ZT–Nordmann, Petrus 13.12.1889

Zacharias Topelius till Petrus Nordmann 13.12.1889

P. Nordmann.

Björkudden 13 Dec. 1889.

Min gode Bror!

1 ”Fyren” har beredt oss nöje vid tre qvällars läsning högt efter théet. Från vår lampa gick boken ut till tjenarne, af hvilka två äro österbottningar och en Helsingforsbo, men två födda och uppvuxna i denna skärgård, der de således känna hvar sten och hvar strand.

2 Jag har för längesedan aflagt recensentyrket, som aldrig varit min starka sida, och kan således ej vitsorda boken i tryck. Vore du|| nöjd med tre rader, skulle jag säga: ”skärgårdslif, folktyper, seder, situationer, naturtroget återgifna med säker blick och måttfullt, objektivt lugn, – allt, utom fyren, af hvilken man endast ser skenet.”

3 Jag anmärker det sistnämnda mera för titelns och de läsares skull, som vänta en närmare bekantskap med den goda titelvignetten. Fyrens verkliga raison d’êtrespråk: franska är hans sken, och den stämning han framkallar en mörk höstafton är så att säga hans själ.

4 Jag har särskildt anslagits af den natursanning, som ligger i framställningens lugn. Våldsamma|| lidelser och starkt färglagda situationer skulle illa anstå denna natur och denna befolkning, som utmärker sig genom en egendomlig vexling af energi för stunden och indolens deremellan. Det är ett prosaiskt folk i en poetisk natur, – ett folk, som utan betänkande kalhugger sina sköna bergshöjder och lemnar i månader sina ryssjor att stänga fiskrika sund, – ett folk, som ena dagen kämpar energiskt mot elementerna vid noten eller i båten och andra dagen lägger sig att sofva bort veckor i overksamhet. Och ändock kunna qvinnan och ungdomen äfven här skapa menskliga situationer af rörande behag. Jag har vänskap för detta folk,|| jag har anträffat icke få redbara, dugliga individer bland dem, – jag har en tjenarinna härifrån, som söker sin make och är factotum i huset; men ändå kan jag ej jäfva vår gamla österbottniska Gretas partiska uttryck om en ny dräng, som jag städslade här. – Nå, hvad säger Greta om Rosenström? – Åh ja, han är ju nykter och beskedlig, han förstår sig på jordbruk. Han är intet sämre, än andra här. – Hvad menar Greta med det? – Nå, alla gå de ju här med näsan nedåt. – D. v. s. motsatsen till de oroliga österbottningarne, som alla se upp och vilja framåt. – Jag tog Rosenström, och när han Dog i lungsot, har jag åter tagit en skäribo härifrån. De hållas qvar, medan min första dräng, en östb.österbottning, ej gaf sig någon ro, förrän han fick tjenst vid jernvägen och är nu snart konduktör. – Tack för boken, det är en bra bit från skärgården och skall intressera många. – Auf Wiedersehenspråk: tyska vid Lucia, om det blir någon Lucia. Vi vänta influenzan, som till dato skonat vårt hus. I vår lilla folkskola äro hälften af eleverna absentesspråk: latin, hvarför troligen Lucia inställes.

Vänligen

Z. T.