, efter fem år fuktade af så många drufvors blod och så många försmådda skönheters tårar, går åter den stora nyheten som en löpeld öfver land och rike: kapten Leopold är major! och åter är jag den förste, som med denna nyhet, får hugna ert fädernesland. Lycka till, min bäste major, slit med helsa edra nya epåletter och förbise icke derföre en gammal korrespondent, som ingen annan befordran har att uppvisa, än den i – erfarenhet.
3 Nyåret 1849, om hvilket den hederlige professor Clausen profeterat, att det skall blifva ett af de blodigaste och förskräckligaste som verldshistorien har att uppvisa – detta år, som redan sett det stolta Buda-Pesth ödmjuka sig inför furst Windisch Grätz, – har alldeles fromt och stilla grytt öfver vårt saktmodiga Finland. Den furste som med sina segerrika härar intagit vårt land och vår hufvudstad, är furst Winter-Köld, hans härar äro millioner snöflingor och hans underbefälhafvare äro fältmarskalkarne Frost, Mörker och Nordanstorm. Från tusende kakelugnar underhålla vi mot honom en jemn eld: under våra förskansningar af pelsverk bjuda vi honom modigt spetsen; men allt vårt motstånd består i små enskilda fäktningar; obesegrad behåller den mäktige valplatsen, och vi – ta till flykten.
4 Första hälften af Januari var uthållande kall; sedan inträffade mildare väderlek. Snö fanns i början ringa, men sedan tillräckligt; tillförseln har i följd deraf varit ganska jemn. Vintermarknaden dessa dagar var talrikt besökt. På många år hade man icke sett så mycket lin som denna gången, hvilket lärer vara en följd af den förlust som denna vara förlidet år gaf de spekulanter, hvilka uppköpte deraf till export. Äfven andra artiklar, smör etc. funnos ymnigt och till låga priser: bonden måste ha pengar på hvad sätt som helst. Sitt smör säljer han derföre till 6 rub., medan han måste betala sin ströming med 28 rubel. Om han dock alltid funne ärliga köpare! Men diverse damer, kända under namnet »pradajerskor», skola, säger man, beställsamt infinna sig vid lassen med egna besman, så snillrikt konstruerade, att köpet alltid blir förmånligt för köparen. För öfrigt slår handtverkare industrin vid marknaderna på ungefär samma punkt; kanske litet mera konkurrens än förr, men principen att sälja litet och dyrt är ännu, med få undantag, allmänt gällande. – Några personer blefvo under marknaden öfverkörda; ochså envisas den värda allmänheten att ständigt promenera midt på gatan och anse trottoirerna under sin värdighet.
5 Apropos af industri: Helsingfors har nu sin Tekniska realskola i gång. Inrättningen öppnades d. 15 Jan., dervid Bankodirektören Trapp, i egenskap af Ordförande i Manufakturdirektionen, tolkade betydelsen af detta läroverk och de förhoppningar man dervid har skäl att fästa. Och i sanning, när man erinrar sig den totala brist på all theoretisk underbygnad, som härtills förlamat industriidkarens verksamhet, kan man icke annat än hålla honom ursäktad att han ock så litet åstadkommit. Men hädanefter äger han ej mer denna undskyllan; äfven han kan numera studera sitt yrke. – Elevernas antal, i början 18, lärer sedan ha vuxit till 22.
6 En annan skola har samtidigt trädt i verksamhet. Det är en slöjdskola, inrättad af Fruntimmersföreningen. Lärarinnor i denna skola äro ett antal unga fruntimmer, hvilka med vacker välvilja erbjudit sig att turvis tjenstgöra. Till en i likartadt syfte bestående mindre förening har en härvarande konstidkarinna skänkt en af henne målad större oljetafla, föreställande Saul och David, hvilken för det goda ändamålet bortlottas för 100 rub. silfver.
7 Bolaget för finsk romanliteratur, hvilket den 7 Febr. ämnar konstituera sig, har veterligen härtills icke lyckats afsätta många aktier, ehuru de finnas, som tecknat sig för 10. Ett så ringa deltagande för en sak, hvilken dock – under vissa vilkor – bör hafva sin goda nytta, torde härröra af två omständigheter: den första, att den romanläsande allmänheten är till språket svensk; den andra, att aktiernas pris är för högt. Om den första vore mycket att säga; jag lemnar den derföre derhän. Hvad åter aktiepriset angår, bör märkas, att det nu endast förslagsvis bestämts till 5 rub. silfver, och att en aktieteckning nu är endast preliminär, alldeles icke bindande, så att om en tecknare vid bolagets blifvande konstituering finner sig missnöjd med en eller flera väsendtliga bestämningar, han då utan vidare förbindelse kan åter utträda ur bolaget.
8 Finska Konstföreningen, hvars flesta treåriga aktier utelöpa med den 10 nästk.nästkommande Mars, sammanträdde den 18 Jan. till en assemblée constituante, för att besluta om en blifvande reorganisation. Resultatet häraf, som i morgon justeras, torde med det första offentliggöras. Jag tillåter mig här endast nämna, att aktiernas pris är|9 3| nedsatt från 5 till 3 rub. silfver; att man för 30 rub. s:r kan erhålla en för ägarens lifstid gällande aktie; samt att Föreningen är betänkt på att bilda en stående fond och en konstsamling. Man bör hoppas att Föreningen genom dessa reformer skall vinna en raskare framgång och ett ökadt deltagande.
9 Finska Literatursällskapet har anförtrott sitt blifvande tryckeri åt en af våra flitigaste yngre finska literatörer, redaktören af Suometar, Magister Tikkanen. Vilkoren äro ännu icke bestämda. Mag. Reinholm har till S:pet lemnat 58 finska folkmelodier, samlade för det mesta i östra delarna af Gamla Finland; ett glädjande bevis uppå att folkets musikaliska ressurser icke äro så ringa, som mången föreställt sig. – Angående den nya redaktionen af Kalevala erfar man, att densamma blir inemot dubbelt så voluminös som första upplagan. Af de blifvande 50 runorna hade Dr Lönnrot vid jultiden redan utarbetat 45.
10 En stor plan förehafves i Åbo: inrättandet af en inhemsk sjöassuransförening. Det är bekant att komiterade derstädes voro af delade åsigter: en del ville hafva flera föreningar, andra åter en enda för hela landet. Den sednare åsigten segrade. Något förhastadt uppgjorde man alla bestämningar i denna riktning. Återstår att se hvad de icke tillfrågade derom säga.
11 Angående reformerna vid universitetet, tillåter jag mig endast att nämna en, hvarpå man torde äga grundadt hopp, nemligen inrättandet af en profession i moderna språken och literaturen, i stället för professionen i lärdomshistorien. – Studenterne infinna sig nu i mängd, och sannolikt kommer antalet af närvarande att denna termin blifva högre än förut på länge. – Professor Bonsdorff har annonserat populära föreläsningar i anatomi och physiologi för båda könen. Anteckningslista är redan betäckt med namn. Äfven Mag. Bergstadi, Castréns reskamrat i Siberien, inbjuder till populära föreläsningar öfver finska språket.
12 Akademiska Läseföreningen, som af naturliga skäl var glest befolkad under hösten och härtills, begynner nu åter sitt rörliga lif. Alla studentafdelningar deltaga in corpore. För detta år har Läseföreningen reqvirerat, utom alla finska tidningar och S:t Petersburgische Zeitung, följande utländska: Journal de Débats; La Semaine; Punch, or the London Charivari; Augsburger Allgemeine Zeitung; Illustrirte Zeitung; Gertsdorffs Repertoir der gesamten deutschen und ausländischen Literatur; Der Dorfbarbier; Fædrelandet; Morgenblatt (Christiania); Post- och Inrikes Tidningar; Stockholms Aftonpost; Frey; Jönköpingsbladet; Friskytten.
13 Literär nyhet är ett ganska voluminöst, under trycket varande arbete af Hr F. Cygneus, »Bidrag till de nordiska folkens historia, samlade ur syd-europeiska källor», en frukt af förf:s fleråriga resor. Likaså torde man i vår få vänta framl. Prof. Nervanders samlade arbeten, försedda med företal af Prof. Runeberg.
14 Musiken har under hela månaden varit stum.
15 Theatern deremot har varit i flitig verksamhet. Alla recetter – vanligen en i veckan – ha gifvit fulla hus; en enda pjes, »Symamsellerna» fyllde salongen tre gånger, men fjerde representationen gaf knappast halft hus. Ett par gånger har spektaklet måst inställas. Nästa vecka torde erbjuda både Hr Deland och publiken ersättning för hvad man härförinnan möjligen funnit under förväntan. Då uppföres nemligen »Sommarnatten», af Hr Pinello. Författaren och Hr Greve, som komponerat musiken, äro hit anlända. Kören torde för det mesta utgöras af studenter. Dekorationerna, målade af Hr Ekman, hitkommo med sjölägenhet redan i höstas. Korteligen, alla tillgängliga ressurser skola uppbjudas, för att göra »Sommarnatten» till ett evenement på Helsingfors’ theatraliska horizont, och jag tviflar ej heller, att man ju deri skall lyckas. Tvenne andra originalstycken, »Gräsenkan» samt »Högra och venstra fickan» äro dels annoncerade, dels under öfning. – Från säker källa är bekant, att Hr Gehrmann med sitt tyska väl assorterade operasällskap samt eget kapell ämnar inträffa här i Maj. Truppen spelar derförinnan i Reval.
16 Min Herre har säkert hört omtalas den dramatiska epidemi, som gjort sin kurs genom landet. I Åbo, i Björneborg, i Uleåborg, i Tavastehus, i Kuopio, öfverallt har man haft sällskapsspektakel för goda ändamål, och öfverallt har man lyckats förträffligt. Blott Helsingfors står i den vägen efter, och Barberaren i Sevilla har låtit vänta på sig. Isynnerhet instämma alla ögonvitnen uti att prisa den improviserade theatern i Åbo. Och hvad tycks? I Uleåborg bygger Hr Westerlund ett theaterhus, för hvilket det i Helsingfors torde komma att stå i skuggan! En stor del af repertoiren har öfverallt varit inhemsk. Hvad skall man sluta af allt detta? Hvad annat än, att en inhemsk theater med till någon del inhemsk repertoir för ingen del hör till omöjligheterna, endast gynnande omständigheter kalla den i dagen.
17 Vidare nyheter ur dagens lilla krönika: Den 25 Jan. var stort slädparti; man åkte kring staden och dansade i societetssalongen till kl. 3. Marknads- och vinterbaler må jag förtiga, men ett litet stycke spökeri kan jag ej med tystnad förbigå. Föreställ er, man har för en vecka sedan knappt talat om annat än ett spökeri af – Wiborgska kringlor! En afton hände sig i ett hus vid salutorget att man i farstun, i tamburen, på trappan fann en stor mängd Wiborgska kringlor utströdda. Hvem har lagt dit dem? Ingen. Hvad var meningen? Det visste man icke. Voro de kanske förgiftade? För ingen del, de voro ganska sunda och välsmakliga. Man uttömde sig i gissningar, man talade om malis. Men mystifikationen var icke slut dermed. Nästa afton funnos än flera presenter af samma slag, icke blott i det förenämnda huset, utan än här, än der i månget annat, alltid i stor mängd och alltid mycket hemlighetsfullt. Så fortfor det flera qvällar bortåt; det regnade kringlor! Omsider tror man sig vara den generöse gifvaren på spåren; sannolikt någon som velat rikta det stundom tröga sällskapslifvet med ett nytt konversationsämne.
18 P. S. 2 Febr. »Gräsenkan» är uppförd; se vidare härom i tidningarna. – Konstföreningen justerade i går sina beslut. Hr Elsner gaf s. d.samma dag concert. Au revoir, min Major!