1 Flera sådana frågor af vigt och intresse ha dessa tider varit å bane i tidningarna. Vi skola söka att efterhand redogöra för dem och börja med
1. Brandstodsbolagen.
2 Man har nu all utsigt att erhålla tvenne bolag, nemligen, jemte det allmänna, äfven ett brandstodsbolag till försäkring af byggnader på landet. Det sednares stadgar äro utkomna af trycket, och första teckningen skedde i thorsdags i Helsingfors, dervid ett antal innehafvare af egendom på landet tecknade ett försäkringsbelopp af 300 000konsekvensändrat/normaliserat rubel silfver. Med inberäkning af det belopp man med säkerhet motser af kände personer i landsorten, hvilka endast afbidat bolagets definitiva organisation för att deruti deltaga, anser man försäkringssumman i sjelfva verket redan i början öfverstiga en million rubel silfver.
3 Det nya bolaget är en hugnelig företeelse. Det innebär för landsbygderna en rättvisa och en fördel: en rättvisa, emedan det varit i hög grad obilligt att de vida mindre eldfarliga byggnaderna på landet fått kontribuera till brandskadeersättning för en brunnen stad om året; en fördel åter, emedan all utsigt är att afgifterna blifva mycket billiga. Hvad åter stadgarna angå, befara vi att mycket kan anmärkas. Man återfinner i dem detta småaktiga reglementerande, om hvars skadlighet man redan börjar bli temligen allmänt ense och som öfver höfvan komplicerar inrättningen, jemte det man uppställer en poliskontroll i detalj, omöjlig att genomföra. Huru vill man t. ex., enligt stadgarne, pliktfälla en delägare i bolaget, äfven om skada ej sker, för det att han insticker i sin vägg ett brinnande pertbloss? Huru mången bondstuga finnes i hela landet, hvilken ej sju qvällar i veckan den mörkare årstiden gör sig förfallen till denna plikt? Det bör tilläggas att reglementets flesta föreskrifter äro uppgjorda i enlighet med svenska bolags reglementer af samma bestämmelse.
4 Dock stadgar äro icke ämnade till sekulararbeten, och en nära framtid skall, riktad af erfarenheten, bortsålla bristerna äfven från dessa och behålla det praktiskt dugliga, som dock uti dem är hufvudsak. Bolaget kommer i gång; bokstafven är föränderlig, men saken består. Ett besynnerligt land är det likväl vi lefva uti. För några år sedan misslyckades upprepade försök att här i Finland bilda ett bolag till försäkring af lösegendom, och anno mundi 1858 har svenska bolaget Skandia allaredan försäkrat för sex millioner rubel silfver i Finland, till största delen lösegendom, hvaraf två millioner i en enda stadsdel i Åbo. Vittnar detta om halten af vår allmänanda, eller om den paniska fruktan för vårt eviga reglementerande? Man är frestad att tillskrifva båda orsakerna en andel deri.
5 Åbo Underrättelser N:o 5 innehålla i detta afseende en meddelad artikel, hvilken förtjenar att rekommenderas till allmänna brandstodsbolagets synnerliga behjertande. Insändaren manar bolaget med allt skäl att akta på tiden. På ett fjerdedels sekel sedan dess stiftelse har mycket förändrats. Bolaget hade då blott en ringa konkurrens af de utländska bolagen. Nu kommer Skandia med en mängd aktier i Finland och en försäkringssumma, som för närvarande uppgår till 6, men om några år kanhända till 12 millioner, eller mer än allmänna finska brandstodsbolagets. Medan då en stor del af städernas nybyggnader försäkra sig uti Skandia, medan vidare en mängd äldre delägare ej torde underlåta att begagna möjligheten till afgång ur bolaget och medan extra afgifterna ej synas vilja taga ett slut, kommer från detta års början sannolikt ingen enda byggnad på landet att taga ny försäkring uti allmänna bolaget. Denna konkurrens blir utan allt tvifvel farlig, och så mycket farligare, emedan den gäller alla delägarnes ömsesidiga risk, som skulle betydligt ökas genom ett successivt nedgående af bolagets nuvarande höga försäkringsbelopp.
6 Det är allmänna bolagets verkliga vänner, som hysa dessa farhågor, emedan de anse denna inrättning såsom en af de allmän-nyttigaste, likasom den äfven till sina dimensioner är den största vårt land härtills haft att uppvisa. De resonnera ungefär så: Principen af ömsesidig ansvarighet är den säkraste af alla garantier, icke blott för den omedelbara materiela vissheten att blifva ersatt för en förlust, utan lika mycket för det gemensama intresse, som förenar alla delägarne i att söka bolagets bästa. Grundadt på denna princip, kan allmänna brandstodsbolaget aldrig ersättas af ett aktiebolag, byggdt på ett gifvet antal personers vinst eller förlust. Det bör alltså upprätthållas, och det kan upprätthållas, men endast med vilkor att modifiera sig efter tidens fordringar. Sålänge bolaget var ensamt, var det en nödvändighet, ty då gafs nästan intet val mellan att förlora allt eller försäkra sig der. Men sedan det fått konkurrens, står det endast som bolag mot bolag, och försäkringstagaren är ursäktad, om han väljer det, som ger honom samma fördel med mindre omgångar.
7 Allmänna brandstodsbolaget stiftades i reglementernas gyllene tid, då man öfverallt ville med bokstäfver, med förordningar ersätta bristen på en lifvande allmän-anda. Dess reglemente med sina vidlyftiga paragrafer och formulärer bär vittne derom. »Inträdet i bolaget är besväradt med en mängd bråk och kostnader, till följd af de minutiösa omständigheter, som enligt reglementets föreskrift måste observeras, samt de många formaliteter, som äro förknippade med städernas brandstodskomitéer och deras organisation. Samma illiberala och trakasserande anda genomgår reglementet från början till slut. Vid antagandet af en gård till försäkring, kan man sällan få dess fulla värde assureradt*)Det citerade är från Åbo Und:r. Nedsättandet af det uppgifna försäkringsvärdet är till den grad godtyckligt, att de delägare torde vara få, som icke i detta afseende önska en reform..»konsekvensändrat/normaliserat Man kan vara delägare i allmänna brandstodsbolaget och likväl blifva ruinerad på brand af försäkrad egendom, genom differensen medan försäkringsvärdet och det verkliga värdet. Och likväl får man ej, vid förlust af sin rätt i bolaget, försäkra differensen i ett annat bolag. »Särdeles då brandolycka öfvergått en gård, öfverskrida prejandet och trakasserierna ofta all reson.»
8 Skandias »allmänna vilkor» vid försäkring af både löst och fast utgöras af 19 artiklar och inrymmas på en qvartsida. Näst sina måttliga premier har detta bolag för sin framgång att tacka det beqväma sätt, utan alla omgångar, på hvilket man kan erhålla försäkring deri, och den liberala behandling man röner vid utbekommandet af skadeersättning. Den som något känner det finska lynnet, vet hvad det vill säga att »komma sig till» en försäkring med alla de omgångar, värderingar, plankartor och trefaldiga dokumenter, som här fordras, mot lättheten att uppsätta en förteckning, som granskas af Skandias agent och, der det behöfs, kan sedan beedigas. Ins. i Å. U. nämner tre af Skandia ersatta brandskador i Finland: en tobaksfabrik i Björneborg5 299konsekvensändrat/normaliserat: 40, en valk i Nykyrka1 020konsekvensändrat/normaliserat: 75, en såg i Sastmola3 520konsekvensändrat/normaliserat, och tillägger: »härvid togos inga sönderbrutna fönsterbågar, kolbrända stockar, förvittrade stenfötter och störtade eldstäder i betraktande, såsom fallet är vid det finska bolagets godtgörelse.»
9 Allmänna Brandstodsbolaget har den 1 nästkommande Mars bolagsstämma i Helsingfors. I likhet med oftanämnde insändare våge vi uppmana bolagets delägare att icke försumma detta tillfälle till högst nödiga reformer, af hvilka bolagets framtid i väsentlig mån torde blifva beroende och hvilka kunna sammanfattas ungefärligen så:
10 1) att reglementet i möjligaste måtto förenklas och omgångarne vid försäkrings tagande likaledes i möjligaste måtto förminskas;
11 2) att fastigheter må kunna försäkras till fulla värdet, godkändt af bolagets agent på stället, under förpligtelse att, vid brandskada, af försäkringstagaren med ed bestyrkas;
12 3) att en värdelös återstod icke må afdragas vid brandskadeersättningar;
13 4) att städernas brandstodskomitéer, kanske med undantag för de största städerna, reduceras till en enda agent med fullmakt att göra och låta i bolagets namn, kontrollerad af direktionen, till hvilken äfven besvär kunna ingifvas;
14 5) att afgifterna kunna inbetalas till agenten eller komitén på stället, hvarigenom undvikes omgången för hvarje delägare att inskicka dem till Helsingfors;
15 6) att agenten, i likhet med de privata bolagens agenter, åtnjuter en viss kommissionsprocent, hvaremot han|9 3| bör såsom verksamt ombud, i direkt och ständig förbindelse med städernas brandkomitéer, bevaka bolagets intressen; samt
16 7) att bolaget utfäster premier, icke blott för nit vid eldsläckning, särdeles i att hindra eldens utbrott, utan äfven för tillverkningen af de erkändt bästa brandredskaper till möjligaste billiga pris, samt uppmuntrar till bildande af dugliga brandkorpser genom att bevilja städer, som äga sådana, vissa förmåner vid försäkringarne.
17 Mycket vore ännu att tillägga, som utan tvifvel skall blifva bemärkt vid ett blifvande utarbetadt förslag till stadgarnes revision. Ins. i Å. U. föreslår att den i stadgarne föreskrifna kassabehållningen af 2 procent må ökas till 4 proc. Inbetalningarne skulle då fortfara tills detta belopp blifvit uppnådt, men sedan minskas till ⅙ eller ⅛ af inträdesafgiften. Härom torde meningarna vara delade, likasom huruvida bolaget kan gå in på att bevilja försäkringar på bestämd tid (minst ett år?). Hufvudsaken är att kunna förlika allas fördel med allas ansvar, att icke, för allas förmenta bästa, förfördela den enskilde och att icke reglementariskt behandla hvarje försäkringstagare såsom en skurk och bedragare, den der vill roffa bolaget och som icke med nog misstroende kan hindras att utföra sitt illasinnade uppsåt.
18 Z. T.
*)Det citerade är från Åbo Und:r. Nedsättandet af det uppgifna försäkringsvärdet är till den grad godtyckligt, att de delägare torde vara få, som icke i detta afseende önska en reform.
Kommentar
Det finns inga kommentarer till de enskilda artiklarna och artikelserierna i delutgåvan.
Ekonomiska frågor.
1 Flera sådana frågor af vigt och intresse ha dessa tider varit å bane i tidningarna. Vi skola söka att efterhand redogöra för dem och börja med
1. Brandstodsbolagen.
2 Man har nu all utsigt att erhålla tvenne bolag, nemligen, jemte det allmänna, äfven ett brandstodsbolag till försäkring af byggnader på landet. Det sednares stadgar äro utkomna af trycket, och första teckningen skedde i thorsdags i Helsingfors, dervid ett antal innehafvare af egendom på landet tecknade ett försäkringsbelopp af 300 000konsekvensändrat/normaliserat rubel silfver. Med inberäkning af det belopp man med säkerhet motser af kände personer i landsorten, hvilka endast afbidat bolagets definitiva organisation för att deruti deltaga, anser man försäkringssumman i sjelfva verket redan i början öfverstiga en million rubel silfver.
3 Det nya bolaget är en hugnelig företeelse. Det innebär för landsbygderna en rättvisa och en fördel: en rättvisa, emedan det varit i hög grad obilligt att de vida mindre eldfarliga byggnaderna på landet fått kontribuera till brandskadeersättning för en brunnen stad om året; en fördel åter, emedan all utsigt är att afgifterna blifva mycket billiga. Hvad åter stadgarna angå, befara vi att mycket kan anmärkas. Man återfinner i dem detta småaktiga reglementerande, om hvars skadlighet man redan börjar bli temligen allmänt ense och som öfver höfvan komplicerar inrättningen, jemte det man uppställer en poliskontroll i detalj, omöjlig att genomföra. Huru vill man t. ex., enligt stadgarne, pliktfälla en delägare i bolaget, äfven om skada ej sker, för det att han insticker i sin vägg ett brinnande pertbloss? Huru mången bondstuga finnes i hela landet, hvilken ej sju qvällar i veckan den mörkare årstiden gör sig förfallen till denna plikt? Det bör tilläggas att reglementets flesta föreskrifter äro uppgjorda i enlighet med svenska bolags reglementer af samma bestämmelse.
4 Dock stadgar äro icke ämnade till sekulararbeten, och en nära framtid skall, riktad af erfarenheten, bortsålla bristerna äfven från dessa och behålla det praktiskt dugliga, som dock uti dem är hufvudsak. Bolaget kommer i gång; bokstafven är föränderlig, men saken består. Ett besynnerligt land är det likväl vi lefva uti. För några år sedan misslyckades upprepade försök att här i Finland bilda ett bolag till försäkring af lösegendom, och anno mundi 1858 har svenska bolaget Skandia allaredan försäkrat för sex millioner rubel silfver i Finland, till största delen lösegendom, hvaraf två millioner i en enda stadsdel i Åbo. Vittnar detta om halten af vår allmänanda, eller om den paniska fruktan för vårt eviga reglementerande? Man är frestad att tillskrifva båda orsakerna en andel deri.
5 Åbo Underrättelser N:o 5 innehålla i detta afseende en meddelad artikel, hvilken förtjenar att rekommenderas till allmänna brandstodsbolagets synnerliga behjertande. Insändaren manar bolaget med allt skäl att akta på tiden. På ett fjerdedels sekel sedan dess stiftelse har mycket förändrats. Bolaget hade då blott en ringa konkurrens af de utländska bolagen. Nu kommer Skandia med en mängd aktier i Finland och en försäkringssumma, som för närvarande uppgår till 6, men om några år kanhända till 12 millioner, eller mer än allmänna finska brandstodsbolagets. Medan då en stor del af städernas nybyggnader försäkra sig uti Skandia, medan vidare en mängd äldre delägare ej torde underlåta att begagna möjligheten till afgång ur bolaget och medan extra afgifterna ej synas vilja taga ett slut, kommer från detta års början sannolikt ingen enda byggnad på landet att taga ny försäkring uti allmänna bolaget. Denna konkurrens blir utan allt tvifvel farlig, och så mycket farligare, emedan den gäller alla delägarnes ömsesidiga risk, som skulle betydligt ökas genom ett successivt nedgående af bolagets nuvarande höga försäkringsbelopp.
6 Det är allmänna bolagets verkliga vänner, som hysa dessa farhågor, emedan de anse denna inrättning såsom en af de allmän-nyttigaste, likasom den äfven till sina dimensioner är den största vårt land härtills haft att uppvisa. De resonnera ungefär så: Principen af ömsesidig ansvarighet är den säkraste af alla garantier, icke blott för den omedelbara materiela vissheten att blifva ersatt för en förlust, utan lika mycket för det gemensama intresse, som förenar alla delägarne i att söka bolagets bästa. Grundadt på denna princip, kan allmänna brandstodsbolaget aldrig ersättas af ett aktiebolag, byggdt på ett gifvet antal personers vinst eller förlust. Det bör alltså upprätthållas, och det kan upprätthållas, men endast med vilkor att modifiera sig efter tidens fordringar. Sålänge bolaget var ensamt, var det en nödvändighet, ty då gafs nästan intet val mellan att förlora allt eller försäkra sig der. Men sedan det fått konkurrens, står det endast som bolag mot bolag, och försäkringstagaren är ursäktad, om han väljer det, som ger honom samma fördel med mindre omgångar.
7 Allmänna brandstodsbolaget stiftades i reglementernas gyllene tid, då man öfverallt ville med bokstäfver, med förordningar ersätta bristen på en lifvande allmän-anda. Dess reglemente med sina vidlyftiga paragrafer och formulärer bär vittne derom. »Inträdet i bolaget är besväradt med en mängd bråk och kostnader, till följd af de minutiösa omständigheter, som enligt reglementets föreskrift måste observeras, samt de många formaliteter, som äro förknippade med städernas brandstodskomitéer och deras organisation. Samma illiberala och trakasserande anda genomgår reglementet från början till slut. Vid antagandet af en gård till försäkring, kan man sällan få dess fulla värde assureradt*)Det citerade är från Åbo Und:r. Nedsättandet af det uppgifna försäkringsvärdet är till den grad godtyckligt, att de delägare torde vara få, som icke i detta afseende önska en reform..»konsekvensändrat/normaliserat Man kan vara delägare i allmänna brandstodsbolaget och likväl blifva ruinerad på brand af försäkrad egendom, genom differensen medan försäkringsvärdet och det verkliga värdet. Och likväl får man ej, vid förlust af sin rätt i bolaget, försäkra differensen i ett annat bolag. »Särdeles då brandolycka öfvergått en gård, öfverskrida prejandet och trakasserierna ofta all reson.»
8 Skandias »allmänna vilkor» vid försäkring af både löst och fast utgöras af 19 artiklar och inrymmas på en qvartsida. Näst sina måttliga premier har detta bolag för sin framgång att tacka det beqväma sätt, utan alla omgångar, på hvilket man kan erhålla försäkring deri, och den liberala behandling man röner vid utbekommandet af skadeersättning. Den som något känner det finska lynnet, vet hvad det vill säga att »komma sig till» en försäkring med alla de omgångar, värderingar, plankartor och trefaldiga dokumenter, som här fordras, mot lättheten att uppsätta en förteckning, som granskas af Skandias agent och, der det behöfs, kan sedan beedigas. Ins. i Å. U. nämner tre af Skandia ersatta brandskador i Finland: en tobaksfabrik i Björneborg 5 299konsekvensändrat/normaliserat: 40, en valk i Nykyrka 1 020konsekvensändrat/normaliserat: 75, en såg i Sastmola 3 520konsekvensändrat/normaliserat, och tillägger: »härvid togos inga sönderbrutna fönsterbågar, kolbrända stockar, förvittrade stenfötter och störtade eldstäder i betraktande, såsom fallet är vid det finska bolagets godtgörelse.»
9 Allmänna Brandstodsbolaget har den 1 nästkommande Mars bolagsstämma i Helsingfors. I likhet med oftanämnde insändare våge vi uppmana bolagets delägare att icke försumma detta tillfälle till högst nödiga reformer, af hvilka bolagets framtid i väsentlig mån torde blifva beroende och hvilka kunna sammanfattas ungefärligen så:
10 1) att reglementet i möjligaste måtto förenklas och omgångarne vid försäkrings tagande likaledes i möjligaste måtto förminskas;
11 2) att fastigheter må kunna försäkras till fulla värdet, godkändt af bolagets agent på stället, under förpligtelse att, vid brandskada, af försäkringstagaren med ed bestyrkas;
12 3) att en värdelös återstod icke må afdragas vid brandskadeersättningar;
13 4) att städernas brandstodskomitéer, kanske med undantag för de största städerna, reduceras till en enda agent med fullmakt att göra och låta i bolagets namn, kontrollerad af direktionen, till hvilken äfven besvär kunna ingifvas;
14 5) att afgifterna kunna inbetalas till agenten eller komitén på stället, hvarigenom undvikes omgången för hvarje delägare att inskicka dem till Helsingfors;
15 6) att agenten, i likhet med de privata bolagens agenter, åtnjuter en viss kommissionsprocent, hvaremot han|9 3| bör såsom verksamt ombud, i direkt och ständig förbindelse med städernas brandkomitéer, bevaka bolagets intressen; samt
16 7) att bolaget utfäster premier, icke blott för nit vid eldsläckning, särdeles i att hindra eldens utbrott, utan äfven för tillverkningen af de erkändt bästa brandredskaper till möjligaste billiga pris, samt uppmuntrar till bildande af dugliga brandkorpser genom att bevilja städer, som äga sådana, vissa förmåner vid försäkringarne.
17 Mycket vore ännu att tillägga, som utan tvifvel skall blifva bemärkt vid ett blifvande utarbetadt förslag till stadgarnes revision. Ins. i Å. U. föreslår att den i stadgarne föreskrifna kassabehållningen af 2 procent må ökas till 4 proc. Inbetalningarne skulle då fortfara tills detta belopp blifvit uppnådt, men sedan minskas till ⅙ eller ⅛ af inträdesafgiften. Härom torde meningarna vara delade, likasom huruvida bolaget kan gå in på att bevilja försäkringar på bestämd tid (minst ett år?). Hufvudsaken är att kunna förlika allas fördel med allas ansvar, att icke, för allas förmenta bästa, förfördela den enskilde och att icke reglementariskt behandla hvarje försäkringstagare såsom en skurk och bedragare, den der vill roffa bolaget och som icke med nog misstroende kan hindras att utföra sitt illasinnade uppsåt.
18 Z. T.